Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kongo, Congo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1073 Kongo 1074
Berglandskap i östra delen av Belgiska Kongo.
niam och monbuttu. I de otillgängligaste
trakterna i n. ö. och i centrum bo åtskilliga
dvärgfolk, såsom akka (se d. o.) och batua.
Antalet vita angavs 1928 till 20,702, varav
14,147 voro belgier, återstoden portugiser,
italienare, engelsmän o. s. v.; 124 svenskar.
Missionsverksamheten (jfr Mission) bland de
infödda utövas framför allt av
romerskkatolska kyrkan men även av ett flertal
protestantiska kyrkosamfund; Svenska
missionsförbundet har inom kolonien 5 stationer (jfr
kartskissen), baptistmissionen 3 stationer.
Infödingarna driva jakt och fiske samt odla
till husbehov jams, maniok, bananer och majs,
i nyare tid även ris, samt i torrare trakter
hirs och durra. Boskapsskötseln är obetydlig
men har utvecklingsmöjligheter i Katanga.
Den europeiska exploateringen åsyftade i
början nästan uteslutande elfenben och
kautschuk. Företagens hänsynslösa rovdrift
decimerade emellertid snart i högsta grad
elefantstammen, och kautschukproduktionen har till
följd av konkurrens gått tillbaka. De
viktigaste skogsprodukterna äro nu, utom
kautschuk, palmolja och palmkärnor från
oljepal-men (Elaeis guineensis) samt kopal från
Co-paifera Demeusi. På senare år har Belgiska
K. blivit ett av jordens viktigaste
bergsbruks-länder, framför allt till följd av de rika
malm-fyndigheterna i Katanga (se d. o.). De
förnämsta produkterna äro koppar (112,456 ton,
1928) från Katanga, diamanter (1,647,700
karat) från Kassaiområdet, tenn (1,107 ton),
guld (4,129 kg) främst från de rika
stats-gruvorna i Kilo och Moto, stenkol (86,780
ton), radium och kobolt. De största företagen
äro ünion minière du Eaut-Katanga (2,124
vita och 17,390 färgade arbetare) och Société
internationale forestière et minière du Congo
(203 vita och 14,237 färgade arbetare). För
framtiden torde Kongoflodens oerhörda
krafttillgångar få ökad betydelse.
Kommunikationerna ha under 1900-talet
betydligt utvecklats. Kongofloden och dess
tillflöden bilda koloniens huvudtrafikled, som
på ej farbara sträckor kompletteras av
järnvägar. Katanga har järnväg genom Rhodesia
till Beira och, inom en snar framtid, även till
Lobito i Angola och till Matadi.
Järnvägarnas längd uppgick 1927 till 2,105 km,
telegraflinjernas till 3,953 km; antalet
postanstalter var 86. De förnämsta hamnarna
äro Banana, Boma och Matadi. Exporten
värderades 1927 till 1,055 mill. frcs, huvudsaki.
till Belgien (55 %), Port. Östafrika, Rhodesia
och Sydafrikanska unionen, importen till
1,496 mill. frcs (maskiner, textilvaror,
livsmedel), huvudsaki. från Belgien (50 %),
Storbritannien, Rhodesia och U. S. A. —
Koloniens inkomster beräknades 1928 till 521,5
mill. frcs, dess utgifter till 807 mill. frcs,
därav 199 mill. extraordinära utgifter för
kommunikationsväsendet. — Mynt, mått och
vikt äro de belgiska. — I spetsen för
förvaltningen står en generalguvernör med stor
maktbefogenhet, utnämnd av konungen; vid
hans sida finnes ett kolonialråd om 14 medl.,
och under honom sortera guvernörerna över
de 4 provinserna samt viceguvernören över
mandatområdet Ruanda-Urundi. Den minsta
administrativa enheten (chefferie) bildas av
de lokala stamhövdingarnas numera
avgränsade maktområden. Högsta
rättskipningsin-stansen är appellationsdomstolarna i
Léopold-ville och Élisabethville. S. F.
I samband med H. M. Stanleys
upptäcktsfärder i Kongoområdet bildades på initiativ
av konung Leopold II av Belgien i Bryssel 25
nov. 1878 Comité d’études du Haut-Congo,
vars program urspr. var att låta Stanley i
eget namn med hövdingar inom området sluta
fördrag om ett slags federativ
sammanslutning och vänskapligt emottagande av de
köpmän kommittén skulle utsända. Kommittén
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
