Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kinesisk konst - Kinesisk musik - Kinesisk potatis - Kinesisk spjutgran - Kinetik - Kinetiska gasteorien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
751
Kinesisk musik—Kinetiska gasteorien
752
kraften till förnyelse är borta, och vad som
återstår är blott ett långsamt avtynande. —
I våra dagar ha försök gjorts att rycka upp
Kinas konst ur dess förfall, dock utan att
påtagliga resultat ännu kunnat skönjas.
Litt.: G. Munthe, »Östasiens konst» (1925;
kortfattad översikt); E. E. Fenollosa, »Epochs
of chinese and japanese art» (1912); O.
Mün-sterberg, »Chinesische Kunstgeschichte» (2 bd,
1910—12); O. Sirén, »The walls and gates of
Peking» (1924), »La sculpture chinoise» (4 bd,
1925—26; eng. uppl. 1925), »Studien zur
chi-nesischen Plastik der Post-Tang-Zeit» (1927)
och »Histoire des arts anciens de la Chine»
(1929 ff.); A. Salmony, »Die chinesische
Land-schaftsmalerei» (1920); O. Fischer,
»Chinesische Landschaftsmalerei» (1921); J. C.
Fer-guson, »Chinese painting» (1927); R. L.
Hob-son, »Chinese pottery and porcelain» (2 bd,
1915); R. Schmidt, »Chinesische Keramik»
(1924). Utförligast och modernast av
handböckerna i allmän konsthistoria är A.
Springer, »Handbuch der Kunstgeschichte», 6 (1929;
med rik litt.-förteckning). Mthe.
Kinesisk musik. Musiken i Kina är mycket
gammal och torde ha fått sin första kulturella
utbildning omkr. 2500 f. Kr. Fem-tonskalan
f g a c d blev den normgivande. De äldsta
instrumenten voro slaginstrument (litofoner
och metallofoner), och särskilt Bortre Indien
utövade därvid ett bestämmande inflytande
på instrumentens konstruktion. Laosfolkens
munorgel utbildades och gav upphov till det
ännu allmänt brukade instrumentet sheng.
Redan före Kr. f. fanns en notskrift, som i
sina grunddrag ännu bibehålies. Den liggande
cittran torde även ha varit fullt färdig före
Kr. f. Stränginstrumenten infördes till Kina
från Mindre Asien omkr. 500 e. Kr., och
särskilt lutan (pi-pa) och tanburan (er-sien) blevo
omtyckta. På 1200-talet blev genom
mongolerna den kejserliga orkestern riktad med
flera nya instrument, däribland även indiska.
Sju-tonskajan blev fullt erkänd vid samma tid.
Man har i Kina skarpt skilt mellan helig
(kejserlig) musik och profan musik. Den förra
är ännu pentatonisk, den senare har även
kromatik. Stor betydelse har teatermusiken
fått. Litt.: M. Courant, »Essai sur la musique
classique des chinois» (i Encyclopédie de la
musique, I: 1, sid. 77—256, 1923). T. N.
Kinesisk potatis, se Dioscoreaceae.
Kinesisk spjutgran, se C u n n i n g h a m i a.
Kinetlk (grek. ki’nesis), läran om massors
inbördes rörelse; konsten att röra sig
uttrycksfullt. — Adj.: Kinétisk.
Kinetiska gasteorien [ki-] (jfr Gas), teori
för gaser, som utgår från den hypotesen, att
en gas består av elastiska molekyler, stadda
i livlig rörelse. Värme är en form av energi
(se d. o.), och k. postulerar, att den
värmemängd en gas besitter är identisk med
summan av dess molekylers rörelseenergier (jfr
Kinétisk energi). Det tryck, som en
gas utövar på en vägg, betraktas som en
summationsverkan av molekylernas stötar
mot väggen. Trycket blir större, ju oftare
partiklar stöta mot väggen och ju större
energi de därvid besitta. Om K är summan
av molekylernas translatoriska rörelseenergier
(mätta i erg), p är gasens tryck (mätt i dyn
per kvcm) och v dess volym (mätt i kbcm),
så befinnes, att 2/3 K — pv. Antag, att
gasmängden är en grammolekyl, d. v. s. gasen
har massan M gram, om M är gasens
mole-kylarvikt. Då innehåller gasen enl.
Avo-gadros princip ett visst antal, N,
molekyler, vilken gas det än är fråga om. En
enstaka molekyls massa må vara m gram
och ett medelvärde av molekylernas
hastigheter G cm per sek. Då är K — 1l2 N m G2.
Vidare gäller för en grammolekyl enl.
experimentella undersökningar av Gay-Lussacs lag,
att den kinetiska medelenergien hos en
gasmolekyl är proportionell mot gasens absoluta
temp. och f. ö. lika för alla slags molekyler.
De senare årens undersökningar ha givit denna
fundamentalsats mycket stor räckvidd, i det att
de lett till den generella partikularkinetiska
satsen: den oregelbundna translatoriska
rörelsen är vid varje temp. karakteriserad av
en viss medelrörelseenergi per partikel,
densamma, vare sig partikeln är en gas- el.
vätskemolekyl eller en i ett fluidum svävande
partikel (t. ex. löst molekyl el. kolloidkorn
el. en fri elektron i ett för elektricitet
metalliskt ledande ämne).
K. antar, att de partiklar, som den
behandlar, ila rakt framåt, tills de studsa mot
andra partiklar eller mot en vägg.
Medelvärdet av de rätliniga vägsträckor, som
till-ryggaläggas mellan stötarna, kallas fria
medelväglängden, L, och är för luft vid
atmosfärstryck = 6.10"® cm. L kan beräknas ur
gasens friktionskoefficient eller ur dess
värmeledning. Den inre friktionen i gasen beror enl.
k. därpå, att molekyler slungas från en del
av gasen till en annan del, som i förhållande
till den förra är i rörelse; och där taga dessa
molekyler i anspråk en viss energi,
frik-tionsenergi, för att antaga den allmänna där
härskande rörelsen. Ju längre bort
molekylerna slungas, d. v. s. ju större L är, desto
större skillnad i rörelsetillstånd kunna de
träffa på, och desto kraftigare blir deras
verkan, men ju större L är, desto mindre är
trycket i gasen och därmed även antalet
molekyler per volymsenhet, som utöva sin
verkan. Därmed förklaras det
anmärkningsvärda fenomenet, att friktionen (och analogt
även värmeledningen) inom vida gränser är
oberoende av trycket i en gas.
Den kinetiska vätsketeorien har
befordrats särskilt genom undersökningar av
kolloider (jfr d. o., B r o w n s m o 1 e k
y-larrörelse och Kolloidkemi). På
basis av den kinetiska teorien gjorde A. E
in-s t e i n och M. v. Smoluchow ski
beräkningar över åtskilliga fenomen, som
experimentellt konstaterats särskilt av The S v e d-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
