Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kongo, Congo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1069
Kongo
1070
serar K. den gamla handelsplatsen Nyangwe
och bildar vid ekvatorn de sammanlagt 42 m
höga Stanleyfallen, nedanför vilka staden
Stanleyville ligger. Floden börjar här sitt
flacka mellanlopp, som beskriver en båge åt
n. v., v. och s. v. ända till Stanleypool, har
ytterst ringa lutning, är mycket bred och
slingrande samt uppfylld av otaliga öar.
Bland de många bifloderna märkas från
höger Aruvimi från centralafrikanska
landhöjden n. om Ruwenzori, Uelle-Ubangi, som
upprinner ej långt från Nilen och bildar gräns
mellan Kongostaten och Franska
Ekvatorial-afrika, Sanga från Kameruns ö. bergstrakter
samt Alima, från vänster Lomami och Kassai
(vid utloppet benämnd Kwa; längd 1,940 km,
segelbar 680 km) med Sankuru och Kuango,
alla från Lundaplatån i gränstrakterna
mellan Kongostaten och Angola. I sitt nedersta
slättlopp vidgar sig K. till den sjöliknande
Stanleypool, nedom vilken den genombryter
taffellandets randberg i en trång
genom-brottsdal med 32 väldiga vattenfall och forsar,
de s. k. Livingstonefallen, därvid sänkande sig
320 m på 360 km och ställvis smalnande ända
till 400 m. Vid Matadi blir K. åter segelbar
och har en bredd av 1,5 km, vid Boma vidgar
den sig till ett 11—17 km brett estuarium,
Ord, som saknas under
som vid Banana når havet, medan flodens
dalfåra på en sträcka av 150 km under vattnet
fortsätter på kontinentalsockeln. Medan
flodslätten mestadels upptages av tropisk skog,
utgör savannen inom det övriga
Kongobäcke-net den förhärskande vegetationsformen. K:s
vattenföring är rätt likformig under året,
alldenstund de från s. och n. kommande
bifloderna ha sina flöden under olika delar av
året, de sydliga med stigning från sept. till
april, de nordliga från april till okt. K. har
därför vattenståndsmaxima under n.
halvklotets vinter och sommar, av vilka det förra är
störst. Den årliga variationen utgör på
sträckan mellan Stanleyfallen och Stanleypool
omkr. 4 m. Vattenmängden uppskattas vid
mynningen till i medeltal 75,000—80,000 kbm
i sek., och den växlar under året mellan
50,000 och 120,000 kbm i sek. K. och dess
bifloder äro oaktat de talrika vattenfallen i
stor utsträckning (12,200 km) segelbara,
huvudflöden ej blott mellan Stanleypool och
Stanleyfallen utan också ovanför dessa till
fallen nedom Nyangwe samt dessutom på en
sträcka högre upp, bifloderna under sina
flacklopp.
K:s mynning upptäcktes 1482 av portugisen
Diego Cäo, men först 1868 nådde D. Living-
K. torde sökas under C.
BELGISKA KONGO
Slcala l:20xnill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
