Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kommun, Kommunalväsen - Besluts fastställelse av högre myndighet - Kommunal indelningsändring - Kommunala centralbyrån - Kommunala förtroendeuppdrag - Kommunal fondbildning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kommunala centralbyrån—Kommunal fondbildning
1037
Besluts fastställelse av högre myndighet.
För att vinna bindande kraft erfordra
kommunalstämmas, stadsfullmäktiges och allmän
rådstugas beslut i vissa fall K. m:ts, i andra
fall K. B:s fastställelse. Medlem av k, eller
kyrkoförsamling äger rätt att överklaga k:s
beslut hos K. B. eller, vad vissa av
kyrko-församlingens beslut angår, hos domkapitlet,
om han anser, att beslutet kränker hans
enskilda rätt eller eljest vilar på orättvis
grund eller att det icke tillkommit i laga
ordning eller att det står i strid med allmän
lag eller författning eller annorledes
överskrider deras befogenhet, som fattat beslutet.
Gå besvären ut på något av de tre
sistnämnda fallen, äger den prövande
myndigheten, om den godkänner besvären,
förbjuda beslutets verkställighet. 1
förstnämnda fallet gäller, under samma förutsättning,
rättelsen till förmån för den, som klagat;
men beslutet står i övrigt fast, om det icke
finnes strida mot allmän lag eller författning
eller eljest vila på orättvis grund, då den
prövande myndigheten ock må förordna om
upphävande av beslutet i dess helhet. Dä
kyrkoförsamlings beslut kan anses höra till
gemensam behandling av K. B. och
domkapitlet, böra dessa giva varandra del av
besvären. I den prövande myndighetens utslag
må, utom där annorlunda är särskilt stadgat,
ändring inom viss tid sökas hos K. m:t. För
besvärs anförande mot kommunalnämnds
beslut i sådana ärenden, vilka nämnden enl.
särskilda författningar har att handlägga,
gäller vad i dessa för varje fall finnes
stadgat. över kyrkoråds och skolråds beslut (dock
ej över beslut av rent förberedande eller
verkställande art samt ej heller över
kyrkoråds beslut ang. varning för oenighet i
äktenskap) anföras i regel besvär i samma
ordning som över kyrkostämmobeslut.
Utarbetade föreligga nya förslag till lag om
kommunalstyrelse, 1928, till lag om
församlings-styrelse (därjämte särskilt lagförslag om
för-samlingsstyrelse i Stockholm) samt till lag
om kommunala val, 1929.
Litt.: K. Hagman, »Sveriges
kommunallagar» (2:a uppl. 1926; bilaga 1928); C. G.
Hammarskjöld, »Kommunallagarna» (9:e uppl.,
utg. av B. Hammarskjöld, 1926).
Kommunal indelningsändring. Genom de
s. k. kommunala nybildningslagarna av 13
juni 1919 ha dels stadgats normer för
ändringar i kommunal och ecklesiastik
indelning (lagen om ordning och villkor för
ändring i kommunal och ecklesiastik indelning),
dels ock reglerats former för sammanslutning
mellan olika k. för tillgodoseende av
gemensamma behov (lagen om kommunalförbund,
se d. o.). Den förstnämnda lagen behandlar
frågor om k:s och församlingars ökning,
minskning, upplösning, nybildning och
sammanslagning. Med k. förstås i lagen
landskommun, köping med egen
kommunalförvaltning samt stad. Likaså skola frågor om
ändring i rikets indelning i församlingar och
skol
1038
distrikt behandlas i enlighet med lagens
bestämmelser. Om inkorporering se d. o.
Ansökan om indelningsändring skall i regel
ingivas hos Kammarkollegium. Efter slutförd
utredning skall, där indelningsändring av
kollegiet anses böra ske, ärendet underställas
K. m:ts prövning.
Den ekonomiska uppgörelsen, d. v. s.
ordnandet av parternas ekonomiska
mellanha-vanden med anledning av det kommunala
områdets förändring, omfattar i första hand
en fördelning av gemensamma tillgångar och
skulder. Minskas genom
indelningsändring-en inkomsterna för endera k. utan motsv.
befrielse från utgifter, så att till följd därav
k:s ekonomiska ställning avsevärt försämras,
kan den andra k. förpliktas att härför lämna
ersättning att utgå på en gång eller under
viss övergångstid (s. k. sk a 11 ee r sä
11-n i n g). Schg.
Kommunala centralbyrån, se Finlands
stadsförbund.
Kommunala förtroendeuppdrag utmärkas av
att kommunmedlemmarna äga såväl att fritt
välja den, för vilken de hysa förtroende, som
ock att efter utgången av en merendels i lag
fastställd mandattid förnya uppdraget eller
utse annan person. Den valde kan i allm. ej
avsäga sig uppdraget. I Sverige har av
gammalt gällt som oskriven rättsgrundsats, att k.
skola, utom i några fall, då ersättning
medgivits, vara oavlönade, men efter beslut vid 1923
och 1924 års riksdagar gäller som allmän regel,
att för särskilda uppdrag arvode får utgå. Vad
primärkommunerna (borgerliga
kommuner och församlingar) beträffar, är av
stämma eller fullmäktige vald ordf, berättigad till
ersättning för direkta kostnader för
uppdragets fullgörande. Kommuner på landet må
under viss förutsättning tillerkänna
kommunalfullmäktig reseersättning vid deltagande
i fullmäktiges sammanträden. At led. av
kommunal styrelse, nämnd eller beredning
ävensom åt revisor äger kommunen bevilja
ersättning dels i form av dagtraktamente,
dels i form av reseersättning. Vad
landstingskommunerna beträffar åtnjuter
landstingsman, som bor på den ort, där
landstinget hålles, dagtraktamente, landstingsman,
som ej bor på den ort, där tinget hålles,
dessutom reseersättning. Led. av
förvaltningsutskott eller annan landstingets styrelse eller
nämnd eller av styrelse för tingets inrättning
eller av särskild beredning mellan tingets
möten ävensom revisor må kunna tillerkännas
dagtraktamente och reseersättning. E. L-dh.*
Kommunal fondbildning. Enl. den allmänna
tolkningen av de svenska kommunallagarna
medgiva de icke rätt åt kommun att fondera
uttaxerade medel i annat fall än då
kommunen redan fattat beslut om den
anstalt, till vars finansiering fondmedlen avsea.
Beträffande andra medel än
uttaxerade (t. ex. hundskatt, inkomst av
kommunens industriella verk, nöjesskatt m. m.) torde
däremot ej laga hinder föreligga för beslut om
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
