Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konsantinopel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1127
Konstantinopel
1128
Bild 1. Från »Stora basaren».
grenat elektriskt spårvägsnät. På grund av
läget mellan två kontinenter och invid
förbindelseleden mellan två hav är K. av ålder en
viktig biivudoit för handeln mellan
öster-och Västerlandet. De förnämsta
förbindelselederna äro dels sjövägen genom Dardanellerna
till Medelhavet samt genom Bosporen till
Svarta havet och dels de båda järnvägarna,
den euiopeiska via Sofia och Belgrad och den
asiatiska (Anatoliska banan och Bagdadbanan)
från förstaden TIaidar Pascha, s. om Skntari.
— K. har enl. 1927 års folkräkning, med
Sku-tari, 673.029 inv. (699,869 inv., om förstaden
Bakirköj och Prinsöarna medräknas).
Befolkningen utgöres av turkar med inblandning av
många främmande folkelement, till vilka höra
de numera starkt decimerade minoriteterna
av greker (25.419 grek, medborgare, 89,748
grekisktalande), armenier och judar. — Ehuru
de senare åren medfört avsevärda
förbättringar av gator, bostäder och sanitära
förhållanden, varjämte många nya byggnader i
europeisk stil tillkommit, har dock staden i stort
sett kvar sin gamla orientaliska prägel.
K. är landets främsta handels- och
industristad; inom hantverk och industri sysselsättas
omkr. 50,000 pers., dock ha endast 25—30
företag över 100 arb. De viktigaste företagen äro
tobaksfabriker, kvarnar, livsmedels- och
textilfabriker. Trafiken i K:s hamn är
betydande. 1927 omfattade den 29,248
ankommande och avgående fartyg om 13,791,378 ton.
Av tonnaget voro 25,3 % turkiska.
P e r a, som jämte Galata har 286,970 inv.
och av turkarna kallas Bej-olu (eller vanligen
Bej-olan), »herremansson», utbreder sig på
höjden n. om Gyllene hornet och är
européstaden med den förnäma huvudgatan Grand’
rue de Péra, flera europeiska hotell, teatrar,
skolor, kyrkor och sjukhus. Den
diplomatiska kåren residerar alltjämt i stor
utsträckning här i de olika ländernas ministerhotell,
ehuru den diplomatiska verksamheten är
förlagd till Angöra. I Pera ligger även svenska
beskickningens residensbyggnad, 1757 inköpt
av sv. staten. Befolkningen
består i övrigt mestadels av
greker, i synnerhet i den illa
beryktade förstaden S:t
Di-mitri i n.
Galata, nedanför Pera,
vid sjön, är K:s egentliga
stapelplats. De båda stadsdelarna
förbindas av en sparvägslinje,
en underjordisk järnväg och en
brant, för fotgängare avsedd
trappgata. Här nere vimla de
tränga, stinkande gatorna av
köpmän, bärare, sjöfolk,
lastdjur och fordon, och hit äro de
flesta stora handelshusen med
sina magasin samt bankerna,
bl. a. Ottomanska banken,
förlagda. Bland byggnaderna
märkes det 45 m höga
bysantinska vakttornet
»Galatator-net», med storartad utsikt
över omgivningen.
Befolkningen är starkt uppblandad
med greker och judar, vilka
senare i synnerhet ha samlat sig i den
västerut vid Gyllene hornet belägna föroiten
Hass-köj. Åt n. ö. vid Bosporen ligger förstaden
Top-IIane med turkisk befolkning. Norr
därom ligga utefter Bosporen de naturskönt
belägna, i regel välbyggda förstäderna Fuuduklu,
Dolma-Bagtsche, Beschik-Tasch, Ortaköj och
Bebek. Vid Bosporens smalaste del står ännu
i välbevarat skick Muhammed Il:s
fästningsverk, Rumeli-Hissar. Här ligger även den
amerikanska högskolan, Robert college. —
Slottsbyggnader: Dolma-Bagtsche, av
Abd-ul-Medjid uppfört residens, Jildiz, ovanför
Beschik-Tasch, nu krigsskola och kasino,
Tschiragan, eldhärjat 1920, nu återuppbyggt
och inrett till lyxhotell.
S k u t a r i, turk. Üsküdar (124.555 inv.),
är den asiatiska stadsdelen, belägen vid
Bosporens ö. strand mitt emot Stambul, där den
utbreder sig över en ganska kuperad terräng.
Bland byggnader märkes förutom ett antal
monumentala moskéer det 30 m höga
signaltornet Kiz-Kulesi, »flicktornet», el.
Lean-dertornet på en klippa i Bosporen. Den
tidsenliga hamnanläggningen vid järnvägens
utgångspunkt i Haidar Pascha öppnades för
trafik 1903. Den i en skog av cypresser
belägna begravningsplatsen är en av Orientens
största. — Befolkningen utgöres här liksom i
Stambul till största delen av turkar utom i
förstäderna Haidar Pascha och Kadiköj, vilka
övervägande bebos av européer.
Stambul (261,504 inv.), stadens först
bebyggda område, genomkorsas av en labyrint
av smala, krokiga, backiga och icke alltför
rena gator och gränder. Bland salutorg och
basarer märkas i närheten av Nya bron
(Jeni Köprü) »Egyptiska basaren», längre in
mot stadens centrum Böjük Tscharschi, »Stora
basaren», med över 3.000 butiker och stånd.
Emedan byggnaderna i stor utsträckning äro
uppförda av trä, har staden upprepade
gånger härjats av ödeläggande eldsvådor, vilka
här och där lämnat djupa spår i form av
tomma, avbrända områden. — På den mot
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
