Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kjerulf, Halfdan - Kjerulf, Theodor - Kjevlinge - Kjula - Kjöge (bugt) - Kjökkenmödding - Klaatsch, Hermann - Klabautermann, Klabatermann - Klabb - Klabbföre, Klabb - Klabböleforsen - Klabund (Alfred Henschke) - Klack - Klacka-Lerbergs gruvfält - Klackberget - Klackör - Klaczko, Juljan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
799
Kjerulf, Th.—Klaczko
800
tonen i sina pianostycken, och flera
karak-tärsstycken peka direkt över till Griegs mera
realistiskt färgade pianoverk. — I Sverige
vann K. tidigt beaktande, och hans flesta
solosånger utkommo i Stockholm. Litt.: A.
Grön-vold, »Norske musikere», I (1883); O. M.
Sandvik i »Norges musikhistorie», I (1921). T. N.
Kjerulf [^ä’-], T h e o d o r, norsk geolog
(1825—88), bror till H. K. Blev 1858 prof,
i mineralogi vid univ. i Oslo och chef för
den då upprättade Norges geologiska
undersökning. K. verkade inom många områden
av Norges geologi; om de lösa jordlagren
framställde han sina tydningar enl. den då
framträngande glacialteorien. Ilan
sammanfattade sina undersökningar i »Udsigt over
det sydlige Norges geologi» (1879), beledsagad
av en geologisk karta i skalan 1 : 1,000,000
•över södra Norge. K. A. G.
Kjevlinge, se K ä vlin ge.
Kjula, socken i Södermanlands län,
öster-rekarne härad, närmast ö. om Eskilstuna;
74,41 kvkm, 1,317 inv. (1929). Höjer sig från
Mälarslätten i avsatser mot s. och genomlöpes
av Kjulaåsen. 2,593 har åker, 4,087 har
skogs-och hagmark. Egendom: Bibbingelund. Ingår
i K., Sundby, Vallby och Hammarby pastorat
i Strängnäs stift, österrekarne kontrakt.
Kjulo (fi. Köyliö}, socken i Abo och
Björneborgs län, Finland; 246 kvkm, 3,652 inv.
(1928), finsktalande. — Enl. sägnen skall
Uppsalabiskopen Henrik (se d. o.) på
Kjulo-träsks is ha dödats av finnen Lalli, och som
Lallis hem betecknas sätesgården
Kjulo-h o 1 m, där en gammal källare ännu kallas
»Lallis källare». Kjuloholm var sedermera
kyrkogods, tillföll 1549 kronan, förlänades
till olika frälsemän, tillhörde därefter ätten
Kurck till 1746. Sedan 1754 är det
fideikommiss inom ätten Cedercreutz. Invid gården
har (1925 ff.) en fyndrik gravplats från
1000-•och 1100-talet bragts i dagen. O. Brn; K. A-ll,
Kjöge (hugt) [ko’-], se Kö ge (bug t).
Kjökkenmödding [kö’-],
seKökkenmöd-di n g.
Klaatsch [klätj’], Hermann, tysk
ana-tom och antropolog (1863—1916), e. o. prof.
1895 i Heidelberg, sedermera i Breslau.
Utgav ett stort antal skrifter i jämförande
anatomi och antropologi. K. sysslade under
senare år särskilt med frågan om människans
härstamning, de fossila och primitiva
människorna, varför han vidtog omfattande
utgrävningar och under tre år studerade
Australiens infödingar. K:s intelligens,
lärdom och djärva vetenskapliga fantasi gjorde
sig också gällande på etnografiens och
forn-forskningens områden. Hans ovanliga
framställningskonst skänkte stor spridning åt
hans efterlämnade populära verk »Der
Werde-gang der Menschheit und die Entstehung der
Kultur» (utg. av A. Heilborn, 1920; sv. uppl.,
»Människans och kulturens tillkomst och
utveckling», 1923). Rbg.
Klabåu’termann, Klabatermann, enl.
nordtyska och holländska sjömäns tro en
skeppstomte med eldrött huvud och vitt
skägg, vilken, försedd med en trähammare,
vanl. håller till vid ankarspelet men lämnar
fartyget, då det ej kan räddas.
Klabb, idrottst., se Klabbföre.
Klabbföre, Klabb, det skidföre, då snön
klabbar fast vid skidorna och hindrar glidet.
Detta inträffar särskilt mellan 0° och +3° C.
K. motverkas genom vallning (se d. o.). Å. S-n.
Klabböleforsen, i Ume älv, 6 km ovan
Umeå; fallhöjd 11,4 m, disponibel
medelvat-teneffekt 42,800 hkr, därav utbyggd 6,000 hkr
för Umeå stad, som där 1899—1900 anlagt
elektricitetsverk, och Holmsunds a.-b.
Kläbund [-bont], eg. Alfred He n sch k e,
tysk författare (1891—1928), tillhör
världskrigets generation och räknas närmast till de
s. k. expressionisterna. Som stilist är K. ojämn
men mindre förkonstlad och effektsökande
än andra hithörande förf. Han är lyriker
men har också skrivit romaner och
dramer. Hans bästa diktsamling är
»Himmels-leiter» (1916), som omfattar såväl melodiös
naturlyrik som psykologiserande dikter av
värde. I övrigt har han med framgång
bearbetat en mängd kinesiska och persiska
motiv, bl. a. också i sagod ramat »Der
Kreide-kreis» (1924; uppf. i Stblm 1927). Av K:s
prosaverk visar »Pjotr» (1923), romanen om
den ryske tsaren, kraftmänniskan på gott och
ont, hans berättartalang i dess fulla styrka.
Andra världshistoriska gestalter behandlar
han, ehuru ej med samma framgång, i
»Mo-reau» (1916) och »Mobammed» (1917). K. var
också essäist och utgav arbeten i såväl tysk
som allmän litteraturhistoria. H. K.
Klack, se C 1 a q u e.
Klacka-Lerbergs gruvfält, omkr. 15 kmn. v.
om Nora stad på gränsen mellan Nora och
Järnboås socknar av Örebro län, omfattar
åtskilliga järnmalmsgruvor med svartmalm, bl.
a. Stora Lerbergsgruvan. Gruvorna
ägas av Klacka och Lerbergs gruv-a.-b., som
är anslutet till Nora bergslags gemensamma
gruvförvaltning. Den brutna malmen
upparbetas av delägarna (Bofors, Degerfors och
Brevens bruk). G. H-r.
Klackberget, gammal fyndort för järnmalm
(svartmalm) i Norbergs socken, Västmanlands
län. K. innehåller flera ännu bearbetade
gruvor, samtliga anslutna till Norbergs
gemensamma gruvförvaltning, näml.
Gröndalsgru-van, Storgruvan samt Gamla och Nya
Kol-ningsbergsfälten. I dessa gruvor äro
Fa-gersta, Surahammars, Avesta och Sandvikens
bruk delägare. G. H-r.
Klackör, se C 1 a q u e.
Klaczko [kla’t.fkå], J u 1 j a n, polsk
skriftställare (1825—1906). Föddes i Vilna av
judiska föräldrar, skrev i sin ungdom vers på
polska och hebreiska, studerade i Königsberg
och var länge bosatt i Paris. K. medarbetade
flitigt i Revue des Deux Mondes och var
1869—70 hovråd i österrikiska utrikesdep.
Av K:s skrifter märkas »Les deux chance-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
