Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kompass - Kompassjustering - Kompasskurs - Kompendium - Kompensation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1051 Kompassjustering-
ovan) befinner sig. På skålens insida
finnes ett styrstreck (se bild 2), avsett att
inriktas i fartygets längskeppsriktning; mot
detta avläses kompasskursen. Skålen
upp-hänges medelst kardan ringarna i nakterhuset
(bild 3), där anordning finnes för k:s
belysning, centralt magnetställ för
kompense-ringsmagneter, konsoler för mjukjärnskulor
m. m. Ovanpå nakterbuskupolen placeras
pejlinrättningen. S. k. fick kompass el.
k a r t k o m p a s s är en enklare form av
ovan angivna fartygskompass.
Av magnetkompasser särskiljas 1 u f t k o
m-p a s s e r och vätskekompasser. Som
förebild för nutida luftkompasser tjänar den
av William Thomson (lord Kelvin) 1878
konstruerade. Vid denna eftersträvas särskilt en
lätt skiva med stort tröghets- och tillräckligt
magnetiskt moment. Skälen är försedd med
en dubbelliotten, fylld med olja för att dämpa
dess rörelser vid sjögång. Vid
vätskekompas-ser uppbäres större delen av skivans vikt av
vätska, en blandning av vatten och alkohol.
Kompasskivan vid dylika k. består av
flottören, rosen och magnetnålarna. Flottören
är en lufttät dosa, vid vilken rosen är fäst;
i flottörens mitt finnes en konformad
urtagning, i vilken stiftet går in, så att hela
skivan medelst stenen kan vila på detta. Genom
vätskans lyftkraft blir trycket mellan sten
och stift ringa. Nyare vätskekompasser äro
konstruerade med mycket lätta skivor,
försedda med särskilda anordningar för
dämpning av rörelserna. Kompasskivan återtar
därigenom sitt läge i nord—sydlinjen utan
periodiska svängningar, varför dylika k.
kallas a p e r i o d i s k a. De ha fått stor
användning särskilt som styrkompasser och på
flyg-farkoster. På örlogsfartyg användas numera
så gott som uteslutande vätskekompasser på
grund av dessas större lugn och okänslighet
för stötar och skakningar.
För att magnetkompassen skall bli
tillfredsställande, måste kompassjustering
utföras. Detta kan ske medelst användande
a,v d e f 1 e k t o r (se d. o.) eller ock genom att
på devieringsbana jämföra kompassens
inställning med känd magnetisk bäring.
Om gyrokompassen se d. o. Efter
ändamål och uppställningsplats benämnas k.
normal - el. standardkompass,
uppställd så, att den i minsta möjliga grad
berö-res av järn o. dyl., styrkompass, vid
rorgängaren, a s i m u t k o m p a s s (se d. o.),
huvudsakligen avsedd för pejling av
himlakroppar, pålkompass, uppställd på
toppen av en hög påle för att undandragas
fartygets järnmassor, m. fl.
Repeterkom-p a s s har en kompassros, vilken genom
elektrisk överföring noggrant följer
gyrokompass-rosen. Då gyrokompass finnes, anbringas
ombord repeterkompasser på ett flertal platser.
För luftfarkoster ha tillkommit bl. a. j o r
d-induktionskompassen och
solkompassen.
J ordinduktions kompass en
grundar sig på dynamoprincipen, i det att man
bestämmer riktningen av det jordmagnetiska
fältet med hjälp av de växelelektromotoriska
krafter, som uppstå i en ledare, vilken rote-
Ord, som saknas under
—Kompensation 1052
rar i detta fält. Spänningen i denna ledare
blir noll, då ledaren sammanfaller med det
jordmagnetiska fältets riktning.
Solkompassens princip kan i korthet
sägas vara en genom ett urverk verkande
N a v i s a s i m u t (se d. o.). En spegelbild av
solen reflekteras genom ett periskop på en
matt skiva framför luftfarkostens förare.
Peri-skopet, som är kopplat till ett urverk, drives
runt av detta 360° på samma tid som jorden
rör sig ett varv kring sin axel. Periskopet är
försett med grader ing för inställning av
deklination och latitud samt önskad kurs. Före
starten beräknas solens timvinkel för det
ögonblick urverket skall sättas i gång, och
periskopet inställes för denna vinkel.
Instrumentet har sin huvudsakliga användning på
höga latituder (nära polerna), där
magnetkompassen ej kan fungera på grund av den
svaga magnetiska horisontalkraften. Ändras
longituden, skall ny inställning göras. Vid R.
Amundsens flygning med luftskeppet »Norge»
över polhavet 1926 nyttjades solkompass.
Magnetkompassen härstammar från Kina,
där två slags k. voro i bruk mycket tidigt,
säkert 3:e årh. e. Kr. Den ena bestod av en
skål med vatten, varpå magnetnålen flöt,
uppburen av två små rör; den andra utgjordes av
en dosa med en tapp i mitten, varpå
magnetnålen vilade liksom i nutida magnetkompasser.
I Europa omtalas k. 1190 men kom först i
allmännare bruk, sedan Flavio Gioja från
Amalfi omkr. 1302 tillverkat en k. På
senaste tid har k. kombinerats med
styrinrättningen, varigenom automatisk styrning
erhålles. Se Gyrolotsen.
Läroböcker i navigation innehålla i regel
kompasslära, omfattande magnetismens
lagar, olika slag av k., kompassjustering m.
m. Litt.: A. Schück, »Der Kompass» (3 bd,
1912—18); S. Ulff och Y. Naumann,
»Lärobok i navigation» (1926). ö-g.
Kompassjustering måste tid efter annan
företagas med magnetkompasser; om
tillväga-gåendet seDeviation 2.
Kompasskurs, vinkeln mellan fartygets
långskeppslinje och kompassens nordlinje,
vilken vinkel avläses vid styrstrecket. Jfr
D e v i a t i o n och Kompass. ö-g.
Kompe’ndium, kort lärobok, sammandrag.
— Kompendios, Kompen diäris k,
sammanträngd, kortfattad.
Kompensation (av lat. compensäre,
mot-väga), utjämning, ersättning. — 1. (Med.)
Organismens försök att neutralisera inverkan
av en sjukdom genom förstärkt el. förändrad
verksamhet hos samma eller från annat
organ. Ett valvelfel i hjärtat kan kompenseras
genom hypertrofi av hjärtmuskeln. Vid
krök-ning av ryggraden på ett ställe uppstår på
ett annat en kompensatorisk krökning åt
motsatt håll. F. B-m.*
2. (Fys.) Om ett fel vid en viss mätmetod
el. apparat har tendens att vilja gå i viss
riktning, kan man stundom vidtaga en k.,
som verkar i samma grad åt motsatt håll,
varigenom felet upphäves (kompenseras).
Sålunda upphäver man i ett urverk genom
kompensationspendeln eller
kompensations-oron inflytandet av temp., som tenderar att
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
