Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konstanzkonsiliet - Konstapel - Konstatera - Konstberidare, Konstberiderska - Konstbevattning, Irrigation - Konstellation - Konsternera - Konstflitföreningen i Finland - Konstflygning - Konstförening - Konstföreningen i Köpenhamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1133
Konstapel—Konstföreningen i Köpenhamn
1134
reformfrågan återupptogs 1417. En
kompromiss ledde till att mötet okt. s. å. antog fem
reformdekret, varpå nov. s. å. valdes ny påve,
Oddone Colonna (Maitin V, se d. o.). Denne
visade föga reformvänlighet. Enighet nåddes
blott om sju reformdekret av mars 1418,
hu-vudsakl. rörande finansförvaltningen. Genom
senare avslutade konkordat mellan kurian och
de olika nationerna lyckades påven hindra
alla större reformer. K. hade sin sista session
22 april 1418 och slutade i huvudsak med
kurians seger. Vid K. närvoro ombud även för
Erik av Pommern och bl. a. Vadstena kloster.
Försök att få biskoparna Nils Hermansson i
Linköping och Brynjulf i Skara samt Ingrid
från Skänninge helgonförklarade ledde till
undersökning, men huvudfrågan förblev
oavgjord. Däremot bekräftade K. Birgittas
ka-nonisation; stadfästelse på Vadstena
klosterregel lyckades klostrets ombud ej
genomdriva. Litt.: H. Finke, ty. monogr. (1889),
»Bilder vom Konstanzer Konzil» (1903) och
»Acta concilii Constanciensis» (4 bd. 1896—
1928); eng. monogr. av J. H. Wylie (1900); N.
Valois, »La Francl et le grand schisme
d’Occi-dent», 4 (1902). T. H-r.*
Konstapel, i Sverige benämning på lägre
polistjänstemän samt på underbefäl vid
artilleriet (motsvarande korpral vid övriga vapen)
och vid flottan (artilleri-, min-, sjukvårds-,
förråds- och musikkonstaplar; de två högsta
gradernas underofficerare benämnas
flagg-artillerikonstapel, flaggminkonstapel,
artillerikonstapel, {+flaggminkonstapel, artil-
lerikonstapel,+} minkonstapel o. s. v.). På
handelsfartyg ombestyrde en k. provianten, ö-g.
Konstatera, fastställa, (be)styrka; intyga
sanningen av.
Konstberidare, K o n s t b e r i d e r s k a,
person, som offentligen, t. ex. på cirkus, ger
uppvisning i den högre ridkonsten.
Konstbevattning, Irrigatiön,
bevatt-ningsanordningar för tillförsel av vatten till
trädgårdar, åkrar och ängar. K. förekommer
framför allt i subtropiska områden och
kan där öka markens avkastning till två—
tredubbel normalskörd. I Europa beror
särskilt Poslättens avkastning av k. Indiens,
U. S. A:s och Australiens betydelse som
jordbruksländer förstärkes i hög grad av k.; så
har Indiens åkerjord genom k. ökats med
omkr. 14 mill. har dittills värdelöst land,
U. S. A:s med 5 mill. Även Nillandet,
Mesopotamien, stora delar av Kina, Japan, Java
m. fl. områden ha vunnit sin betydelse som
jordbruksländer efter reglering genom k. av
tillgängliga vattenmängder. En fara vid
långvarig k. är, att alltför stora mängder salt
småningom tillföras jorden och nedsätta dess
bördighet. Många olika metoder för k.
användas, från enkla vattenuppfordringsverk ur
brunnar och tankar till kanalisering av
floder eller åstadkommande av väldiga
dammbyggnader, där även vattenkraften
tillgodo-göres. Litt.: H. Nelson^ »Jordens
konstbevatt-nade områden» (i Sydsvenska Geografiska
Sällskanets Årsbok 1926). O.Sjn.
Konstellation (av lat. con, tillsammans, och
ste’lla, stjärna). 1. (Astron.) Se Stjärnor.
— 2. (Astrol.) En ställning av
himlakropparna i förhållande till varandra, till
hori
Ord, som saknas under K,
sonten o. s. v. Dessa k. lades till grund för
de astrologiska förutsägelserna. (B-d.)
Konsternera, bringa ur fattningen,
förbrylla.
Konstflitföreningen i Finland stiftades
1874 med namnet Föreningen för
konstfliten i Finland, vilket 1893
ändrades till det nuv. Föreningen skall
främja konstfliten i landet samt verka för
den inhemska slöjdens tidsenliga utveckling
och smakens förädling; dess främsta uppgift
är att upprätthålla Centralskolan för
k o n s t f 1 i t, upprättad 1870 efter förslag av
C. G. Estlander. Denna utgör dels en
allmän yrkesskola för konstindustriella yrken
för Helsingfors stad, underhållen av staden
med bidrag av staten, dels en av staten ensam
underhållen konstindustriell skola. Vid den
sistnämnda, som arbetar på olika avd. (för
mönsterteckning, dekorationsmålning,
keramik, konstsmide, grafisk konst m. m.),
utbildas även teckningslärare. Föreningen och
dess skola äro inrymda i en för dem och
Finska konstföreningen gemensam, staten
tillhörig byggnad, Ateneum. O. Brn.
Konstflygning, se Flygning, sp. 647—648.
Konstförening, sammanslutning av
konstnärer och konstvänner med ändamål att
främja allmänhetens intresse för bildande
konst. Dylika föreningar uppstodo i
Tyskland på 1820-talet; betydande blev särskilt
den i München 1823. Exemplet följdes i
Nordeuropa. där k. bildades i Köpenhamn 1825,
Stockholm 1832, Oslo 1836, Helsingfors 1846.
Deras verksamhet bestod mest i anordnande
av utställningar och inköp av konstverk, som
därefter utlottades bland medlemmarna.
Konstföreningen i Stockholm
har anordnat tillbakablickande utställningar
av konstverk i svensk ägo, bl. a. 1841 den
första utställningen av äldre svensk konst.
1868—>1921 uppehöll föreningen i egen lokal
utställning av samtida svenska konstverk.
Årliga inköp och utlottningar ha utan avbrott
ägt rum. Föreningen har därjämte samarbetat
med »kretsar» i landsortsstäder och med
konstföreningar i grannländerna genom
utställningar av arbeten av betydande
konstnärer. Från 1897 har föreningen, sedan 1886
kallad Sveriges allmänna
konstförening, utgivit en serie svenska
konst-närsmonografier, hittills 32 vol. K:s
medlemsantal uppgick våren 1929 till 3,173. En
kortfattad återblick på dess verksamhet 1832—82
(av G. Upmark) utkom 1882 (bihang till
årsskriften för 1881).
En sammanslutning av samma art var
Föreningen för nordisk konst,
som bildades i Stockholm 1858 och 1886
uppgick i Sveriges allmänna konstförening.
Se även Finska konstföreningen och
Konstföreningen i Köpenhamn. G-g N.
Konstföreningen i Köpenhamn stiftades
1825 och anordnade 1828 sin första
utställning. Medlemsantalet (1929) är omkr. 1,600.
— K. har verkat genom premier,
utställningar, särskilt av enskilda konstnärers samlade
verk, och av målningar och skulpturarbeten
till årlig bortlottning (sedan 1830) bland
medlemmarna samt genom att sprida
medlems-torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
