- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 11. Jylland - Kragduva /
783-784

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kitchener, Horatio Herbert, earl Kitchener of Khartum - Kithairon - Kithara el. Kitharis - Kitharod - Kitin, Chitin - Kition - Kiton - Kitt - Kittel, Rudolf - Kittelbrott - Kittelsen, Theodor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

783

Kithairon—Kittelsen

784

den ansvarsfulla posten som brittisk
diplomatisk agent i Egypten och verkade där
energiskt för utveckling av landets hjälpkällor
och förbättring av befolkningens
levnadsvillkor. K. vistades 1914 på besök i England vid
världskrigets utbrott och övertog 6 aug.
posten som krigsminister. I enlighet med
sin åsikt, att kriget skulle bli långvarigt,
satte han som sin uppgift att, till successiv
förstärkning av den jämförelsevis lilla
expe-ditionsstyrka, som vid krigsutbrottet sänts
över till Frankrike, taga nationens kraft i
anspråk genom att organisera den ena
fördelningen efter den andra (dock utan att för
rekryteringen taga i anspråk den allmänna
värnplikten). I den mån K. utövade
inflytande på krigsoperationerna, utfalla
omdömena om hans gärning olika, så t. ex. med
avseende på Dardanellexpeditionen, och med
kabinettets ledande medlemmar var han ofta
oense. För en resa till Ryssland
embarke-rade han 5 juni 1916 i Scapa Flow på
kryssaren »Hampshire», vilken ej långt utanför
hamnen följande natt minsprängdes, varvid K.
och hans stab drunknade. Litt.: Sir G. Arthur,
»Life of lord K.» (3 bd, 1920); lord Esher, »The
tragedy of lord K.» (1921). M. B-dt.

KithäTron (grek. Kithairön, lat. Cithaè’ron),
även E 1 a t i a s, ett skogbevuxet berg på
gränsen mellan de grekiska landskapen
Beo-tien, Ättika och Megaris.

Kitha’ra [ki-] el. K i’t h
a-r i s, ett forngrekiskt
stränginstrument (se bild), skilt från
lyran blott genom storlek och
form; båda spelades med en
anslagspinne (plektron). K.
har givit namn åt de nyare
instrumenten c i 11 r a och
gitarr. A. M. A.*

Kitharöd [ki-](grek.
kitha-rodo’s, lat. citharoè’dus), en
sångare, som ackompanjerade

sig på k i t h a r a. Kitharoderna intogo en
framstående plats i Greklands musikaliska liv
och uppträdde bl. a. i tävlingar vid de stora
nationalspelen, särskilt de pythiska i Delfi.
Berömdast äro Terpandros på 600-talet, som
säges ha infört den sjusträngade lyran, och
Timotheos (d. 357 f. Kr.), som åstadkom en
revolution i musiken. Texten till en av
hans kompositioner (»Perserna»; om slaget
vid Salamis) påträffades 1902 i en egyptisk
papyrus. Apollon var konstens beskyddare
och framställes själv som kitharöd. A. M. A.*

Kitln [ki-], C h i t i n (av grek, chitön,
pansar), ett organiskt, kvävehaltigt ämne, som
förekommer i leddjurs skal (t. ex. hos kräftan)
och även hos svampar. Jfr Glykosamin.

Kition [ki’-], hebr. Kittim, lat. Ci’tium, stad
på Cypern, nära Larnaka, anlagd av fenicier,
medelpunkt för den semitiska kulturen på ön,
förfallen under senantiken.

Kiton [kitå’n], grek, skjortliknande längre
el. kortare underplagg. Se Dräkt, sp. 15.

Kitt, deg- el. pastaartad blandning av mer
el. mindre mjuk konsistens, använd till att
sammanbinda föremål el. fylla ut fogar och
springor. K. hårdnar efter viss tid genom
torkning el. kemisk omsättning. Efter
sammansättningen kan man indela k. i följ,
grupper: A. O 1 j e k i 11 bestå av linolja el.
lin-oljefernissa, blandad med finpulveriserade
mineralämnen av olika slag. Dessa k. äro
luft-och vattentäta, stelna långsamt och bli
mycket hårda. Hit höra fönsterkitt (g 1 a
s-mästarkitt) av slammad krita och
lin-oljefernissa (stelnar snabbare vid tillsats av
zinkvitt, blyglete el. mönja) samt m ö n j
e-k i 11 av mönja och kokt linolja, blandade till
lämplig konsistens. — B. Hartskitt bestå
av hat tslösningar eller smälta
hartsblandningar och äro vattentäta, i regel elastiska
men icke resistenta mot värme. Ex. på
hartskitt äro m a s t i x k i 11, lika delar mastix
och linolja sammansmälta, samt glas- och
porslinskitt (t. ex. 30 dir schellack, 10 dir
mastix, 2 dir terpentin och 110 dir sprit). —
C. Kaseinkitt består av kasein, löses i
ammoniak. Därmed bestrukna ytor på föremål
fuktas även med kalkmjölk samt hoptryckas,
varvid man får en hållfast och vattentät
kittfog. — D. Vattenglaskitt
innehåller vattenglaslösning och slammad krita, vanl.
med tillsats av svavelantimon el. zinkstoft,
och brukas bl. a. för bijouterier och föremål,
sammansatta av metall, samt glas, horn, ben
el. surrogatämnen. — E. Järnkitt, för
tät-ning av fogar på järnföremål och fastsättande
av järn i sten (t. ex. 100 dir järnfilspån,
blandade med 1 d. salmiak och utrörda med vatten
el. ättika). E-tN-n.

Kittel [ki’-], Rudolf, tysk evangelisk
teolog (f. 1853), prof, i teologi i Breslau 1888 och
sedan 1898 i Leipzig, en av Tysklands ledande
exegeter av den moderata typen. Bland hans
omfattande vetenskapliga skriftställarskap
intages väl främsta rummet av »Geschichte des
Volkes Israel» (bd 1—2, 6 :e uppl., 1923—25;bd
3, 1927—29). Mycket använd är hans edition
»Biblia hebraica» (1905—06). K. höll 1920 i
Uppsala Olaus Petri-föreläsningar om »Israels
religionshistoria» (tr. i Uppsala 1921). (S. H-r.)

Kittelbrott, sänkningsområden, som
uppstått genom instörtning av centrala partier
utefter brottlinjer, som äro anordnade i en
krets. K. förekomma särskilt talrikt i de
stora tertiära brottzonerna. (K. A. G.)

Kittelsen [ki’-], T h e o d o r, norsk
konstnär (1857—1914). Tillhörde vid slutet av
1870-talet den norska konstnärsgruppen i München
och målade där den realistiskt hållna tavlan
»Strejk», var sedan efter en kort vistelse i
Paris bosatt i hemlandet och blev en av
ge-nombrottsmännen i sin tids norska
fantasikonst. Han målade lyriskt romantiska bilder
(»Eko», »Näcken», »De tolv vildænder»,
bildserien »Jomfruland»), tävlade som tecknare
värdigt med E. Werenskiold i sina
illustrationer till Asbjörnsens och Moes »Eventyrbog

Ord, som saknas under

K, torde sökas under C.

Kithara.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:16:34 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdk/0504.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free