Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koklådor - Kokning - Kokong - Kokoschka, Oskar - Kokosfett, Kokosfiber, Kokoskakor, Kokosmjölk, Kokosnöt, Kokosolja - Kokospalm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
953
Kokning—Kokospalm
954
dessa i vanliga fall endast
kokas upp på gaslåga,
fotogenkök el. spis och sättes sedan
ned i koklådan för att »koka»
färdig. I. N-y;
Kokning, bildning av
ång-bubblor i en vätskas inre.
Denna inträder, när ångtrycket
i bubblorna kan övervinna det
på vätskan utifrån verkande
(luft-)trycket plus den
ovanför befintliga vätskepelarens
tryck. Eftersom försöket kan
anordnas så, att detta senare
blir försvinnande litet, avses
med en vätskas kokpunkt
den temp., vid vilken den
mättade ångans tryck är lika med
det yttre lufttrycket. Kokpunkten höjes, när
lufttrycket stiger, och omvänt (jfr
llypso-meter). I ett slutet kärl, en ångpanna eller
en Papins gryta, där högt tryck kan bibehållas
över vätskan, kokar denna vid betydligt högre
temp., vatten under 10 atm. tryck sålunda
först vid 180° C. Med uttrycket
kokpunkten, utan särskilt angivande av något tryck,
menas en vätskas kokpunkt vid 760 mm
lufttryck. — Det är emellertid icke utan
vidare säkert, att en vätska börjar koka, när
den nått koktemp.; ångbubblorna synas
uteslutande bildas vid i vätskan förut befintliga
små gasbubblor, och när sådana saknas, kan
vätskan utan att råka i k. upphettas
betydligt över kokpunkten, överhettas.
Vatten, som befriats från den lösta luften, kan
utan svårighet i ett glaskärl överhettas ett
tiotal grader, varvid stark avdunstning från
vattnets yta äger rum; om slutligen k.
börjar, inträder en nästan explosionsartad
utveckling av ånga, tills temp. till följd av
förbrukning av värme till ångbildningen sjunkit
till den normala kokpunkten. För att
förebygga överhettning brukar man i vätskan
lägga sand eller metallspån, som genom den
vidhäftande luften (jfr Adsorption) i hög
grad underlätta ångbildningen. Även medan
k. pågår, kan vätskans temp. vara över
kokpunkten; för vatten är denna förhöjning
obetydlig i metallkärl men uppgår i glaskärl
vanl. till omkr. 1° och kan, om glaskärlets
väggar förut blivit omsorgsfullt rengjorda med
svavelsyra, stiga till 6°. Ett särskilt slag av
kokpunktsförhöjning inträffar, när vätskan
i löst form innehåller salter eller andra icke
flyktiga ämnen, och beror därpå, att vid
samma temp. ångan över en lösning har lägre
tryck än över det rena lösningsmedlet.
Nedanstående tabell upptager några
ämnens kokpunkter (vid 760 mm lufttryck).
° O
Järn ......... 2,450
Koppar ....... 2,310
Tenn ......... 2,270
Silver ....... 1,950
Bly .......... 1,525
Magnesium .... 1,120
Zink ......... 906
Kadmium ...... 766
Svavn......... 444,5
Kvicksilver .. 357
Kokosnötter. T. h. kluven frukt med stenen öppnad och tom, i mitten
uttagen sten.
Koko’ng (fr. cocon), hylsa, som
insektlarverna förfärdiga åt sig till skydd före
förpupp-ningen. Kokonger förekomma i en mängd
insektgrupper, ss. fjärilar, steklar, skalbaggar,
nätvingar m. fl. De förfärdigas vanl. av silke,
som avsöndras av särskilda spinnkörtlar. De
malpighiska körtlarna tjänstgöra dock
stundom som spinnkörtlar. Hos vissa fjärilar,
särskilt spinnare, bestå k. nästan uteslutande av
silke, hos andra är silket så impregnerat med
något i luften stelnande ämne, att väggarna
äro pergamentartade (barrsteklar,
björkspin-nare). Jfr Silkesfjärilar. I. T-dh.
Kokoschka [kåkå’Jka], Oskar,
österrikisk-tysk målare, grafiker och diktare (f.
1886), en av de mera framträdande
expressio-nisterna. K:s porträttmålningar från 1906—
08 ha visserligen med impressionismen
gemensamma drag men visa en tendens till
upplösning av formen (t. ex. porträttet 1908 av
dr Schwarzwald, Frankfurt a. M., Städelsches
Kunstinstitut). Böjelsen för det dekorativa
får överhand i de av sjudande liv och stark
oro fyllda figurkompositionerna från omkr.
1916—20 (»Utvandrarna», 1916—17, Berlin).
1920—24 var K. prof, vid konstakad. i
Dresden. Senare har hans måleri gått i riktning
mot fransk expressionism (»Börsen i
Bordeaux», 1924, Berlin, Nationalgalerie; se bild
vid art. Expressionism). K. har även
illustrerat egna diktverk, bl. a. »Die
träu-menden Knaben», 1908, skrivit dramer, ss.
»Orpheus und Eurydike» (i »Vier Dramen»,
1919), m. m. — Litt.: P. Westheim, »O. K.»
(1918; 2:a uppl. 1925). E. L-k.
Kokosfett, Kokosfiber, Kokoskakor,
Kokosmjölk, Kokosnöt, Kokosolja, se
Kokospalm.
Kokospalm, Co’cos, ett palmsläkte med
par-delade blad och stenfrukt. Blommorna äro
enkönade och sitta i greniga kolvar,
honblommorna nedtill, hanblommorna upptill.
De vilda arterna, bortåt 30, växa alla i
Sydamerika, förnämligast i Brasilien. C.
nuci-fera, sannolikt spridd av människan,
förekommer, förvildad och odlad, i nästan alla
varma länder, ymnigast i Polynesien och
Indien. Den blir ett ända till 25 m högt
träd med smäcker, ofta krokig stam och över
2 m långa blad (jfr Indien, bild 7).
Frukterna (kokosnötter) äro omkr. 3 dm
långa, tjocka, trubbigt trekantiga, med grov-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
• C
Vatten ......... 100,o
Alkohol ............ 78,3
Eter ............. 34,5
Svavelsyrlighet ... — 10,o
Klor ............ - 33,4
Ammoniak .......... -33,s
Syrgas .......... - 182,s
Kvävgas ......... - 195,7
Vätgas .......... - 252,6
Helium .......... - 268,s
G. I.*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
