Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kompott - Kompound- - Komppa, Gustaf - Kompress - Kompression - Kompressionsmyelit - Kompressor - Kompromettera - Kompromiss - Kompromissen - Kompulsivt tvång - Komputation - Komsomol - Komtillmåtta - Komturi - Komura, Jutaro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1057 Kompound—Komura 1058
den ringa sockermängden, använda
hermetiskt slutna glas. I. N-y.
Kompound- [kåmpåiVnd-] (eng. compound,
sammansatt) förekommer i en mängd
tekniska benämningar för att angiva förening av
flera konstruktionselement eller blandning
av flera beståndsdelar, t. ex.
kompound-generator och kompound motor (se
Elektriska maskiner, sp. 596 och 598),
kompound maskin (ångmaskin med
ångans expansion uppdelad på flera
cylindrar, se Ångmaskin). Kompoundplåt
består av två sammansvetsade plåtar, den
ena av mjukt järn, den andra av hårt stål
(se Pansar); för krigsbruk har den ersatts
av cementerad (ythärdad) plåt. G. H-r; ö-g.
Komppa, Gustaf, finländsk kemist (f.
1867). Var 1898—1903 docent i kemi vid
Helsingfors univ. och blev 1899 yngre lärare samt
1908 prof, i kemi vid tekniska högskolan i
Helsingfors. K. har bedrivit framgångsrika
syntetiska studier inom kamfergruppen och
är Finska vetenskapsakademiens generalsekr.
sedan dess stiftande 1908.
Kompre’ss (fr. compresse, av lat.
compre’s-sus, sammantryckt), ett sammanvikt stycke
gastyg, som på grund av sin uppsugande
förmåga begagnas till täckning av sår och
torkning vid operationer. Med vatten el.
medikament fuktade k. användas också till omslag
för att påverka sjukliga förändringar i
underliggande kroppsdelar. T. R.
Kompression (lat. compre’ssio),
samman-tryckning, sammanpressning, särskilt om
gaser och ångor. När en gas el. ånga
underkastas k. (komprimeras), ändras dess tryck
och temp., beroende på i vad mån det under
k. bildade värmet bortledes. Är
värmeutväx-lingen med omgivningen så stor, att temp.
hålles konstant, sker isotermi sk k.
Förhindras värmeutväxlingen fullständigt, sker
adiabatisk k. —
Kompressions-elddon el. p n e u m a t i s k a elddon, se
Elddon. (J. T.)
Kompressiönsmyellt, patol., se
Ryggmärgs-sjukdomar.
Kompre’ssor, maskin för komprimering av
luft eller andra gaser och gasblandningar än
luft till mindre volym och högre tryck. K. är
i allm. byggd efter samma princip som
cylin-derblåsmaskinen (se Biåsmaskin) och
består sålunda i sin enklaste form av en
fram-och återgående kolv i en sluten cylinder, där
luften eller gasen hoptryckes och i
komprimerat tillstånd utdrives genom en ventil,
under det att ny luft åter insläppes genom en
annan. Maskinen drives av en lämplig motor.
Till k. hör en tryckluftbehållare, bestående av
en stark reservoar av plåt, som upptar den
färdigkomprimerade luften och från vilken
ledningar för tryckluften utgå till de olika
användningsställena. Det tryck en k. lämnar
uppgår i allm. till 6—7 atm., vilket är
tillräckligt för drift av pneumatiska verktyg,
bergborrmaskiner, vätskeförflyttning i
fabriker m. m. För särskilda ändamål förekomma
emellertid Vida högre tryck, ända till 250 atm.
i torpedmaskinerier. — Det finnes även k.,
byggda efter samma princip som fläktar och
ventilatorer (se Fläk t). G. H-r.
Kompromettera, blottställa för klander,
göra misstänkt.
Kompromi’ss, överenskommelse mellan
enskilda, partier, tvistande o. s. v., varvid de
genom större el. ‘mindre ömsesidiga
eftergifter förena sig om ett avgörande i en fråga,
där de ha olika ståndpunkter el. önskemål. —
Inom folkrätten betecknas med den franska
termen compromis det aktstycke vid ett
skiljedomsförfarande, vari parterna på förhand
träffa överenskommelse om den till skiljedom
hänskjutna tvistens omfattning, tid och plats
för skiljedomstolens sammanträden,
förhand-lingsspråk inför domstolen o. s. v. — K o
m-p r o m i’s s a, göra eftergifter mot vederlag;
köpslå; dagtinga med sig själv. V. S-g.*
Kompromissen kallas i svensk rik
sdagshistoria den överenskommelse (innefattad i
statsutskottets utlåtande av 6 maj och i en
riksdagsskrivelse av 24 maj 1873), som efter flera
års upprivande strider slöts mellan å ena
sidan förkämparna för rust- och
rotehållar-bördornas avskrivning och å andra sidan dem,
som önskade en mer betryggande
härorganisation. Därigenom fastslogs, ehuru i svävande
ordalag och genom en knapp majoritet, att
försvars- och grundskattefrågorna måste lösas
genom ömsesidiga eftergifter och samtidigt.
Jfr Grundskatt, sp. 1123. E. Thms.
Kompulslvt tvång (av lat. compe’llere, driva,
nödga), påverkan på en persons vilja medelst
hot. I motsats till det s. k. absoluta el.
fysiska tvånget, som mot någons vilja
påverkar hans kropp, har det kompulsiva el.
psykiska tvånget viljan till objekt, så att den
tvungne förmås att själv besluta den av den
tvingande åsyftade handlingen (t. ex. med
revolvern för pannan underteckna en
skuldförbindelse). De rättsliga verkningarna av k.
äro olikartade, alltefter arten av det, varmed
hotas, hotets farlighet, den framtvungna
handlingens beskaffenhet m. m. I regel, dock ej
alltid, skall den tvungne befrias från den
framtvungna handlingens rättsliga verkningar
och den tvingande kunna fällas till ansvar.
Jfr Hot. C. G. Bj.
Komputatiön (lat. computätio),
sammanräkning. Civil och kanonisk k., olika
beräkning av släktskapsgraderna.
Komsomol [å’l], ry. förk. för
kommunisti-tjeskij sojuz molodezji, kommunistiska
ungdomsförbundet. — Komsomoler,
medlemmar av detta förbund.
Komtillmåtta, känd gästgivargård i
Gagnets socken, Dalarna, där huvudvägarna
utmed öster- och Västerdalälvarna förenas.
Komturl (av lat. commendäre, anförtro) var
i Tyska orden en täml. stor underavd. av
or-densprovinsen och förvaltades av en kom tur,
som residerade på det största slottet inom
området. Jfr Kommenderi.
Komura [kå-], J u t a r o, markis, japansk
diplomat (1855—1911). Ingick 1885, efter
studier bl. a. vid Harvard-univ., i utrikesdep:s
tjänst, skötte 1894 som chargé d’affaires i
Peking de sista förhandlingarna före
kinesisk-japanska krigets utbrott, var en tid
1896—97 japansk resident i Korea, blev
japanskt sändebud i Washington 1899, i
Petersburg 1900 och i Peking 1901 samt var juni
XI. 34
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
