- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 11. Jylland - Kragduva /
1015-1016

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kometer - Kometsystem - Kometsökare - Komfort - Komi - Komik - Komintern - Komisk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kometsystem—Komisk

1015

Bielas komet ’har fullständigt upplösts och
vid flera tillfällen, då jorden passerat genom
dess rester, givit upphov till praktfulla
stjärn-fallsregn (särskilt 1872, 1885 och 1892). Dessa
stjärnfall ha fått namnet b i e 1 i d e r. En
mer el. mindre hastigt försiggående
upplösningsprocess, förorsakad av solens och
planeternas, särskilt Jupiters, inverkan, synes
tillhöra de normala företeelserna hos periodiska
k. Tydligt samband härmed äger
förekomsten av s. k. k o m e t s y s t e m, d. v. s.
kometer, vilka röra sig i banor, som nästan
sammanfalla med varandra. Sannolikt äro
dessa k. brottstycken av en enda stor komet,
som i en avlägsen forntid delat sig.

K:s spektra visa, att de dels lysa med
reflekterat solljus, dels även innehålla
självlysande ämnen. Järnte det kontinuerliga
spektret uppträda näml, i allm. några ljusa
band, vilka med stor sannolikhet härröra från
vissa kolföreningar, särskilt koloxid och cyan,
möjl. även kolväte. Hos några k., särskilt
hos sådana, som befunnit sig mycket nära
solen, har man ock konstaterat tillvaron av
vissa metaller, as. natrium, och järn, i
gasform.

Den egentliga svansen är alltid vänd
från solen. Dess skenbara storlek kan
stundom vara enorm, så att den synes sträcka sig
över en betydande del av himlavalvet,
beroende dels på kometens närhet till jorden (t.
ex. Halleys komet 1910), dels på svansens
verkliga ofantliga längd (t. ex. 1843 års
komet, vars svans hade en längd av 250 mill.
km). Ofta uppträda flera svansar, av vilka
vanl. en är starkare utvecklad än de övriga.
Kometsvansarnas struktur, som kunnat
studeras på de moderna fotografierna, visar sig
ofta högst invecklad och oregelbunden. Sedan
länge har man varit på det klara med att
svansen icke kan vara ett beständigt bihang,
som kometen för med sig. Den utvecklar sig
kraftigare, ju närmare kometen kommer
solen, och avtar åter efter passerandet av
peri-heliet. Den består tydligen endast av en från
huvudet ständigt försiggående utströmning
av materia i ytterlig förtunning, vilken
utströmning småningom förlorar sig i rymden.
Den svans man ser vid ett visst tillfälle är
således icke densamma som vid ett annat.
Härav förklaras ock de ofta betydande
förändringar, som svansen kan på kort tid synas
undergå. Svansbildningen försiggår på så
sätt, att den materia, som utströmmar från
kärnan i riktning mot solen, på ett visst
avstånd från kärnan hejdas, i det att den
liksom bortstötes från solen, utbreder sig åt
båda sidor och återkastas förbi kärnan,
sålunda bildande den från solen vända svansen.
Flera olika teorier ha uppställts för att
förklara denna egendomliga process. Redan
01-bers påvisade, att dessa strömningar hos
kometmaterien pekade på tillvaron av en
såväl hos kometkärnan som hos solen
inneboende repulsivkraft, sannolikt av elektrisk
natur. I senare tid har frågan ingående
studerats av Bredichin. Genom att samtidigt ta
i betraktande verkningarna på
kometpartiklarna dels av gravitationen, dels av en
repulsivkraft fann Bredichin, att svansens
rikt

1016-

ning och form bli beroende av
repulsivkraf-tens storlek. Han har funnit, att så gott
som alla iakttagna kometsvansar kunna
inordnas i tre typer. Svansarna av första
typen skulle bestå av vätgas, hos andra typen av
kolföreningar, natrium m. m. samt hos
tredjetypen av tyngre element, t. ex. järn.
Bredichin ansåg denna repulsivkraft vara av
elektrisk natur. Redan Kepler på 1600-talet.
framkastade den idén, att kometsvansens
beståndsdelar bortstötas från solen genom
solstrålarnas tryck. Sedan den allmänna
teorien för strålningstrycket numera fått
solidare både matematisk och experimentell
grundval (genom Maxwell, Lebedew m. fl.)^
har denna teori för förklaringen av
kometsvansarna återupptagits av Arrhenius. På.
sista tiden har i fråga om.
kometsvansarnas bildning tanken även förts på de
radioaktiva fenomenen. B-d_

Kometsystem, se Kometer, sp. 1015.

Kometsökare, en på stativ vilande
astronomisk kikare, helst parallaktiskt monterad^
med ringa förstoring, stort fält och stor
ljusstyrka, urspr. avsedd till kometers
uppsökande men ofta använd även till andra
slags-observationer. B-d>

Ko’mfort (fr. confort, eng. comfort),
bekvämlighet; bekväm, trevlig inredning av
hem. — Komfortäbel, bekväm, trevlig-

Komi, autonomt område, även kallat S y
r-jä ner nas autonoma område, i
n-Sovjetryssland; 423,688 kvkm., 207,314
inv-(1926), därav 92 % syrjäner, 6 % ryssar och
2 % samojeder. Huvudstad är Uist Sysolsk
(4,500 inv.), vid Vytjegda.

Komik, komisk stil, framställning, verkan^
egenskapen att vara komisk. — Komiker,
framställare av komiska roller, utförare ar
komiska visor o. s. v.; upptågsmakare.

Kominte’rn, förk. för ry. kommunistitjeskij’
internatsional, se Intern a tionalen, sp..
671. I okt. 1929 utgavs i Stockholm 5
nummer av en kommunistisk tidning med titeln
För Komintern.

Komisk, urspr. det, som hör till komedien;,
lustig, löjlig. — Aristoteles bestämde det
komiska som en ofarlig el. oskadlig
bristfällighet, Kant som »en spänd väntans upplösning
i intet», Th. Lipps åter såsom det, vilket gör
anspråk på att vara ett betydande Något
men plötsligt avslöjar sig som ett Intet;
Bergson anser det komiska ligga i automatismen,
i att vara marionett, och att det utesluter
sympati, att det är den sociala människans,
eller samhällets lätta straff på den, som vill
ställa sig utanför. Ingen definition har
hittills tillfredsställande bestämt begreppet k.
eller omfattat dess olika former. — Det
komiska uppträder än som ofrivilligt (t. ex.
vissa yttringar av tankspriddhet), än som:
medvetet framkallat (t. ex. en vits). Det
grov- el. lågkomiska står på gränsen
till det groteska och burleska, den fina
komiken närmar sig humor (se d. o.).
Situationskomik (oavsiktlig eller avsiktlig)
uppstår t. ex. genom tillfälliga, generande
eller blott lustiga sammanträffanden.
Tragikomisk, sorglustig, kallas den art av det
komiska, där reflexionen el. känslan finner

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:16:34 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdk/0626.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free