Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kina - Näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
693
Kina (Näringar)
694
i Nordkina är ett viktigt sädesslag, då folket
där i stor utsträckning lever på
vetemjöls-rätter. Hirs, kaoliang (Sorghum) och, i de
nordligaste och västligaste trakterna, havre
förekomma. Grönsaker och frukter spela en
viktig roll. Ärter, bönor, lirassica-arter,
äggväxten (Solanum melongena), sötpotatis, pumpa,
gurka kunna även nämnas. I sydliga
provinser (Kuang-tung, Fu-kien) är
sockerrörsod-lingen av betydelse. Äpple-, päron-, persike-,
aprikos- och persimonträd samt Citrus-arter
äro vanliga fruktträd. Vegetabiliska oljor ha
av gammalt spelat en stor roll, och av
olje-växter märkas jordnöt (i synnerhet i
Shan-tung), raps (i synnerhet på Yang-tsidalens
lågslätter), sesam (Ho-nan), Aleurties Fordii
(bergstrakter i mellersta Kina). Det senare
trädet lämnar wood-oil. Te odlas framför allt
i mellersta och södra K., där det trives bra
i bergstrakterna. Större anläggningar för
teodling förekomma ej, utan bonden
frambringar varje år endast en mindre kvantitet.
Tobaksodling förekommer i alla provinser och
har, ss. i ’Shan-tung, stimulerats till
utveckling av stora utländska och kinesiska
tobaksbolag. Opievallmoodling förekommer
mångenstädes, ss. i Shen-si och Kan-su, i stor
utsträckning. Bland textilväxter är
bomulls-växten den viktigaste. Den odlas framför
allt på lågslätterna kring Yang-tsidalen, i
Wei-hos nedre dal samt på Nordkinesiska
slätten. Kinesisk bomull har mycket kort
fiber. Försök att införa amerikanska
bom-ullssorter ha slagit väl ut endast i Nordkina
(Wei-hodalen). Årsproduktionen av bomull
utgör omkr. 8 mill. pikuler. En annan för K.
utmärkande textilväxt är rami eller kinagräs,
vars fibrer nyttjas för framställning av
ramityg. Abutilon, hampa och jute odlas även.
Den egentliga boskapsskötseln är i
K. av ringa betydelse. Kineserna leva i
mycket större utsträckning än européer av
vegetabilisk föda. Mjölk använda de aldrig.
Viktiga boskapsdjur äro svin och fjäderfä,
framför allt höns. På norra K:s platåer är
fårskötseln av betydelse. F. ö. hållas häst, mula,
åsna, oxe, vattenbuffel som drag- eller
riddjur, buffeln särskilt på risfälten i Sydkina.
— K. är silkesmaskavelns hemland, men
andra länder ha på detta område numera gått
förbi K. Kineserna förstå ej att iakttaga
nödiga hygieniska försiktighetsmått vid
silkesmaskavelns bedrivande, varför
kokong-skördarna bli dåliga. Utom den vanliga
silkes-fjärilen förekommer i vissa bergstrakter,
förnämligast Shan-tung, en art, vars larver leva
på Quercus-arter; dess kokonger lämna
tussah-silke, råmaterial för shantungsiden.
Yang-tsi- och Kantondeltat ha den mest betydande
silkesmaskaveln; den är av betydelse även i
Si-chuan och på Hu-kuangslätten.
Bergsbruket har gamla anor i K., och
än i dag bedrives det på samma sätt som för
århundraden sedan. Emellertid förekommer
nu även modern gruvdrift. Årsproduktionen
av kol uppgår till omkr. 17—18 mill. ton,
därav 3—4 mill. ton antracit. De viktigaste
kolgruvorna ligga i n. Ho-nan, Chi-li och
Shan-tung. Järnmalm brytes endast i större
mängd vid ett fåtal gruvor (Hu-pei och
An-hui). Produktionen har på senaste tiden
avtagit från 1,060 mill. ton vid storgruvorna
1920 till endast 766 mill. ton 1925. Malmer,
innehållande kvicksilver (Kuei-chou), zink och
bly (Hu-nan), koppar (Yün-nan), antimon
(Hu-nan), brytas. K:s antimonproduktion
beräknas utgöra 3h av världsproduktionen, medan
den mängd, som lämnas av övriga här nämnda
metaller, är obetydlig i förhållande till
världsproduktionen.
Industri och hantverk.
Hantverket har mycket stor betydelse i K.
Konsthantverket är högt utvecklat. K. är hemlandet
för porslinstillverkningen, som på 1600-talet
stod högre än nu. Den förnämsta
porslinstillverkningen äger nu rum i n. Kiang-si
(King-tö-chen). Lackerade varor,
emaljarbeten, jadearbeten och elfenbensaniderier
märkas. Vidare tillgodoser hantverket, ofta i
form av hemindustri, i stor utsträckning
behovet av verktyg och kläder. Den mest
betydande storindustrien är bomullsindustrien med
Shanghai som medelpunkt. Flera
bomullsfabriker förekomma även i Wu-si
(Yang-tsl-deltat), Han-kou och Tientsin. 1925 funnos
i landet 69 kinesiska (2 mill. spindlar, 13,000
vävstolar), 45 japanska (1,3 mill. spindlar,
6,000 vävstolar) och 4 brittiska fabriker
(200,000 spindlar, 2,300 vävstolar).
Silkesspin-nerier förekomma i stort antal i Sanghai
och i Kantondistriktet. Modern utrustning
börjar införas. Hang-chou och Su-chou i
Yang-tsideltat äro sedan gammalt kända för
sina sidentyger, och i dessa städer finnas
nu stora väverier. Bland livsmedelsindustrier
märkes kvarnindustrien (moderna
valskvarnar i Shanghai, Han-kou, Tientsin, Tsi-nan
m. fl. platser). Tobaksindustrien, framför allt
cigarrettfabrikation, har på senaste tiden
utvecklats. Försök att uppamma en modern
järnindustri ha ej krönts med större
framgång ännu. Mekanisk industri finnes:
reparationsverkstäder, tillverkning av maskiner för
bomullsfabriker, pumpar, oljepressar och
generatorer. På varven i Shanghai byggas
ångbåtar.
Handel. Värdet av Egentliga K:s
handel med främmande länder, handeln med
biländerna alltså ej inberäknad, uppgår till
omkr. 1,350 mill. hk. tl (1923—25). (Hk. tl
= haikwan tael, se nedan, sp. 696.) Av denna
summa komma nära 2/3 på importen. Värdet
av handeln med Tibet och Mongoliet kan ej
anges. Största andelen av K:s utrikeshandel
kommer på Japan (25—30 %) och brittiska
kolonien Hong-kong (nära 15 %). över
Hongkong transiteras varorna till andra länder.
U. S. A:s andel i handeln med K. är ung.
15 % och Storbritanniens 10 %. Den
förnämsta handelsstaden är Shanghai, på vilken
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
