Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kinnekulle - Kinnekulle—Lidköpings järnväg (Ki. L. J.) - Kinnevald (härad) - Kinnevald (kontrakt) - Kinneved - Kinne-Vedum - Kinneviken - Kinnor - Kino - Kino- - Kinofilm - Kinokamera - Kinolin - Kinon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
763
Kinnekulle—Lidköpings järnväg—Kinon
764
Lagrad ortocerkalk på Kinnekulle.
K.» (i Bulletin of the Geological Institution
of the University of Upsala, vol. 19, 1923—
25); Sv. Turistfören:s Årsskr. 1924. K. A. G.
Kinnekulle—Lidköpings järnväg (sign. Ki.
L. J.), spårvidd 0,891 m, 28,5 km lång,
förbinder Forshems station på Västergötland—
Göteborgs järnvägar med Lidköping
(Lidköping—Skara—Stenstorps, Lidköping—Kållands och Lidköping—Håkantorps järnvägar).
Lidköping—Hällekis öppnades för allmän
trafik 1897, Hällekis—Forshem 1898. F. P.
Kinnevald, härad i Kronobergs län, mellan
Blekingegränsen i s. samt Alvesta, Helgasjön
och Växjö i n.; 933,88 kvkm, 15,468 inv. (1929).
Socknar: Almundsryd, Urshult, Jät, Kalvsvik,
Tävelsås,
Dän-ningelanda, Ve-derslöv, öja,
Bergunda, öjaby
samt en del av
Skatelöv.
Mellersta delen av
häradet
upptages av sjön
Ås-nen, n. därom
jämna åker-,
skogs- och
mossmarker, i s. mera
småkuperat. K.
avvattnas
hu-vudsakl. av
Mör-rumsån; i s. ö.
avflyter dock
sjön Mien genom
Mieån. 11,423
har åker, 50,479
har skogs- och
hagmark.
Industri vid
Fri-dafors, Gemla,
Gransholm, Ryd,
Husaby bruk etc.
(se dessa ord).
Vid Grimslöv
länets folkhögskola. Järnvägar: se
kartan. Tillhör
Konga och K:s
fögderi samt Mellersta Värends domsaga.
Kinnevald, kontrakt i Växjö stift, omfattar
7 pastorat: Växjö stads- och landsförsam-
lingar samt Öjaby; Bergunda och öja; Urshult;
Almundsryd; Kalvsvik och Jät; Tävelsås;
Vederslöv och Dänningelanda.
Kinneved, socken inom Falbygden i
Skaraborgs län, omfattar n. v. Frökinds härad (se
d. o. med karta), bl. a. delar av Mönarps och
Karbo mossar; 41,15 kvkm, 1,071 inv. (1929).
2,185 har åker, 1,047 har skogs- och hagmark.
Egendom: Mönarp. Ingår iK:s och Vårkumla
pastorat i Skara stift, Falköpings kontrakt.
Kinne-Vedum, socken i Kinne härad (se
K inne); 24,43 kvkm, 665 inv. (1929). Odlad
slätt, närmast n. om Kårtorp även
skogbe-vuxen. ■ 1,668 har åker, 623 har skogs- och
hagmark. Ingår i Forshems, Fullösa och K:s
pastorat i Skara stift, Kinna kontrakt.
Kinneviken, vik av Vänern (se d. o.).
Ki’nnor, instrument, ofta omtalat i bibeln,
konung Davids älsklingsinstrument. Man har
ofta översatt ordet med harpa, men numera
sammanställes det med större sannolikhet
med instrumentet lyra. T. N.
Kino, gemensamt namn för flera växtsafter
eller växtextrakter, vilka i likhet med kateku
(se d. o.) användas till garvning (se Gar
v-ämnen). Somliga ha förr nyttjats såsom
sammandragande medel mot blödningar och
slemhinnekatarrer, så t. ex. Malabarkino
(Kino malabaricum), den efter insnitt
utrinnande, intorkade saften från Pterocarpus
mar-supium, ett stort träd på Malabarkusten.
Denna av rubinröda, spröda små stycken
bestående drog utgöres till stor del av kin
o-garvsyra. Därtill komma många andra
slag av k. från Ost- och Västindien, Afrika
och Australien, mest från Pterocarpus- och
Eucalyptus-arter (se Drakblod). C. G. S.
Kino- [lp’-], i sammansättningar använd
förk. för kinematograf (-i sk).
Kinofilm, se F i 1 m.
Kinokamera, se Kinematograf, sp.
731—732.
Kinolln, en heterocyklisk bas, som kan
uppfattas som en naftalinmolekyl, vari en
kolatom är ersatt med kväve. Den
bildas vid torrdestillering av
organiska ämnen och utgöres
av en färglös, vid 239° C
kokande olja med egendomlig,
sötaktig lukt. K. ingår som grundsubstans i
en hel del alkaloider. — Ett derivat av k.,
v i o f o r m, klorjodoxikinolin, nyttjas som
luktlöst ströpulver i st. f. jodoform o. dyl.
K i n o s o 1, oxikinolinsulfat, är ett verksamt
desinfektionsmedel. I. B.
Kinön, ett flyktigt, gult, i långa
nålar sublimerande cykliskt ämne,
med skarp, om jod påminnande lukt.
K. innehåller en s. k. k i n o i d
bindning, . Denna är en s. k.
kromofor grupp (se Tjärfärgämnen),
d. v. s. ett ämne, som innehåller denna grupp,
är alltid färgat. I. B.
K, torde sökas under C.
Ord, som saknas under
Kl 4NEVALDS
H2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
