Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kommun, Kommunalväsen - Kommunal väsendets nuvarande gestaltning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1031
Kommun
1032
utgör för sig en k. med rätt att vårda sina
gemensamma angelägenheter med undantag
för kyrkliga oeh folkskoleärenden, vilkas
ombesörjande tillkommer
kyrkoförsam-lingen (i de flesta städer den borgerliga k.,
se nedan). Två eller flera socknar kunna ha
gemensam kommunalförvaltning helt eller för
vissa uppgifter; jfr Kommunal
indelningsänd-ring nedan. Medlem av en k. är envar, som
där är mantalsskriven, envar, som, utan att
vara detta, där äger eller brukar fast
egendom eller är taxerad till allmän
kommunalskatt. Till bestridande av utgifter för k:s
gemensamma gagn eller särskilda behov äro
k:s medlemmar underkastade beskattning. —
1862 års kommunalförfattning stadgade även,
att rättigheter och skyldigheter, som förut
tillkommit endast borgare (se d. o.), skulle
tillkomma alla medl. av stadskommunen, därest
de icke av grundlagarna särskilt förbehållits
borgerskapet (jfr B u r s k a p). Sedermera
ha emellertid inom städerna träffats s. k.
lik ställighetsöveren skommelser, vilka
fastställts genom särskilda k. resol., de s. k.
likställighetsresolutionerna. I
ett stort antal städer kvarstå dock ännu
avvikelser, huvudsaki. med avseende på
gatu-och väghållning. Inom kyrk o
församlingarna sakna främmande
religionsbe-kännare och de, som anmält sig till utträde
ur svenska kyrkan, rätt att deltaga i
kyrkostämmans överläggningar och beslut men
kunna för inkomst från kapital och arbete
befrias från halva beloppet av avgifterna
till svenska kyrkans prästerskap och
betjäning. För förlust härigenom kan
vederbörande församling erhålla ersättning av
statsmedel. Ärenden, som röra vissa fastigheter
ensamt, avgöras endast av innehavarna av
sådana fastigheter (se Allmänning,
Sockenmagasin och Sockenombud). —
Stockholms kommuns och kyrkoförsamlingars
författningar av 1862, resp. 1863, äro till
större delen byggda på enahanda grunder som
övriga städers.
K:s beslutanderätt utövas på landet av
kommunalstämma, dock att i k. med
över 1,500 inv. k:s beslutanderätt skall med
vissa undantag uppdragas åt
kommunalfullmäktige. Mindre kommuner ha rätt att
införa fullmäktige. Röstberättigad på
kommunalstämma är envar välfrejdad svensk
undersåte (man eller kvinna), som är medlem av
kommunen och fyllt 23 år samt, enl. vad
nedan sägs, förbunden att till denna erlägga
skatt och icke häftar för oguldna
kommunal-utskylder för mer än 2 av de sista 3 åren.
Varje röstberättigad äger en röst. Då annan
grund gäller för deltagande i besvär, skall
röstning ske efter den angivna särskilda
grunden. Kvalifikationen mantalsskrivning
för rösträtt gäller dock ej ärende, som rör
endast i mantal satt jord. Stämman utser
bland röstberättigade, inom k. bosatta män
och kvinnor, som uppnått 25 års ålder och
mot vilka icke vissa lagbestämda hinder
föreligga, för fyra år en ordf, och en v. ordf.,
från vilka uppdrag endast vissa
lagbestämda eller eljest av stämman godkända
ursäkter eller avsägelseskäl gälla. Beslut fattas
medelst ja och nej på framställd proposition.
Äskas omröstning, sker den öppet och efter
upprop utom vid val, då den, så snart någon
begär det, skall ske med slutna sedlar. Till
beslut fordras i vissa fall två tredjedelar av
de i omröstningen deltagandes röster (så bl.
a. vid avhändande av fast egendom,
beviljande av anslag till nya ändamål eller behov
och beviljande av anslag, vartill medel skola
anskaffas genom upplåning). I övriga fall
fordras för beslut blott enkel pluralitet, d. v.
s. mer än hälften av de avgivna rösterna. Vid
lika röstetal skiljer lotten. Där
kommunalfullmäktige finnas, skola de
utgöras av minst 15, högst 40 medl. efter vissa
angivna grunder. K. med mer än 10,000 inv.
skall för val av fullmäktige indelas i
valkretsar. Med avseende på valbarhet o. s. v. gälla
samma regler som för ordf, i
kommunalstämma. De valda kommunalfullmäktige utses
likaledes för fyra år. Fullmäktige utse inom
sig ordf, och v. ordf. För beslutmässighet
fordras, att mer än hälften av fullmäktige är
tillstädes; uteblivande utan förfall är belagt
med böter. Vid omröstning — denna sker
öppet — äger varje fullmäktig en röst; vid
lika röstetal segrar ordf:s mening. I
övrigt gälla samma regler som för
kommunalstämma och även kvalificerad majoritet för
sådana ärenden, där det är erforderligt vid
kommunalstämma.
Stad skommunernas beslutanderätt
utövas genom allmän rådstuga (se d. o.)
eller genom stadsfullmäktige, där
sådana finnas. Varje röstberättigad äger en
röst. Om besluts fattande och val gälla
enahanda regler som för kommunalstämma.
Stadsfullmäktige finnas i alla städer utom
Skanör med Falsterbo. Antalet led. varierar
efter vissa regler mellan 15 och 60 utom i
Stockholm, där de äro 100. För valet skall
stad med mer än 10,000 inv. indelas i
valkretsar, utan att valbarheten är inskränkt inom
dessa. Valsättet är fr. o. m. 1910
proportionellt (se Proportionella val).
Valbara äro stadens röstberättigade män och
kvinnor med samma villkor, som gälla för
kommunalfullmäktige, och med ung. motsv.
bestämmelser om ursäkt och avsägelse samt
om tjänstgöringstid. Vid sammanträdena äger
borgmästaren eller, vid hinder för honom,
en av magistraten utsedd led. vara
tillstädes och deltaga i överläggningarna men
ej i besluten. Vid sammanträde väckta
förslag skola före avgörandet för utredning
överlämnas till stadens d r ä t s e 1 k a m m a re (se
Drätsel) eller annan av stadskommunen
tillsatt styrelse eller till särskilt utsedda
personer (beredningsutskott). Stadsfullmäktige
äro skyldiga att meddela yttranden eller fatta
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
