Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Komplexa tal - Komplexion - Komplicera - Komplikation - Komplimang - Komplott - Komponent - Komponera - Komponist - Komposant - Komposita - Kompositakapitäl, Kompositaordningen - Kompositer - Komposition - Kompositionslinne - Kompositum - Kompositör - Kompost - Kompostgödsel - Kompott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1055
Komplexa tal—Kompott
1056
Komplexa tal, sådana tal, som äro
sammansatta av ett reellt och ett imaginärt
tal. Sålunda är det komplexa talet 3 + 2i
rot till ekvationen x2—6x + 13=0, som icke
satisfieras av något reellt tal. Den andra
roten är 3—2i. Två sådana k., som endast
skilja sig från varandra genom tecknet,
benämnas konjugatuttryck. Liksom de
reella talen kunna geometriskt åskådliggöras
på en rät linje, kunna k. åskådliggöras i det
komplexa planet, i vilket den imaginära
axeln, på vilken de imaginära talen avbildas,
är dragen vinkelrätt mot de reella talens axel.
I ovanstående figur representerar punkten A
det komplexa talet 3 + 2i, B talet —2—i och
C talet —2i. Genom införandet av denna
geometriska bild (av Gauss) bevisas lätt, att
de vanliga räknelagarna även gälla för k.,
och därmed ha dessa kommit att spela rollen
av ett oumbärligt och utomordentligt tjänligt
instrument för den moderna analysen. (Se
I m a g i n ä r a t a 1.) T. B.
Komplexiön, yttre kroppsbeskaffenhet; hy.
Komplicera, inveckla, försvåra.
Komplikation (av lat. complicäre, inveckla),
intrassling, förveckling. Inom medicinen
förstås med k. varje tillstötande omständighet,
som gör förloppet av en sjukdom mera
invecklat. E. L-g.
Komplima’ng (-m e’n t), artighetsbetygelse,
artighetsfras; smicker; i dan skonst den
figuren, att dansande pars kavaljerer och damer
inbördes buga och niga för varandra. — Verb:
Komplimentèra.
Komplo’tt (fr. complot), hemligt förbund
till ett brottsligt företag, sammangaddning,
sammansvärjning. — K. el. S t ä m p 1 i n g,
jur., föreligger, då flera personer i samråd
beslutit verkställigheten av ett brott.
Kommer brottet till utförande, äro komplo
t-tanterna, där de ej äro gärningsmän,
ge-menligen att anse som delaktiga i gärningen,
och strafflagarnas allmänna regler om
delaktighet i brott bli då tillämpliga på dem.
Äldre strafflagar, bland dem den gällande
svenska, behandla k. som en särskild, i vissa
fall svårare, straffbar form av delaktighet.
Vid några brott är k. straffbar, även om
brottet ej kommer till utförande (t. ex.
högförräderi); vid andra föranleder den
skärpning av det för gärningsman stadgade
straffet (t. ex. rån). R. B-L
Kompone’nt (av lat. compönere), del,
beståndsdel, fraktion. — (Astron.)
Komponenter kallas de olika kropparna i ett
dubbelstjärnsystem ; se Dubbelstjärnor.
Komponera, sammansätta, tonsätta.
Komponi’st, se Komposition 3.
Komposa’nt (av fr. composer, sammansätta),
del av en fysikalisk storhet, som kan bli
föremål för geometrisk addition. Se vidare
Hastighet och K r a f tp a r a 11 e 1 1
o-g r a m. J. T.
Kompo’sita, se Sammansättning.
Kompositakapitäl,
Kompositaordning-en, se Kolonn ordningar.
Komposlter, se Korgblommiga.
Komposition, sammansättning, ordnande.
1. Sammansatt ord (se S a m m a n s ä
1t-n i n g).
2. En estetisk term för att beteckna
(arbetet med) uppbyggnaden och anordningen av
ett konstverk (i allmän bemärkelse, således
ett dikt-, musik-, byggnads- el. bildverk).
Konstnären måste sammanordna sitt verks
element med hänsyn till ordens, språkljudens,
ytornas, linjernas, färgernas, dagrarnas etc.
formella värden och estetiska valörer. — K.
kallas även ett sådant (färdigt) konstverk,
som är övervägande en fantasiskapelse och ej
blivit till efter direkt naturstudium. E. L-k.
3. (Mus.) Tonsättningskonst; konstnärlig
utarbetning av ett tonstycke. — K o m p
o-sitionslära, läran om lagarna för en
musikalisk k. Man skiljer i allm. mellan den
teoretiska (harmonilära, kontrapunkt) och
den estetiska (formlära) kompositionsläran.
— K o m p o n i’s t, Kompositör, en, som
komponerar musik, tonsättare. T. N.
Kompositionen, övligt namn på en av
Gustav III i början av 1771—72 års riksdag
bemedlad överenskommelse mellan ledande
hattar och mössor, avsedd att göra slut på den
bittra partistriden, överenskommelsen,
skriftligen avfattad 27 juni 1771, gick bl. a. ut på
att statsförfattningen skulle lämnas orörd,
inga förföljelser anställas och plats i rådet
beredas några av mössornas män. K.
överträddes snart och ansågs helt annullerad, när
mössorna våren 1772 avsatte hela
hattregeringen. L. S.*
Kompositionslinne, celluloidbelagd linne- el.
halvlinneväv i form av kragar och
manschetter såsom surrogat för stärksaker.
Kompo’situm, gramm., sammansättning (se
d. o.).
Kompositör, se Komposition 3.
Kompo’st (it. compo’sta, av lat. compo’situm,
sammansatt, blandning), se
Kompostgödsel. — Komposter a, upplägga i kompost.
Kompostgödsel el. B 1 a n d n i n g s g ö
d-s e 1, gödsel, beredd av avfallsprodukter
(sopor, ogräs etc.), blandade med dy- el.
mull-jord samt ämnen, som skola verka upplösande
på deras innehåll av växtnäring (aska, kalk,
hästgödsel m. m.). Genom jäsningen bildas
näringsrik kompostjord. H. J. Dft.
Kompo’tt, frukt, som kokats med endast
så mycket socker, som behövs för smakens
skull. Såvitt möjligt söker man vid kokning
av k. behålla frukten hel. Vill man förvara
k. för längre tid, måste man, på grund av
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
