Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kiselsyra - Kiselzinkerz - Kisfaludy, Károly - Kisfaludy, Sándor - Kisfaludy-Társaság - Ki-shui - Kisil - Kisjinev - Kislev - Kisling, Moïse - Kismayu - Kismet - Kison - Kiss, József - Kis-Sármás - Kissingen, Bad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
779
Kiselzinkerz—Kissingen
78©
kar man likväl tala om ortokiselsyra, H*SiO<,
metakiselsyra, H2SiO3, och polykiselsyror, t. ex.
H4Si308, på grund av förekomsten i
mineralriket av motsvarande salter, s i 1 i k a t,
olösliga i vatten och i a,llm. också i syror. De
viktigaste bergartsbildande mineralen utgöras av
k:s salter med kalium, natrium, kalcium,
magnesium, aluminium och järn. G. S-ck.
Kiselzinkerz, se C a 1 a m i n.
Kisfaludy [ki’Jf alodi], Käroly, ungersk
dramatiker (1788—1830), bror till S. K. Till
följd av lättsinnigt levnadssätt utstött av sin
familj, levde han i fattiga förhållanden som
målare och poet.
Efter vandringsår i
Italien stannade han
1817 i Budapest och
ägnade sig åt
dramatiken. Hans första
drama, »Tatärok
Ma-gyarorszägon» (Tatarerna i Ungern),
uppfördes 1819 med
framgång, och sedan skrev
han i hastig följd sina
trevliga lustspel
»Ké-rök» (Friare), »Pär-
tütök» (De uppstudsiga), »Csalödäsok»
(Missräkningar), vilka ännu tillhöra den nationella
repertoaren. K. var Ungerns förste verkligt
begåvade lustspelsförfattare. — Även som
lyriker har han gjort en värdefull insats.
Hans samlade verk i kritisk granskning
ut-gåvos i 6 bd 1893. B.L-r.
Kisfaludy [ki’f falodi], S ä n d o r, ungersk
diktare (1772—1844), bror till K. K. Blev
militär och vann 1793 anställning vid Maria
Teresias hov i Wien, där han gjorde sina
första försök som diktare under tyskt och
franskt inflytande. Det sistnämnda ökades,
sedan K. i Italien tillfångatagits och som
krigsfånge sänts till Provence (1796). Här
började han skriva den lyriska kärleksroman,
som 1801 utgavs under titeln »Himfy
szerel-mei» (Himfys kärleksöden). Andra delen,
»Boldog szerelem» (Lycklig kärlek; utg. 1807),
är mindre betydande. Som godsägare vid
Balatonsjön bearbetade han hemtraktens
sagor på vers och försökte, dock utan framgång,
att skriva historiska skådespel. Under de
Utsikt över Kissingen.
sista årtiondena av sitt liv verkade K. som
mecenat för det ungerska teaterlivet. Han
blev även en av grundarna av ungerska
akademien. Samlade skrifter utgåvos 1847
(senaste uppl. 1893). B. L-r.
Kisfaludy-Tärsasåg [ki’J’falodi-tä’rJ’aj‘äg]
(Kisfaludysällskapet), ungerskt skönlitterärt
sällskap, grundat i Budapest 1836 av vänner
och anhängare till dramatikern Käroly
Kisfaludy (se d. o.) med syftemål att utge dennes
verk och hylla hans minne. Snart blev detta
sällskap vid sidan av den ungerska akademien
Ungerns mest betydande litterära
sammanslutning. Det utger en årsbok med
skönlitterära och kritiska bidrag. B. L-r.
Ki-shui [ki-Jui], en Svenska
missionsförbundets station (anlagd 1917) i staden K. i
kin. prov. Hu-pei; folkskola.
Kisil [ki-], turk., se K y z y 1.
Klsjinev [kiJinjåT], bessarabisk stad, se
C h i s i n ä u.
Kislev [ki’-], hebr., nionde månaden i
judarnas festår, den tredje i det borgerliga
året; motsvarar ung. december.
Kisling, M o i s e, polskfödd målare och
grafiker (f. 1891), sedan 1910 bosatt i Paris. K.,
som från kubismen dragits till en
efterexpres-sionistisk realism, har väckt uppmärksamhet
främst genom sina i oblandade färger målade
figurer och porträtt. Hans landskapsbilder äro
färglysande, rytmiska kompositioner. E.L-k.
Kismayu [kismäjö’] (it. Chisimaio),
hamnstad i ital. Jubaland (se d. o.) på Afrikas
östkust; 4,000 inv. I K. har Evang.
fosterlandsstiftelsen en missionsstation sedan 1897.
Kisme’t [ki-] (turk, uttal av arab. qi’sma),
eg. delning, sedan del, lott, särskilt varje
människas av Gud bestämda livslott. H. A.*
Kison [ki-], i forntiden en bäck, som i sitt
lopp berörde Megiddo, Taanak och Karmel.
Den anses vara identisk med nuv. Nahr
el-mukatta’, en bäck, som får sitt vatten från
trakten av Gilboa berg och Nasaret. I sitt
nedersta lopp mottager K. nya tillflöden och
når Medelhavet n. ö. om Haifa. E. S-e.*
Kiss [kiJJ], J 6 z s e f, ungersk lyriker av
judisk börd (1843—1921). Arbetade sig fram
först till folkskollärare och senare till red.
för tidskr. A Hét (Veckan). K. hämtade ur
judisk tankevärld motiv till sina storslagna
ballader. Han är den förste
ungrare, som i dikten gjort
sig till målsman för
socialistiska tankar. Diktsamlingar av
K. utkommo 1867—81,
samlade dikter 1897, en postum
samling 1924. Berömd är
framför allt »Legendäk
nagyapäm-röl» (Legender om farfar;
1911). Gabriel Jönsson har i
»Ungersk lyrik» (1922)
översatt »Gnomen». B.L-r.
Kis-Särmäs [ki’j’-J’ärmäj•], se
Sarmasel.
Kissingen [ki’-], Bad K i
s
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
