- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 11. Jylland - Kragduva /
761-762

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kinne - Kinnefjärding - Kinnefjärdings, Kinne och Kållands domsaga - Kinne-Kleva - Kinnekulle

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

761

Kinnefjärding—Kinnekulle

762

Profil av Kinnekulle. Underst den subkambriska urbergsytan, 1 kambrisk alunskiffer
och sandsten, 2 ortocerkalk, 3 lerskiffer, 4 diabas.

(1929). Socknar:
Västerplana,
Medelplana, österplana, Kestad, Kinne- I
Kleva, Sil,
Kinne-Vedum, Fullösa,
Forshem, Bredsäter, Lugnås, Holmestad,
Gö-tene, Vättlösa, Ledsjö. Omfattar i v. större
delen av Kinnekulle (se d. o.), vid dess fot
nordligaste delen av Skaraslätten,
genomflu-ten av Forshemsån och dess biå Svartån,
samt i ö. något högre skogsmarker och bl. a.
Lugnåsberget. 17,087 har åker, 15,630 har
skogs- och hagmark. Jämte jordbruk
kalk-stensbrytning m. m. vid Kinnekulle och
kvarnstenstillv. i Lugnås.
Municipalsamhäl-len: Götene samt del av Lundsbrunn.
Järnvägar: se kartan. Ingår i Lidköpings fögderi,
Kinnefjärdings, K. och Kållands domsaga.

Kinnefjärding, härad i Skaraborgs län, på
Skaraslätten, närmast s. om Lidköping,
Kin-neviken (av Vänern) och Kinnekulle; 215,84
kvkm, 7,267 inv. (1929). Socknar: Hovby, N.
Härene, Hasslösa, Lindärva, Sävare,
Hange-lösa, Skeby, Källby, Broby, Ova, Skälvum,
Husaby. Begränsas i v. av Lidan och dess biå
Flian. över slätten höja sig i n. ö. de
mestadels odlade avsatserna av s. Kinnekulle.
Utpräglad jordbruksbygd. 15,074 har åker, 4,426
har skogs- och hagmark. Delvis inom K.
ligger Lundsbrunns (se d. o.) municipalsamhälle.
Järnvägar: se kartan. Tillhör Lidköpings
fögderi, K:s, Kinne och Kållands domsaga.

Kinnefjärdings, Kinne och Kållands
domsaga omfattar Kinnefjärdings, Kinne och
Kållands härad, 1 tingslag; tinasställe: Lidköping.

Kinne-KIeva, socken i Kinne härad (se
Kinne); 8,18 kvkm, 571 inv. (1929).
Omfattar s. ö. Kinnekulles nedersta avsatser och är
nästan helt uppodlad. 656 har åker, 89 har
skogs- och hagmark. Tillhör Husaby,
Skälv-ums, Ova, K. och Sils pastorat, Kinna kontr.

Kinnekulle, berg i Skaraborgs län, Kinne
och Kinnefjärdings härad (se dessa ord), ö.
om Kinneviken av Vänern; längd i n. n. ö.
—s. s. v. 12 km, bredd 6 km, högsta punkt
306,9 m ö. h. och 262,8 m över Vänern. Reser
sig kägelformigt över Vänerslätten och
ut-göres företrädesvis av kambrosiluriska, nästan
horisontella (lutning mot v. eller v. n. v.
endast 0,20—0,53 på 100) avlagringar,
sandsten, alunskiffer, kalksten och lerskiffrar,
vilka täckas av diabas (trapp); de lösa
jordlagren ha i allm. föga mäktighet men äro
särskilt på alunskifferns klevar (se K1 e v)
bördiga och odlade eller präglade av en
sydländskt yppig flora, medan diabaskalotten
täckes av barrskog. Sandstenen vilar på den
kambriska denudationsytan (se Denuda
tion), som utgöres av gnejs och går i dagen
vid Råbäcks och Blombergs hamnar samt
utanför Hjälmsäters gård. Inom kalkstenens
område förekomma nästan plana alvarmarker.
Skifferlagren bilda ganska branta bergsidor
upp mot den av omkr. 30 m mäktig diabas
bestående Högkullen. Diabasen har skyddat
berget från denudationen. — Sandstenen har
tidigare använts till byggnadssten, trol. redan
till de äldre romanska kyrkorna.
Alunskif-fern begagnas i stor skala som bränsle vid
bränningen av kalk i de öppna ugnar, som
finnas vid de talrika kalkbrotten kring berget
(Hönsäter, Råbäck, Trollmen, Blomberg,
Kin-nekulleverken, Kleva, Malma och Gössäter);
vid Kinnekulleverken pågå arbeten för
tillgodogörande av den flyktiga oljan i
alun-skiffern. Såväl orstenen i alunskiffern som
ortocerkalken användas till kalkbränning, den
senare vid Hönsäter (se d. o.) även till
cementfabrikation. De för stenindustri ägnade
lagren användas till byggnadssten, trappstenar,
gravmonument etc. Litt.: G. Holm och G.
Munthe, »K.» (i Sveriges Geol. Undersökning,
ser. C, n:r 172, 1901); A. G. Högbom, »Über
die subkambrische Landfläche am Fusse vom

Kinnekulle, sedd från Vänern.

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

Kinnefjärdings he

Skalal: 500 OOO

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:16:34 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdk/0493.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free