Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kina - Näringar - Kommunikationer - Bankväsen - Mynt, mått och vikt - Statsfinanser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
695 Kina (Kommunikationer—Statsfinanser) 696
kommer ung. halva utrikeshandeln. Därefter
märkas Tientsin, Han-kou, Kanton och
Kiao-chou. Den största gruppen av importvaror
bilda bomullsvarorna (tyger, kläder och garn),
vilka utgöra, efter värdet räknat, omkr. La
av hela importen (för Egentliga K. och
Man-churiet gemensamt räknat liksom i fråga om
följ, varugrupper). Därjämte införas socker,
metaller och mineral, ris, fotogen och
råbomull (var för sig till ett värde av mer än 4 %
av hela importen). Råsilke, kokonger,
sidentyger jämte övrigt silkegods utföras till ett
värde, motsv. omkr. x/6 av hela exporten.
Därjämte märkas följ, exportvaror: råbomull,
vegetabiliska oljor och oljefrön (jordnöt och
sesamfrön), skinn, hudar och pälsverk (de
tre sistnämnda varuslagen till stor del från
K:s biländer), te, ägg och äggprodukter.
Handeln mellan de olika landsändarna är
betydelsefull, även om dessa i stor utsträckning
äro självförsörjande. Bristfälliga
kommunikationer och inlandstull (li-kin; se d. o.) hindra
handelns utveckling.
Sjöfart. Fraktfarten mellan K. och
utlandet ombesörjes till större delen av
utländskt tonnage. In- och utklarerat
tonnage i Egentliga K:s och Manchuriets hamnar
1924 var 141 mill. ton, därav 56 mill.
brittiskt, 35 mill. japanskt och 33 mill. kinesiskt.
Kommunikationer. Om sjöfarten se ovan.
Det kinesiska järnvägsnätet är ännu föga
utvecklat. Tre huvudbanor sätta Yang-tsidalen
och Nordkina i förbindelse med varandra:
Peking—Han-kou (1,210 km) samt Tientsin—
Pu-kou (vid Yang-tsi-kiang) och Nanking—
Shanghai. Hela sträckan Tientsin—Pu-kou—
Nanking—Shanghai är 1,320 km. Den
planerade banan Wu-chang—Kanton har
påbörjats i n. och s. Från Hai-chou vid Gula havet
i Kiang-su till Shen-chou vid Gula floden i
Ho-nan går en bana, som är avsedd att
utsträckas till Kan-sus huvudstad, Lan-chou. I
n. märkas Peking—Tientsin—Mukdenbanan,
840 km, samt Peking—Sui-yüanbanan (byggd
fram till Pao-tou, 600 km). Den öppnar väg
för Nordvästkinas och Mongoliets produkter.
Stora delar av Egentliga K. äro ännu h. o. h.
i avsaknad av järnvägar. I Sydkina nyttjar
man i stor utsträckning floderna för
varu-och persontransport, och härvidlag kommer
den mäktiga Yang-tsifloden i första rummet.
Under högvattenstiden under sommaren kunna
oceanbåtar gå direkt upp till Han-kou.
Ångbåtar av särskild konstruktion gå under
hög-vattenstid ända upp i Röda bäckenet.
Djunk-flottan på Yang-tsifloden o. a. floder, särskilt
Siang-kiang och Kan-kiang, är stor och fraktar
betydliga mängder gods. I de v. delarna av
Sydkina äro dock floderna svåra att navigera.
Många kanaler finnas; jfr K e j s a r k a n
a-1 e n 1. Kusttrafiken är livlig i Sydkina. Vid
transport över land har man att tillgå
två-hjuliga kärror, dragna av mulor (endast i
Nordkina), skottkärror, bärare och klövjedjur.
Vägarna äro dåliga, i Sydkina vanl. smala,
liknande stigar. K:s postväsen är väl
utvecklat och fungerar med säkerhet, vilket beror
därpå, att de högsta platserna inom
postverket innehafts av utlänningar. Egentliga K.
indelas i 21 postdistrikt, på några få
undantag när motsvarande provinserna. Telegraf
infördes i K. 1881. Landlinjernas längd är
79,260 km och undervattenskablarnas 1.6101
km. De viktigaste linjerna äro Shanghai—
Kanton, Shanghai—Han-kou, Shanghai—
Tientsin, Han-kou—Lu-chou,
Han-kou—Peking, Si-an—Peking, Peking—Kiachta,
Kiu-kiang—Peking.
Bankväsen. I Egentliga K. finnas utom
Bank of China, vilken fungerar som ett slags
statsbank, provinsbanker och ett synnerligen
stort antal kinesiska privatbanker, av vilka
dock de flesta äro föga kapitalstarka.
Därtill komina flera utländska bankkontor i de
större städerna. De förnämsta kinesiska
bankerna äro Bank of China med huvudkontor i
Peking och något över 100 avdelningskontor
samt Bank of communication med 33
avdelningskontor. Bland utländska banker märkas
Hong-kong and Shang-hai banking
corpora,-tion, National city bank of New York och
Banque de 1’Indo Chine.
Mynt, mått och vikt. K:s penningväsen är
oordnat. Flera olika myntenheter äro i bruk.
Sedan gammalt nyttjas 1 tael (kin. liang)
silver av viss finhet som värdeenhet. Både
taelens storlek och silvrets finhet variera,,
varför en mängd olika taelsorter existerar.
Vid tullverket använder man en s. k.
hai-kuan-(tull-)tael (hk. tl). 1921—26 var 1 hk. tl
ung. = 0,80 amerik. doll. Dessutom användas
silverdollrar, näml, i landet införda
mexikanska dollrar (nu ej allmänna) samt i landet
präglade silverdollrar, som i vanliga fall gälla
lika med 1 mexik. doll. (1 hk. tl = 1,50 mexik.
doll.). Silverskiljemynt (10-, 20- och 50-cents)
ha präglats, men deras värde har sjunkit
under det nominella. De gamla kopparmynten
med fyrkantiga hål (på 1 cash, kin. ts’ien)
äro nästan ur bruk, men man präglar i stället
kopparmynt av valörerna 10, 20 och 50 cash.
1924 gingo mer än 2,000 cash på 1 mexik. doll.
Växelkursen mellan silver- och kopparmynt
varierar i hög grad. — Standard för mått
och vikt variera i det oändliga. Följ, äro
emellertid vikt- och måttsystem, som enl. lag
skulle vara gällande. För vikt: 1 liang =
10 ts’ien = 100 fen = 1,000 li = 37,783 g
samt 100 kin (eng. catty) = 1 tan (eng.
pikul) = 60,453 kg. För längd: 1 chi (fot)
= 10 ts’un = 100 fen = 0,358 m; 1 li = 180
chang = 1,800 chi’. För ytor: 1 king =
100 mou = 1,000 fen = 10,000 li = 100,000
hao = 1,000,000 si = 6,1444 har; 1 mou =
240 pu = 6,000 kvadratchi. För rymd:
1 shi = 10 tou = 100 sheng = 1,000 ko
= 1,035,4688 1; 1 tan = 2 hu = 10 tou. L-g.
Statsfinanser. Någon ordnad budget har
icke kunnat uppställas under de oroliga år,
som följt på kejsardömets fall. De viktigaste
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
