Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kommun, Kommunalväsen - Kommunal väsendets nuvarande gestaltning - Kommunernas finanser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1035
Kommun
1036
och uppbördslängder. Sedan dessa för
granskning tillhandahållits de skattskyldiga
och sedan de beslutande myndigheterna före
dec. månads slut varje år prövat gjorda
anmärkningar samt justerat längderna,
överlämnas de till kommunalnämnden eller
drätselkammaren, som utfärdar debetsedlar och
tillställer dem de skattskyldiga. Vad
kyrkostämman till uttaxering beslutit skall
delgivas kommunalnämnden eller
drätselkammaren, vilka, var i sin ort, verkställa
debitering och uppbörd av dessa avgifter och
avlämna medlen till kyrkorådet eller
skolrådet. Dock äger kyrkostämman besluta om
annan ordning för uppbörden.
Restläng-d e r överlämnas för indrivning till
utmätningsmannen i orten. Räkenskaperna äro
ställda på kalenderår. Schg.
Kommunernas finanser. För tiden intill
1874 äger man icke någon fullständig
redogörelse för k:s finansiella» förhållanden, men
fr. o. m. nämnda år har Statistiska
centralbyrån meddelat fortlöpande översikter. Några
siffror ur dess Årsbok för Sveriges Kommuner
(12:e årg. 1929) meddelas här.
Landskommunernas inkomster
upp-gingo 1926 till sammanlagt (i runt tal)
208,353,000 kr. Största inkomstkällan
utgjordes av skatter, vilka uppgingo till 110
mill. kr., därav skogsaccis 2.738,000 kr.
Närmast i storlek kommo statsbidragen: till
folkskolan 55,439,000 kr., till skattelindring
3,980,000 kr. och till andra ändamål 2.401,000
kr. Vidare må nämnas hyror, arrenden,
för-säljningsmedel och varjehanda avgifter.
Landskommunernas utgifter uppgingo s. å.
inalles till 214,361,000 kr., därav till
kyrkliga ändamål 22,189,000 kr., till folkskola
96,512.000 -kr., annan undervisning 3,924,000
kr., egna fattigvårdsanstalter 16,773.400 kr.,
andra fattigvårdskostnader 26,923,000 kr.,
barnavård 4,510,000 kr., hälso- och sjukvård
5,714,000 kr., polisväsen 2,597,000 kr.,
allmänna pensionsförsäkringen 11,968,800 kr.
(av vilket belopp 6,957,700 täcktes genom
influtna grundavgifter), räntor 8,433,900 kr.,
andra förvaltningskostnader 10,240.500 kr. —
Landskommunernas tillgångar uppgingo vid
1926 års slut till 472,524.000 kr. (till stor del
fastigheter) och skulderna till 175,815,000 kr.
Städernas inkomster 1926 uppgingo till
458,901,000 kr., därav skatter 181,724.000
kr., .statsbidrag omkr. 39 mill. (därav till
folkskolor nära 18 mill.), hyror och arrenden
26,466,000 kr., avgifter 159 mill. kr. o. s. v.
Städernas utgifter uppgingo s. å. till 477
mill. kr., därav för kyrkliga ändamål 13,500.000
kr., folkskola 49,706,000 kr., annan
undervisning 18,790,000 kr., egna fattigvårdsanstalter
14,910,000 kr., andra fattigvårdskostnader
18,568.000 kr., barnavård 7,668,000 kr.,
hälso-och sjukvård 30,504,000 kr., gator, avlopp
m. m. 38 mill., hamnar och kanaler 22,5 mill.,
renhållningsverk över 11 mill.,
vattenledningsverk 10 mill., gasverk 22.5 mill.,
elektricitetsverk 43 mill., andra affärsföretag 18,5
mill., brandväsen 7,2 mill. kr.,
fastighetsförvaltning 24,5 mill., magistrat, uppbörds-
väsen m. m. 12 mill., polisväsen och
fångvård 20 mill., allmänna pensionsförsäkringen
9 mill. (inkomst under denna rubrik 2,978,000
kr.), räntor 54,7 mill. kr. o. s. v. — Städernas
tillgångar voro vid 1926 års slut 1,713,578,000
kr.; skulder 1,162,793,000 kr.
Utdebiteringen av kommunalutskylder i
landskommunerna utgjorde 1929 i genomsnitt
7,42 kr. per 100 kr. inkomst, därav till
borgerliga k. 3,59, till kyrkan 1,21 och till skolan
2,62 kr. I städerna var genomsnittliga
utdebiteringen 7,32 kr. Det utdebiterade beloppet
av den kommunala progressivskatten utgjorde
i landskommunerna 3,717,000 kr. bch i
städerna 15,340,000 kr.
Kommunallån kallas lån, som
upptagas av primärkommun eller
kommunalsamfund av högre ordning (väghållningsdistrikt,
landstingskommun). Om formerna för beslut
i fråga om lån se ovan, sp. 1031 ff., och
Landsting. Man skiljer mellan tillfälliga
lån, på viss kortare tid, och fasta lån, på
längre tid; de senare ha ofta form av
amorteringslån. — I regel kräves K. m:ts
faststäl-lelse, för att ett beslut om upptagande av lån
skall vinna bindande kraft. Undantag från
regeln finnas dock. Vad de borgerliga
primärkommunerna angår erfordras
icke underställning i fråga om beslut att
upptaga lån, där genom sådant beslut
sammanlagda beloppet av kommunens utan
underställning skedda upplåning icke överstiger
skillnaden mellan å ena sidan ett belopp,
motsv. tio gånger antalet av de skattekronor,
varefter kommunalutskylder skolat för
sist-förflutna året utgöras, och å andra sidan
den summa, som för nämnda år beslutits
skola i kommunen anskaffas genom
uttaxering. I sistnämnda summa skola beträffande
stad icke inräknas de belopp, som avse
folkskoleväsendet och uppfostran åt
vanar-tade och i sedligt avseende försummade barn.
Den fria lånerättens storlek är således
beroende av kommunens ekonomiska och
finansiella läge; den minskas, om uttaxeringen
stiger; den ökas, om antalet skattekronor (se
Kommunalskatt) växer. — Före 1913
skulle lånebeslut underställas K. m:t, om
lånet var ställt på längre återbetalningstid än
två år (i Stockholm fem år). Dessa
bestämmelser visade sig icke effektiva.
Vad angår den kyrkliga kommunen
erfordras icke underställning av ett beslut
om lån, där genom sådant beslut
sammanlagda beloppet av församlingens utan
underställning skedda upplåning icke överstiger
hälften av den summa, som för det
sist-förflutna kalenderåret beslutits skola i
församlingen anskaffas genom uttaxering.
I fråga om landstings beslut att uppta
lån gäller, att konungens godkännande
erfordras endast om lånet är ställt på längre
återbetalningstid än fem år. — V ä g s t ä
m-m a s beslut om upptagande av lån för
väg-kassans behov skola underställas K. m:ts
prövning och fastställelse, om lånet är ställt
på längre återbetalningstid än två år. Även
lån, upptagna av tingshusbyggnadsskyldiga,
kunna anses som kommunallån. J. R. N.
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
