- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 11. Jylland - Kragduva /
729-730

(1929) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kinda och Ydre domsaga - Kindberg, Nils Konrad - Kindblad, Carl Edvard - Kindborg, John (Johan Ludvig) - Kindergarten (barnträdgård, lekskola) - Kinderåsbonaden - Kindi (el-Kindi), Abu Jusuf Jaqub bin Ishaq - Kindpansrade fiskar - Kindpåsgnagare - Kindpåsmöss, Kindpåsråttor - Kinds och Redvägs domsaga - Kindtand - Kinematik - Kinematofon - Kinematograf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

729

Kinda och Ydre domsaga—Kinematograf

730

Kinda och Ydre domsaga omfattar 2
tingslag, Kinda härad och Ydre härad;
tingsställen: Kisa och Sund.

Kindberg, Nils Konrad, skolman och
botanist (1832—1910). Fil. dr i Uppsala 1857
och 1860—1900 lektor i Linköping. Utgav
bl. a. »Östgöta flora» (1861; 4:e uppl. 1901).
K. var huvudsaki. bryolog och studerade
särskilt nordamerikanska bladmossor samt utgav
»Skandinavisk bladmossflora» (1903).

Kindblad, Carl Edvard,
ordboksförfattare (1807—92). Ingick 1833 i
Krigsexpedi-tionen och befordrades 1861 till ord.
proto-kollssekr. K. utgav flera läroböcker i svensk
och allmän historia. Han började 1840 utgiva
»Ordbok öfver svenska språket», som dock
a,v-bröts mycket snart. K. sålde sina förarbeten
och ett stort antal excerpter till Sv. akad. men
återupptog ordboksarbetet och började 1867
utgiva en ny ordbok med samma namn. Den
omfattade vid hans död 3 dir (A—Gradvis),
har mycken förtjänst och meddelar språkprov
av namngivna författare. R-n B.

Kindborg, J o h n (J o h a n Ludvig),
målare (1861—1907). Var elev av Perséus och
Konstakad. men tog starkaste intryck av O.
Törnå, målade landskap från Stockholms
omgivningar, från Värmland, Blekinge o. a.
svenska landskap. K. var en koloristisk
begåvning men saknade intensitet i studiet. Hans
»Vinterstämning från Söder» (1892) köptes av
staten. — K:s hustru, Emmy (Hedvig
Emi-1 i a) K., f. E d m a n (f. 1865), har utfört
träsnitt efter målningar av sin make o. a.
samtida konstnärer. G-g N.

Kindergarten [ki’-], ty., uppfostringsanstalt
för barn, som ännu icke uppnått skolåldern,
ofta benämnd barnträdgård el.
lekskola. Verksamheten leder sitt ursprung
från den tyske pedagogen F. Fröbel, som med
dessa anstalter (den första inrättad 1837)
åsyftade att allsidigt främja utvecklingen av
barnens iakttagelse- och
kombinationsförmåga. Arbetet inriktas omväxlande på att
lösa enkla praktiska uppgifter, lek och sång.
Särskilt i senare tid har denna verksamhet
omfattats med stort intresse såväl i Europa
som i Nordamerika. I Sverige torde på enskilt
initiativ ha inrättats dylika lekskolor i de
flesta större och medelstora städer. I viss
utsträckning har man även anordnat offentliga
sådana, där barn i 3—6-årsåldern mottagas
någon del av dagen, så i Göteborg, där
»Göteborgs småbarnsskolor» besökas av omkr.
600 barn. För främjande av denna verksamhet
bildades 1918 Svenska Fröbelförbundet. W. B.

Kinderåsbonaden (från Kinderåsen i
Oviken, Jämtland, nu i länsmuseet i Östersund),
från 1500-talet, är Sveriges äldsta bevarade
allmogemålning på väv för en ryggåsstuga. Den
framställer Kristi lidandes historia, ängeln
Mikaels strid med satan och S:t Görans strid
med draken. E. Fn.

Kindi (e 1 - K i n d i), A b u J ü s u f Jaqüb
bin I s h ä q, »arabernas filosof» (d. på 860-

talet), f. i Kufa, d. i Bagdad. Då de
ortodoxa under kalifen el-Mutawakkll förföljde
de friare riktningarna, konfiskerades hans
bibliotek, och han återfick det först kort före
sin död. Hans inemot 200 böcker omfattade
ej blott filosofi utan även olika
naturvetenskaper. Han anslöt sig närmast till
nypytago-réerna och nyplatonikerna men studerade
även ivrigt Aristoteles. Han uppträdde som
motståndare till alkemien. P.L.

Kindpansrade fiskar, Scorpaenifo’rmes, en
fam. av benfiskarna, kännetecknad bl. a. av
att hos hithörande former ett ben i ögonringen
har ett bakåtriktat utskott, som stundom
täcker hela kindpartiet. Nästan alla leva i
havet, och många utmärkas av egendomlig
kroppsform eller praktfulla färger. Några
äro giftiga. Till denna familj höra simpor,
sjuryggar, pansarsimpor, flygsimpsläktet,
knorrhanar och drakhuvud. T. P.

Kindpåsgnagare, en grupp gnagare, som
företrädesvis utmärkas av yttre kindpåsar,
vilka öppna sig på kindernas utsida. K.
omfatta två fam. Till den ena,
kindpåsmös-s e n, Heteromyidae, höra smärt byggda djur
med förlängda bakfötter och lång svans.
Kindpåsspringmusen, Dipodomys
phil-lipsi, har en längd av 30 cm, varav hälften
kommer på svansen. Den lever i ökenartade
trakter i s. v. Nordamerika och erinrar till
utseende och levnadssätt om Gamla världens
ökenspringråttor. Till fam.
kindpåsråt-t o r, Geomyidae, klumpigt byggda, hör den
som ett svårt skadedjur bekanta goffern,
Geomys bursarius, 28 cm lång. Den
förekommer mellan Mississippi och Klippiga bergen
och lever i gångar, som den med stor
skicklighet gräver i jorden. Här samlar den också
stora förråd av potatis o. dyl. Den förföljes
ivrigt. T. P.

Kindpåsmöss, Kindpåsråttor, se Kin
d-påsgnagare.

Kinds och Redvägs domsaga omfattar 2
tingslag, Kinds härad och Redvägs härad;
tingsställen: Svenljunga och Ulricehamn.

Kindtand, se Tänder.

Kinematlk [ki-] (av grek. ki’nema, rörelse),
geometrisk rörelselära, behandlar punkters el.
punktsystems rörelse från matematisk
synpunkt utan att närmare gå in på de krafter
el. massor, som betinga rörelsen. K. spelar
stor roll inom teoretisk mekanik och
maskinlära. J. T.

Kinematofon [-få’n] (av grek. ki’nema,
rörelse, och foné, ljud), en av Th. A. Edison
1910 konstruerad kombination av
kinematograf och fonograf.

Kinematograf (av grek. ki’nema, rörelse,
och gra’fein, skriva), en av bröderna August
och Louis Lumière i Lyon 1895 konstruerad
apparat, varmed en på en filmremsa
fotografiskt upptagen bildserie av ett rörelseförlopp
kan projicieras i hastig följd på en vit skärm,
varvid bilden återger rörelseförloppet.

Kinematografiens princip framgår av
följande: Om ögats näthinna i hastig följd

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jun 23 19:18:01 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdk/0469.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free