Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kommendörkapten - Kommendörsätter - Kommendsurabla enheter - Kommentar, Kommentarie - Kommers - Kommersdeputationen - Kommersråd - Kommersiella Meddelanden - Kommerskollegium - Kommerskommissionnen - Komminister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1019
Kommendörsätter—Komminister
1020
överstelöjtnant och k. a v 2 : a graden med
major vid armén. Från 1771 benämndes
graden även vid flottan överstelöjtnant. 1824
infördes k. av 2:a klassen. 1845—66 var
klassindelningen i graden borttagen. Motsv.
grader äro i fr. flottan capitaine de frégate
och capntaine de corvette, i ty. flottan
Fregat-tenkapitän och Korvettenkapitän och i britt,
flottan (yngre) captain och commander. ö-g.
Kommendörsätter, svenska adelsätter, som
härstamma från de kommendörer av
svärds-och nordstjärneordnarna, vilka 1778—1809
fingo plats i andra klassen på Riddarhuset.
K:s nuv. (1929) antal är 17.
Kommensuräbla storheter, storheter, som
kunna exakt mätas med samma mått.
Kommentar, Kommentärie (lat.
com-mentårius), förklaring, utläggning; en följd
av anmärkningar (till en text el. utsago). —
Kommentator, person, som gör k. —
Verb: Kommentera.
Komme’rs (fr. commerce), handel; ty.,
festligt lag, särskilt av studenter vid vissa
akademiska högtider. — Adj.: K o m m e r s i eT 1.
Kommersdeputationen, se Deputation.
Kommerseråd, se Kommerskollegium.
Kommersiella Meddelanden, tidskrift, som
fr. o. m. 1914 (enl. k. br. 24 okt. 1913) utges
av Kommerskollegium 2 ggr i mån.,
innehåller ekonomiska, statistiska och
näringspolitiska artiklar och översikter samt
redogörelser för viktigare av kollegiet handlagda
ärenden. Som bilagor följa månadsstatistiken
över utrikeshandeln och
kvartalspublikatio-nen Ekonomisk översikt. K. Ä.
Kommerskollegium. Under 1500-talet fanns
icke något ämbetsverk för främjande av
handel, industri och näringar. Handeln med de
varor, som inflöto genom tulluppbörden, hörde
under Kammaren (se
Kammarkollegium). Sedan Generalbergsamtet
(se Bergskollegium) skapats 1637 för
bergshanteringens räkning, beslöts i nov. s. å.
inrättandet av ett särskilt ämbetsverk,
Kommerskollegium, med en president som
chef, för att bevaka, övriga industriers,
näringarnas, handelns m. fl. intressen; men
planen genomfördes ej. Några år senare upptogs
tanken på ett nytt K., och 23 aug. 1651
utfärdades instr. för tre handels- el.
kommerskollegier, ett i Stockholm för
Sverige och Finland, ett för östersjöprovinserna
och ett för de tyska provinserna. Endast
Stockholmskollegiet kom till stånd, först
under namn av
Generalhandelskolle-g i u m. Det omfattade hela svenska väldet.
Efter en del förändringar i K:s
verksamhetsområde inskränktes 1679 dess personal.
Presidenten i Kammarkollegium fick 1681 i
uppdrag att handha även »kommerserna», och K.
införlivades med Kammarkollegium 1684 som
en särskild avd. under sitt gamla namn. De
egentliga handelsärendena voro 1686—97
överflyttade till Kommerskommissionen.
Ny instr. utfärdades 1723, och flera nya
uppgifter tilldelades K., bl. a. utgivandet av
årsberättelser över in- och utgående varor, det
första uppslaget till K:s senare statistiska
verksamhet. Manufakturkontoret (se
d. o.) uppgick i K. 1766. K. nådde därvid
höjdpunkten av sin maktutveckling. Det
uppdelades 1770 på en handels-, en
manufaktur-och en justitie- el. konfiskationsdivision. Men
redan 1772 började K:s verksamhetsområde
inskränkas. Handels- och
manufakturdivisionerna sammanslogos 1773. Tjänstemännens
antal minskades. Efter 1809 väcktes flera
förslag om K:s indragning, och nya
inskränkningar i dess verksamhet skedde 1831.
Bergskollegium införlivades med K. 1858. K. sattes
på förordnande 1867 för att underlätta en
blivande ombildning el. indragning, och 1878
överflyttades manufakturfondens förvaltning
till Statskontoret. K. ombildades 1891 och
fick en generaldir. till chef samt
uppdelades på tre byråer, en för utrikes handel
och sjöfart, en för inrikes handel och sjöfart
samt en för bergshanteringen o a. industriella
näringar. Sedan dess har K. undergått flera
förändringar. Många nya uppgifter ha
tillkommit och några utbrutits. Nya instr. ha
utfärdats 1912, 1919, 1921 och 1925. Enl. den
senaste, 27 juni 1929, åligger K. bl. a. att
följa utvecklingen av rikets handel, sjöfart,
industri och bergshantering samt hantverk
och slöjd. K. är fartygsinspektionens
chefsmyndighet, överstyrelse för
navigationsskolorna, chefsmyndighet för
skeppsmätningsvä-sendet och bergsöverstyrelse samt har uppsikt
över sjömanshusen. Till K. höra
sprängäm-nesinspektionen och statens elektriska
inspektion. K. utövar chefskapet över
torv-tjänstemännen och statens instruktörer i
husslöjd. Under K. lyda kontrollanterna för
undersökning av eldfarliga oljor samt
gruv-mätarna. K. skall inkomma till K. m:t med
årsberättelser ang. rikets handel, sjöfart,
industri och bergshantering samt bedriva
kommersiell upplysningsverksamhet ang. in- och
utländska förhållanden på näringslivets
område. K., som efter departementalreformens
genomförande lydde under Civildep., fördes
1900 under Finans- och 1920 under
Handels-dep. Det utgöres av en generaldir. som chef,
sex kommerseråd, vilka äro chefer för var
sin av följ, byråer, näml, handels- och
administrativa, sjöfarts-, industri-, bergs-,
statistiska och fartygsinspektionsbyråerna. Bland
tjänstemännen märkas en
navigationsskolin-spektör, en skeppsmätningsöverkontrollör, en
överinspektör, byrådirektörer, en sjöteknisk
konsulent och en sjöåklagare samt
sekreterare, kamrerare, byråingenjörer, aktuarier,
notarier och registrator. — Litt.: J. A.
Alm-quist, »Kommerskollegium och riksens
ständers manufakturkontor samt konsulsstaten»
(1912—15); »Kommerskollegiikommitténs
betänkande», II (1913). Ldht.
Kommerskommissionen, se
Kommerskollegium.
Kommini’ster (lat. commini’ster,
medtjäna-re, medhjälpare), i Sverige ord. prästman, som
närmast lyder under kyrkoherden i
församlingen. K. kan också vara präst i
annexförsamling el. kapellpredikant. Kyrkolagen (kap.
24 §§ 24—29) använder den gemensamma
titeln kapellan (jfr Kap lan). K. väljes av
församlingen på domkapitlets förslag. —
Komministratür, en komministers
ämbete. O. Hpl.
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
