Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kolofonium el. Kolofon (harts) - Kolokol - Koloktronis, THeodoros - Kolokvint - Koloman - Kolomea - Kolomna - Kołomyja - Kolon - Kolonat - Koloni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
985
Kolokol—Koloni
986
harts, huvudsakligen bestående av
hartssyror. — K. fås genom upphettning av tjock
terpentin eller på stammen av Pmus-arter
hårdnat harts, tills kvarvarande flyktig olja
och vatten fullständigt utdrivits. K. begagnas
till limning av papper, framställning av
sicka-tiv och att bestryka taglet på violinstråkar
(»konfonium») för att göra detta strävt samt
i medicinen, t. ex. som beståndsdel i
häftplåster och i vissa retande salvor. Vid
torr-destillation av k. erhållas hartsoljor,
vilka sedan renas och omdestilleras, varvid
följ, fraktioner upptagas: l)pinolin
(hartsessens), med kpt 100°—175° C, brukas som
lösningsmedel och som terpentinersättning;
2) ljusa hartsoljor, med kpt 330°—
340° C, vilka användas som smörjoljor och
för framställning av färger och fernissor;
3) mörka hartsoljor, s. k. blå-,
grön-och rödolja. Dessa användas till
framställning av vagnsfett. Löses k. i alkalier eller
hopsmältes med metalloxider, uppstår en
salt-artad förening, hartstvål el. resinat.
Hartstvål nyttjas som ersättning för enklare
tvålsorter och som grundmassa i vagnsfett.
Kolokol [kå’lokol], ry., kyrkklocka;
tidning, utg. av A. Herzen (se d. o.) 1856—68.
— Jfr Klocka, sp. 861.
Koloktro’nis, T h e o d o r o s, grekisk
frihetshjälte (1770—1843). Blev 1797 hövding
för en skara klefter och deltog från 1821
i grekiska frihetskriget. K. ådagalade stor
tapperhet och stred som överbefälhavare på
Peloponnesos framgångsrikt mot turkarna
men visade sig alltför självständig gentemot
regeringen; han ådrog sig därför (1825) en
tids fängelsestraff men återfick snart sin
post. K. var anhängare till G. Kapodistrias
(se d. o.), gjorde senare uppror mot kung
Otto och dömdes 1834 till döden men
benådades till fängelsestraff och frigavs 1836. K:s
memoarer utkommo 1891 i eng. övers.
Kolokvi’nt, frukten av CitruUus
colocyn-this (se Citrullus). Befriad från det
tunna, gula skalet, är k. klotrund,
äpple-stor, lätt och vit. I den svampiga, ytterst
bittra massan (pulpan) ligga i 6 rum talrika
gurkfröliknande frön, som avlägsnas. K. fås
från vissa Medelhavsländer, särskilt Syrien.
Drogen innehåller den bittra glykosiden k
o-1 o c y n t i n och verkar i dos av 5 till högst
30 cg kraftigt avförande. Vanl. ges k. i k o 1
o-kvintpiller (»huvudflusspiller») eller i
kolokvintdroppar. C. G. S.
Koloman (ung. Kålmän). konung av Ungern
1095—1116. Var en begåvad och kraftig
furste. Han kuvade 1097 Kroatien och 1105
—11 större delen av Dalmatien. K.
genomförde viktiga reformer i Ungerns
rättskipning och förvaltning.
Kolomèa, se K o 1 o m y j a.
Kolomna [kalå’-], stad i Moskvas
industriområde, Sovjetryssland, nära floden Moskvas
inlopp i Oka och vid järnvägen Moskva—
Rjazan; 30.767 inv. (1926). Kreml från slutet
av 1500-talet; katedral från slutet av
1600-talet. Stora maskinfabriker.
Kolomyja [kålåmy’ja], ty. Kolomea, stad i
po. vojevodskapet Stanislawöw (östgalizien),
vid Prut; 31,708 inv. (1921). Lervaru-, kemisk
och textilindustri. — Under världskriget
utkämpades hårda strider om det strategiskt
viktiga K. Staden besattes av ryssarna sept.
1914, återtogs av österrikare och tyskar febr.
1915, besattes ånyo av ryssarna juni 1916 och
återerövrades juli 1917.
Kölon. 1. Skiljetecken, bestående av två
punkter, den ena över den andra (:), brukat
framför direkt anföring, uppräkningar o. s. v.
— 2. (Metr.) I antik metrik sammanfattning
av flera versfötter under en huvudaccent; i
modern svensk metrik är k. en versdel, som
avgränsas av paus på bestämt ställe, t. ex.
i (alexandrin och) pentameter, som
sönderfaller i två kolon. R-n B.
Kolonät (lat. colonätus, av colönus,
jordbrukare, arrendator, »kolon», av co’lere, odla),
i Romerska riket de småbrukares ställning,
till vilka delar av större jordegendomar
lämnades mot avgäld och dagsverken. K.
tilltog i betydelse under kejsartiden med
storgodsens tillväxt, och brukarna, k o
löner n a, blevo genom Konstantin bundna vid
torvan, livegna. E. St.
I Sverige har beteckningen k. off. antagits
för lägenheter, som enl. statsmakternas på
1916 års kolonisationskommittés förslag
grundade beslut upplåtas på kronoparker i
Norrland och Dalarna. 1918—24 anvisade
riksdagen sammanlagt 53/4 mill. kr. till
»försöks-kolonisation», avseende omkr. 700 planerade
k., varav doek t. v. blott omkr. hälften
kommit till slutligt utförande. Försökskolonaten
äro av en större typ (med 15 har odlingsjord)
och en mindre (6 har); staten har antingen
bebyggt dem el. lämnat nödigt
byggnadsbi-drag; efter 15 års arrendetid kan kolonist
förvärva innehaft k. med äganderätt. 1925
beslöts ett mera permanent ordnande av denna
kolonisation, och i k. kung. n:r 291 s. å. ingå
allmänna grunder härför. Arealen
odlingsmark bör enl. dessa i regel ej understiga 8
och ej överstiga 17 har, kolonisterna skola i
regel bygga själva och kunna åtnjuta kontant
byggnadshjälp med upp till 3.500 kr.,
undantagsvis 4,000 kr. Odlingshjälp får åtnjutas
med 750 kr.; avlopps- och avledningsdikens
upptagande samt kolonisationsområdenas
förbindande med viktigare kommunikationsleder
ske genom statens försorg, visst
vägunderhåll dock åvilande k. Särskilda kolonis
a-tionsnämnder kunna tillsättas av K.
m:t i de sex nordligaste länen. F. n. (1929)
finnas dylika nämnder för Norrlandslänen
men ej för Dalarna. A. ö-n.
Koloni (lat. colönia, av co’lere, odla),
ny-byggarsamhälle, urspr. om feniciers och
grekers nybyggen i Medelhavsvärlden, senare om
de romerska soldatsamhällena ute i
provinserna samt om europeiska folks besittningar
i andra världsdelar, vare sig dessa stå i
närmare utbildad administrativ förening med
moderlandet, såsom protektorat (se d. o.)
lyda under detta eller endast såsom i n
tresse s f ä r (se d. o.) stå i lösare förbindelse med
den koloniserande staten. I överflyttad
bemärkelse nyttjar man stundom ordet k. om
vissa slags nybyggen inom hemlandets
gränser, t. ex. jordbruks- el. egnahemskolonier,
eller om anstalter för sommarvistelse åt barn
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
