Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Komura, Jutaro - Kon - Konak - Konakry, Conakry - Koncedera - Koncentration - Koncentrationsläger - Koncentrationsläsning - Koncentrera - Koncentrisk - Koncept - Konception - Konceptualism - Koncern - Koncession - Koncessionssystem - Koncessivsats - Konciliant - Koncip(i)era - Koncis - Kondemnera - Kondensation - Kondensator - Kondensera - Kondensor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1059
Kon—Kondensor
1060
1901—jan. 1906
utrikesminister. Som
Japans förste delegerade
undertecknade han 5
sept. 1905 i
Ports-mouth fredstraktaten
med Ryssland. Han
blev 1906 ambassadör
i London och var
juli 1908—aug. 1911
ånyo utrikesminister,
varunder han
förberedde Koreas
annektering och förnyade
alliansen med England. Han blev 1901 baron,
1907 greve och 1911 markis. V. S-g.
Kon, se K o n i s k yta.
Kona’k, turk., hus, härbärge, residens;
serbo-kroatiskt namn på kungaborgen.
Konakry [kånakri’], C o n a k r y,
huvudstad i Franska Guinea (se d. o.), vid
Atlanten; 8,666 inv. (1926).
Koncedèra (lat. concédere), medgiva.
Koncentration, samling, sammanträngning,
förtätning.
Koncentrationsläger, se Fångläger.
Koncentrationsläsning, den anordning av
skolundervisning, att olika ämnen växelvis
under vissa delar av läsåret få större
timantal och under andra tider läsas ett mindre
antal timmar eller helt nedläggas. Fr. Sg.
Koncentrera, samla, hopa, sammantränga.
Konce’ntrisk, med gemensam medelpunkt.
Konce’pt, utkast, kladd, första nedskrift
(i motsats mot t. ex. ren- el. utskrift). —
Tappa koncepterna, bli förvirrad.
Konception, avlelse, befruktning; skapande
själsarbete, varvid motivkärnan (»grodden»)
till ett (konstnärligt m. m.) arbete uppstår.
Konceptuali’sm, teol., en förmedlande
ståndpunkt mellan medeltidens nominalistiska och
realistiska skolor: allmänbegreppen äro icke
res utan voces. G. A-n.
Koncern [-sä’rn], seConcern. Jfr Trust.
Koncession (lat. conce’ssio, av concödere,
tillstädja), offentlig myndighets medgivande,
i synnerhet regeringens tillstånd att sätta i
gång och driva visst företag, som för den
allmänna säkerhetens el. andra
samhällsintressens skull ej får drivas, med mindre
särskilt dylikt tillstånd vunnits. Enl. sv. rätt
kräves k. (»består koncessionstvång») bl. a. för
järnvägsanläggningar (se Järnväg, sp. 54),
för vissa elektriska starkströmsanläggningar
(se Elektricitetslagstiftning, sp.
566), för telegraf- el. telefonledningar över
allmän väg el. järnväg, för radioanläggning
(se Radio) samt för bearbetande av
stenkols- och saltfyndigheter (se
Gruvlagstiftning, sp. 1137). Med k. likartat är
det K. m:ts tillstånd, som erfordras för vissa
vattenbyggnader (se Vattenlagen),
ävensom K. m:ts tillåtelse att driva bankrörelse
(»oktroj», se Bank, sp. 838). Begreppet k.
har flerstädes i utlandet en vidare omfattning
än enligt svensk rätt. —
Koncessions-r a, meddela koncession åt. C. G. Bj.
Koncessionssystem, sådan rättslig ordning
beträffande vissa slags företag, att de ej få
drivas utan särskilt beviljad koncession. En
dylik ordning innebär ofta inskränkning i
förut rådande större handlingsfrihet på
området men kan innefatta medgivande av företag,
som förut varit alldeles förbjudna. C. G. Bj.
Koncesslvsats, bisats, som innehåller ett
medgivande. K. inledes vanl. av en koncessiv
konjunktion, ehuru, fast(än), även om o. s. v.
Koncilia’nt, försonlig, medgörlig.
Koncip(i)èra, befruktas, bli havande;
fram-alstra, författa.
Koncis, sammanträngd; ordknapp, kärnfull.
Kondemnèra (lat. condemnäre, fördöma,
domfälla), döma till el. taga i beslag, förklara
förbruten; utdöma, förklara ett fartyg
sjö-odugligt, förklara ett i krig taget
handelsfartyg för god pris. — Subst.:
Kondemna-t i ö n. Jfr sjölagen kap. 10.
Kondensatiön. 1. (Fys.) Förtätning av
gaser och ångor till vätskeform sker genom
avkylning och genom samtidigt användande
av högt tryck, om detta visar sig erforderligt.
Förutsättning för k. är, att ämnets kritiska
temp. underskrides (jfr Kritisk
temperatur). Vid k. frigöres den värmemängd,
som åtgått för ångbildningen, ångans s. k.
latenta värme. När k. äger rum i själva
ång-massan, bli dammpartiklar el. ioner i denna
kondensationskärnor, kring vilka de
utfällda vätskedropparna bildas (jfr Dimma
och lonisation). Finnas inga kärnor, kan
temp. sjunka betydligt, utan att k. äger rum.
Vattenångas k. spelar såväl inom tekniken
som i naturen en viktig roll. Nederbörden i
sina olika former, dagg, regn, hagel och snö,
har sin orsak i k. (J. T.)
2. (Kem.) Se Kolväten, sp. 1008.
Kondensätor, apparat vid
starkströmsanläggningar för att kompensera
fasförskjutningen i växelströmsnät (jfr Elektrisk
arbetsöverf öring, sp. 613). K.
minskar den reaktiva effekt, som fordras för
magnetisering av transformatorer och
induk-tionsmotorer. Härigenom minskas
överförings-förlusterna och möjliggöres ökad
energiutvinning ur generatorer och transformatorer,
samtidigt som den särskilda avgift ,för reaktiv
energi, vilken stundom kräves, kan undvikas.
K. utföres av tunna, med impregnerat papper
från varandra isolerade metallfolier. Dylika
element inneslutas vanl. i plåtcylindrar, som
fyllas med isoleringsmassa och sammanföras
till batterier i erforderligt antal för att
erhålla den önskade effekten. Jfr Reaktiv
effekt. Bg.
Kondensera, se Kondensation.
Konde’nsor. 1. Apparat, i vilken en ånga el.
gas kondenseras, d. v. s. bringas i flytande
form. Särskilt betecknar k. den anordning
vid ångmaskiner och ångturbiner, där ångan
efter att ha avgivit arbete i cylindern eller
turbinhjulet kondenseras genom avkylning
med kallt vatten under tillnärmelsevis
konstant vakuum. Kondenseringen sker antingen
genom direkt beröring mellan ångan och
kyl-vattnet (blandningskondensor) eller
därigenom, att kyl vattnet får genomströmma
ett större antal rör, vid vilkas utsida ångan
kondenseras (y t k o n d e n s o r). I
ytkonden-sorn kommer kylvattnet icke i beröring med
ångan, varför det ur ångan bildade konden-
C.
Ord, som saknas under K, torde sökas under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
