Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konga (härad) - Konga (kontrakt) - Konga (socken) - Kong Chrisitan IX:s land - Kong Christian stod ved höjen mast - Kongean - Kongedyb - Kongeloven - Kongenial - Kongenital - Kongestion - Kong Håkon VII:s land - Kongl. Maj:t - Konglomerat - Kongo, Congo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1067
Konga—Kongo
1068
och glasindustri. Järnvägar: se kartan. Är
delat på K. och Kinnevalds samt Uppvidinge
fögderi, östra Värends domsaga.
Konga, kontrakt i Växjö stift, omfattar 10
pastorat: Väckelsång och Uråsa; Tingsås;
Linneryd; S. Sandsjö; Älmeboda; Långasjö;
Ljuder; Nöbbele och ö. Torsås; Hovmantorp
och Furuby; Hemmesjö.
Konga, socken i Malmöhus län, Onsjö
härad; 41,72 kvkm, 737 inv. (1929). Omfattar
s. v. delen av Söderåsen, bl. a. Snuvehallar
(188 m ö. h.) och Skäralids (se d. o.)
natursköna dal i n. samt Konga klint (159 m) i s.
1,452 har åker, 2,164 har skogs- och hagmark
(ek, bok m. m.). Ingår i K. och Asks pastorat
i Lunds stift, Onsjö kontrakt.
Kong Christian IX:s land, se karta till
Grönland vid sp. 1184.
Kong Christian stod ved höjen mast, dansk
folksång, diktad av J. Ewald, tonsatt av D.
L. Rogert eller av J. Hartmann; ingick i
Ewalds sångspel »Fiskerne» (1779).
Kongeaa [-eå], å i v. Jylland, 1864—1920
delvis gräns mellan Danmark och Tyskland.
Kongedyb, se Drogden och karta vid art.
Flintrännan.
Kongeloven [-låvon] (»Kungslagen», lat.
Lex regia), Danmarks grundlag 1665—1849,
utarbetades av P. Griffenfeld, underskrevs av
Fredrik III 1665 och trycktes 1709. K. gällde
dessutom i Norge till 1814 och i Slesvig från
1721. Den införde uttryckligen enväldet och
byggde teoretiskt väsentligen på Hugo Grotius’
doktriner. K. upphävdes genom grundlagen
av 5 juni 1849, bestämmelserna om arvföljden
först 1853 genom en ny successionsordning.
K:s stadganden rörande kungl. prinsar och
prinsessor gälla ännu. P. E-t.
Kongenial, själsbesläktad. —
Konge-nialitét, själsfrändskap.
Kongenitäl, med., som finns redan i
embryonalstadiet, förefinnes vid födelsen, ärvd.
Kongestiön (lat. conge’stio,
sammanhop-ning) el. Blodträngning, med.,
kallas aktiv hyperemi till skillnad från passiv
(se B 1 o d s t oc k n i n g). Orsaken till k.
är ökad blodtillförsel. K. uppträder vanl.
i de mest blodrika organen, ss. lungor och
lever, eller de, som närmast mottaga
blodströmmen från hjärtat, t. ex. hjärnan. Det
av k. framkallade ökade trycket kan
orsaka ett genombrott av blodkärlen och
leda till utgjutning i den omgivande
vävnaden. Ex. på k. äro alla inflammationer.
Så t. ex. vid lunginflammation, där
blod-överfyllnaden kan visa sig genom
blodtill-blandning i upphostningarna. Solsting,
alkohol, sinnesrörelse m. m. kunna orsaka
k. åt hjärnan, vilket i sin svåraste form
leder till slaganfall. E. L-g.
Kong Håkon VII:s land, se
Spetsbergen.
Kongl. Maj:t, förkortning för Konglig
(= Kunglig) majestät.
Konglomerat (av lat. con, tillsammans,
och glömus, litet klot), sammangyttring,
en sedimentär bergart (se B e r g a r t), som
består av hopkittade, rundade (jfr B r e
c-c i a), nöt- till huvudstora (el. större)
stycken (»bollar») av andra bergarter. K.
upp
står, när lösa avlagringar med rullstenar och
grovt grus hårdna till fast bergart. Mellan
bollarna ligger vanl. sand. Det hela är på samma
sätt som hos sandsten sammankittat genom
ett bindemedel (cement) av i regel kvartsig,
kalkig el. lerig, ibland starkt järnhaltig natur.
Om åtm. de flesta bollarna i ett k. äro av
samma slag, kan man alltefter deras natur
skilja mellan kvarts-, kvartsit-, granit-,
diabas- och porfyrkonglomerat o. s. v. K.
uppträda i alla geologiska system, även i
urberget, och förekomma ofta tills, m.
sandsten. Ett ex. på k. (agatkonglomerat) ses på
pl. till art. Bergart (om detta k. se även
Aga t och Dalasandsten). N. Zn.
Kongo, Congo (port. Zaire). 1. Flod i
Cent-ralafrika, till längden (4,600 km) den sjunde,
till flodområde (3,7 mill. kvkm) den andra av
jordens floder, uppstår ur två huvudgrenar.
Den östligare, Luapula, som genomflyter
Mo-erosjön (970 m ö. h.), kommer från
Bangveolo-sjön, vars största tillflöde, Tschambesi, från
högplatån emellan Tanganjika och Njassa i
Nordrhodesia torde böra betraktas som K:s
källflod. Den västligare, Lualaba, kommer
från Katangas malmrika platå och
gränsområdet mellan Kongostaten och Nordrhodesia
samt har från samma trakt till höger
bifloden Lufira. Båda floderna bilda flera fall och
forsar samt förenas vid Ankoro (520 m ö. h.).
Efter sammanflödet flyter K., som oftast
behåller namnet Lualaba till Stanleyfallen, mot n.
fortfarande med stark lutning ända till
ekvatorn, fr. h. mottagande Tanganjikas
avlopps-flod Lukuga. I en på forsar rik sträcka pas-
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
KONGA H5
Skala 1:750 000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
