Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kongregationalister el. Independenter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kongregationalister
1079
tiska kampen för ökade fri- och rättigheter.
Män som I s a a c Watts (se d. o.) och
Philip Do dd rid ge (d. 1751), en from
lant-pastor, som i Northampton inrättade ett
teol. seminarium och gjorde sig känd som
framstående predikant och
uppbyggelseför-fattare (flera av hans arbeten äro övers, till
sv.), bådade dock bättre tider. Under den
metodistiska väckelsens inflytande kom ett
nytt uppsving, som bl. a. medförde
grundandet av flera sällskap för yttre och inre
mission (London missionary society 1795, Home
missionary society 1819 och Colonial
missionary society 1836). Utan att isläppa
principen om varje församlings oberoende av alla
överordnade instanser hade independentiska
pastorer och församlingar redan mot
1700-ta-lets slut i de flesta grevskap slutit sig
samman i county associations för samråd och
ömsesidig hjälp. Behovet av enhetligt
uppträdande i kampen mot den privilegierade
statskyrkan ledde 1832 till bildandet av en ännu
mer omfattande sammanslutning, The
congregational union of England and Wales. Om
dess konstitution, som flera gånger
reviderats och modifierats, alltid i riktning mot
större frihet och elasticitet, se W. B. Selbie,
»Congregationalism» (1927), s. 139 ff., och
Congregational Year Book 1929, s. 36 ff. En
av unionen 1833 i informerande syfte
publicerad »Declaration» över
kongregationalis-mens lära och praxis har numera blott
historiskt intresse. De gamla calvinistiska
positionerna ha övergivits. Någon formulerad
bekännelse anser man sig icke behöva. Trots
den mest vittgående frihet i fråga om
bibelkritik och teologisk forskning anser man sig
ej behöva befara någon avvikelse från det
rätta evangeliet. Som villkor för
församlings-gemenskap kräves endast en i levernet
fruktbärande tro på Jesus Kristus. I
organisatoriskt avseende är landet numera indelat i nio
distrikt eller provinser, ledda av var sin
moderator eller superintendent. Dennes
befogenheter äro doek av enbart konsultativ art.
Trots den av tidsförhållandena
nödvändiggjorda utvecklingen hän emot en allt fastare
congregational connectionalism vill man icke
uppgiva den ursprungliga principen om
in-dependency. De moderna ekumeniska
strävandena ha funnit mycken resonans bland
engelska k. Däremot stå de tveksamma inför
tanken på home reunion (se England,
kyrkliga förhållanden, sp. 843), särskilt med
hänsyn till de från statskyrkligt håll
framförda kraven på en bindande trosbekännelse,
fortsatt förbindelse med staten och episkopal
ordination av de kongregationalistiska
pastorerna. På de brittiska öarna hade k. 1928
4,621 gudstjänstlokaler, 493,958
kommunikan-ter och 4,322 lekmannapredikanter. Antalet
pastorer utgjorde i Storbritannien 2,714. Det
bör observeras, att som organisatorisk
princip har kongregationalismen accepterats långt
utanför den fromhetsriktning, som har
historisk rätt till namnet. Sålunda äro
baptisterna och Plymouthbröderna samt i
Nordamerika »Disciples of Christ», unitarierna och vissa
grupper av luteraner och adventister
organiserade på independentiskt vis.
1080
I Nordamerika fick kongregationalismen
från 1628 ett starkt tillskott genom de av
Karl I fördrivna engelska puritanerna, vilka
övergåvo den presbyterianska statskyrkoidén
och togo »pilgrimsfädernas» independentiska
separatistförsamling i Massachusetts till
organisatoriskt mönster. På grund av de
säregna förhållandena i Nya Englandkolonierna
kom den puritansk-calvinska
kongregationalismen dock snart att bli ett slags
statsreligion, som med sitt krav på
självständighet och frihet satt djupa ispår efter sig i
landets andliga kultur. Denna privilegierade
ställning upphörde i vissa stater först på
1800-talet. Början av 1700-talet var även i
Amerika en tid av andlig avmattning.
Uppryckningen kom från 1734 genom the great
awakening, en omfattande väckelserörelse,
ledd av Jo na t h a n Edwards, George
W h i t e f i e 1 d o. a. Extatiska överdrifter
medförde ett bakslag och gåvo fart åt en
av »upplysningen» påverkad liberal teologisk
strömning, som 1815 mynnade ut i en
»uni-taristisk» separation. En period av mindre
känslobetonade väckelser, som började 1792
och med avbrott fortsatte ända till 1858,
skänkte ny styrka. Det starka
bildningsin-tresset satte vid 1800-talets början frukt i en
mängd nya colleges, och som ersättning för
det 1805 av den liberala riktningen erövrade
Harvard college (gr. redan 1636) försågs Yale
college (gr. 1701) med en för
prästutbildningen -avsedd teologisk avd. För den
teologiska vetenskapen och det allmänna
bild-ningsarbetet i Amerika torde k. ha haft större
betydelse än någon annan denomination. Även
i fråga om yttre och inre mission ha de stått
i första ledet. The american board of
commis-sioners for foreign missions (från 1810) har
utvecklats till Amerikas måhända främsta
missionssällskap. Ett under 1800-talets förra
hälft åstadkommet samarbete med
presby-terianerna avbröts på en synod i Albany 1850.
Sedan har man fallit tillbaka på de egna
principerna och stärkt ställningen inåt och
utåt genom ett system av church councils,
vars toppunkt utgöres av det 1865 tillkomna,
av pastorer och lekmän sammansatta n
a-tionalkonsiliet, som sammanträder
vartannat år och har stort inflytande. Under
dess auspicier framlades 1883 en
kongrega-tionalistisk trosdeklaration, som väckte
uppseende genom dogmatisk vidhjärtenhet och
modern språkdräkt i förening med en av
pietet mot det gångna färgad positivt biblisk
inställning. Nominellt hänföras de
kongregationalistiska kyrkorna i Amerika alltjämt till
calvinismen, men i verkligheten är denna
mycket modifierad, om icke helt övergiven.
Banbrytande för denna utveckling var H o r a c e
Bushnell (d. 1876), de amerikanska k:s
störste teolog, som förenade det bästa i
väckelsen och den liberala teologien. Ang.
statistiska uppgifter se American
Congregational Year Book. En märklig frukt av de
moderna kyrkliga enhetsstävandena är The
United church of Canada, gr. 1925 genom
sammanslutning av de kongregationalistiska,
presbyterianska och metodistiska
kyrkosamfunden i Kanada.
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
