Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kina - Geologi - Klimat - Växtvärld - Djurvärld - Befolkningsförhållanden och administrativ indelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
689
Kina (Klimat—Befolkningsförhållanden och administrativ indelning)
690
skattades kolförråden i K. till 996,612 mill.
ton. — Under mesozoiska och kenozoiska
tiden var K. fastland, och från detta tidsrum
känner man knappast andra än terrestra
bildningar. Mesozoiska bildningar förekomma
ganska sparsamt, t. ex. kritlager i prov.
Shan-tung, innehållande dinosaurier, som
beskrivits av prof. C. Wiman. Tertiära och
kvartära bildningar förekomma mångenstädes i
K., täckande de äldre lagren, delvis
synnerligen rika på lämningar av ryggradsdjur, och
ha under de senaste åren varit föremål för
intensivt studium, i synnerhet genom de
arbeten, som utförts av prof. J. G. Andersson
och den nyupprättade K:s geologiska
undersökning, särskilt i’ Nordkina. J. G. Andersson
har här konstaterat lager, tillhörande eocen,
innehållande däggdjursben, samt från övriga
delar av tertiär, särskilt från de pliocena
lagren, gjort rika insamlingar; även har han
närmare utrett förhållandena mellan tertiär
och kvartär samt frågan om lössjordens ålder.
Norra K:s kvartär utgöres till stor del av
löss, såsom redan v. Richthofen ådagalagt. I
södra K. torde jordmånen till stor del utgöras
av laterit. K. A. G.
Klimat. Trots sin stora utsträckning har
K. ett ganska likformigt klimat, vars
växlingar bestämmas av de över hela landet
härskande monsunvindarna, som om vintern
blåsa från n. v. och n. (längst i söder n. ö.),
om sommaren från s. ö. och s. (längst söderut
s. v.). Vintermonsunen medför köld och torka,
sommarmonsunen värme och fuktighet. Dess
årsmängd uppgår i s. till mer än 300 cm och
avtager mot n.; vid Yang-tsi-kiang torde den
vara något över 100 cm, i nordligaste K.
omkr. 50 cm. Temperaturmotsatserna mellan
sommar och vinter äro mycket stora, särskilt
i landets n. delar. Peking har i juli
medel-temp. 26,0° C, i jan. — 4,7° (årsmedium 11,7°);
sommaren är alltså hetare än i Alger, vintern
kallare än i Stockholm. Zi-ka-wei (julitemp.
26,9° C) är på sommaren något varmare än
det på samma breddgrad liggande Alexandria,
men januaris medeltemp., 3,1° C, är 11° lägre
än i Alexandria; årsmediet blir därför endast
15,o° C mot Alexandrias 20,8°. Temp:s
årliga medelextremer äro i Zi-ka-wei 38,7° och
—9,2° C. Ännu så långt söderut som i
Hongkong kan snö understundom förekomma.
Medeltemp. för året är där 22,o° C, för den
varmaste månaden (juli) 27,6°, den kallaste
(febr.) 14,8°; årliga medelextremer 35,9° och
5,9°. E. P.
Växtvärld. K. tillhör det östasiatiska flora
-området, utmärkt genom sin stora
artrikedom i jämförelse med det eurasiska
skogsområdet. Landet har urspr. varit rikt
skogbärande, men till följd av den täta
bebyggelsen är skogen numera liksom all ursprunglig
vegetation till stor del utrotad och finnes
huvudsaki. kvar i glesare bebyggda trakter,
särskilt i bergen. Norra K. ned till trakten
av Yang-tsi-kiang kännetecknas av
sommar
gröna lövträd. De viktigaste skogbildande
träden äro arter av björk, ek, valnöt, lind och
alm. Karaktärsväxter äro vidare
Broussone-tia papyrifera, Paulownia imperialis,
Ailan-thus glandulosa. I inre K. växer Ginkgo
bi-loba vild. På högre nivå växa barrskogar med
Pinus sinensis, lärk m. fl. Kinesiska slätten
är helt utan skog men rik på planterade träd,
ss. mullbärsträd och fruktträd, bl. a.
Diospy-ros Kaki och Zizyphus Jujuba. Ät s. övergår
det tempererade K:s sommargröna vegetation
i den vintergröna vegetation, som utmärker
det subtropiska Sydkina. Här äro dalarna
täckta av risfält och de lägre sluttningarna
av mullbärs- och teodlingar. Högre upp
vidtager buskartad skog med lauracéer, Rhus,
Panax, bambuarter, palmer och barrträd, ss.
Cunninghamia och Cephalotaxus. I de glest
bebyggda trakterna i sydvästra K. är skogen
bäst bevarad. Här finnes regnskog med ekar,
lauracéer, ternströmiacéer, magnoliacéer,
palmer m. fl. Högre upp följer barrskog med
Thuja, Cupressus, Tsuga m. fl. I nordvästra
K. har skogen ofta en parkartad karaktär och
övergår småningom i stäpp. K. A.
Djurvärld. K. utgör i djurgeografiskt
hänseende ej ett enhetligt område. I s. v.
uppträder sålunda ett flertal av den orientaliska
regionens karaktär sdjur, i n. den
paleark-tiska regionens, i de tätt bebyggda ö. delarna
ha kulturen och utrotningen av skogarna
tillintetgjort livsbetingelserna för större djur
1 de skogiga bergstrakterna i n. ö. anträffas
varg, björn och hjortdjur, på stäpperna
anti-loper, vildåsnor, stäppräv, stäppkatt (Felis
manul) och åtskilliga gnagare. I
bergstrakterna v. om Peking leva björn, leopard,
vildkatt, grävling, räv och myskhjort. Den
sistnämnda är dock numera mångenstädes
utrotad. Rikast är djurlivet i de glest
befolkade bergstrakterna i s. v. Här finnas bl. a.
tre arter apor, varav tibetlanguren el.
trubb-näsapan (Rhinopithecus roxellanae) med tät
päls vistas i skogstrakter så högt upp, att
snön kvarligger under en stor del av året.
Typiska rovdjur från dessa trakter äro
bambubjörnen (Ailuropus melanoleucus),
sibetkat-ten (Viverra zibetha), larvrullmården (Paguma
larvata), mårdhunden (C anis procyonides) och
kattbjörnen (Ailurus fulgens). Här leva
även piggsvin, en myrkott och indisk elefant.
I de v. delarna förekommer jaken både vild
och tam. Fågellivet är rikt, och särskilt
fasaner av olika arter anträffas. Av kräldjur må
nämnas geckoödlor och en alligator
(Alli-gator sinensis) i Yang-tsi-kiang. T. P.
Befolkningsförhållanden och administrativ
indelning. Uppgifterna ang. Egentliga K:s
invånarantal växla högst betydligt, och ingen
säker siffra kan anges. Enl. census 1885 var
det 378 mill., enl. census 1910 316 mill., enl.
postverkets uppskattning 1923 411 mill., enl.
tullverkets s. å. 426 mill. Utländsk
befolkning i K. 1925 var 336,841 pers. Provinsernas
areal och folkmängd framgå av f»lj. tabell:
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
