Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kiruna - Kirunavaara - Kirungabergen, Virungabergen - Kirurg - Kirurgi - Kirurgiska societeten - Kis (mineral) - Kis (ungerska) - Kisa - Kisbränder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
775 Kirunavaara—Kisbränder 776
Utsikt över Kiruna från Kierunavaara.
citetsverk, varm- och kallbadhus,
arbetarbostäder m. m. Elektrisk belysning,
vattenledning och avlopp. Spårväg till Kierunavaara
och Luossavaara. Stor malmbangård.
Tax.-värde å fast egendom 15.066,000 kr. (1928),
bev.-tax. inkomst 21,052,560 kr. — Om K:s
tillkomst vid sekelskiftet, främst genom geologen
Hj. Lundbohms (se d. o.) framsynta
verksamhet, se H. Carlborg, »Lapplands malmberg» (i
Sv. Turistfören:s Ärsskr. 1929).
Kirunavaara [ki’runavära], vanl. brukad
namnform för det berg, vars officiella namn
numera är Kierunavaara (se d. o.).
Kirungabergen, Virungabergen,
vulkankedja i Belgiska Kongo, n. ö. om
Kiwu-sjön (se d. o.), omfattar 8 större och flera
mindre vulkaner, av vilka de västligaste,
Tshaninagongo och Niamlagira, ännu äro
verksamma. K., som når upp till 3,000—4,500 m
ö. h., upptäcktes 1861 av Speke, har närmare
undersökts av G. A. von Goetzen (1894),
Kirschstein (1907—08) samt även besökts av
R. Fries (1911—12) och prins Vilhelm (1921).
Kiru’rg, läkare, som ägnar sig åt kirurgi
(se d. o.). — K i r u’r g i s k, som hör till eller
handlar om kirurgi.
Kirurgi (av grek. chelrourgi’a> eg. arbete
med handen, av chelr, hand, och e’rgon, ar-
Kiruna kyrka.
bete) betecknade urspr. den vetenskap, som
avser botandet av de yttre kroppsdelarnas
sjukdomar. K. sysslar emellertid numera med
nästan alla, även inre, organ och har alltmer
trängt fin på det område, som förut ansågs
tillhöra den inre medicinen uteslutande.
Kirurgiska societeten, se Karolinska
institutet.
Kis, beteckning för vissa metallglänsande
mineral av svavel- och arsenikmetaller, t. ex.
svavel-, koppar- och arsenikkis. Kiser äro i
regel spröda med vanl. ljus färg, mörkt streck
och hårdhet större än 3 (se
Hårdhetsskala) samt utan klyvbarhet. — »Kis»
utan närmare angivande av beskaffenheten
betecknar i allm. svavelkis (se d. o.). N. Zn.
Kis, ung., liten, i sammansatta ortnamn.
Kisa, socken i s. Östergötland, Kinda härad
(se sp. 728); 234,79 kvkm, 3,992 inv. (1929).
2,304 har åker, 17,781 har skogs- och
hag-mark. I Kisaåns vackra dal östra
centralbanan och municipalsamhället Kisa (212
har, 1,336 inv.), tingsställe och sedan
gammalt huvudort för Kinda härad, med
länslasarett, bankkontor, teater, snickerifabriker,
pappersbruk, gjuteri m. m. Betydande
kreaturs-handel. Tax.-värde å fast egendom 2,737,400
kr. (1928), bev.-tax. inkomst 950,740 kr. K.
församling ingår i V. Eneby och K. pastorat
i Linköpings stift, Kinds kontrakt. Litt.:
E. G. Hjort, »Anteckningar om K. socken i
Östergötland af Cervus» (1905).
Kisbränder, den återstod, som erhålles vid
oxiderande röstning av svavelkis o. a.
kis-malmer, vilka till övervägande del utgöras av
järnsulfider. K. hålla 58—65 % järn, upp till
6 % svavel och i regel under 0,02 % foslor. Efter
lämplig behandling för avlägsnande av svavel
o. a. metaller än järn kunna k. användas som
järnmalm. Innehålla de koppar och zink i
tillräcklig mängd, underkastas de klorerande
röstning och läkning för tillvaratagande av
metallerna (se Koppa r). Återstoden, s. k.
purple-ore, kan direkt eller efter
bri-kettering användas som järnmalm. P. P-n.*
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
