Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kontrollförening - Kontrollkontoret - Kontroll- och justeringsstyrelsen - Kontrollrådet - Kontrollstationer för nautiska instrument - Kontrollstyrelsen - Kontrollstämpling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1167
Kontrollkontoret—Kontrollstämpling
1168
ägare för noggrann siffermässig kontroll av
husdjurs, särskilt kors, foderförbrukning och
avkastning. För kontrollens utförande
an-ställes en kontrollassistent, som
bestämmer de enskilda kornas fodermängd —
beräknad i foderenheter (se Fodermedel,
sp. 679) — och mjölkmängd under ett dygn
samt mjölkens fetthalt. Den första k.
inrättades i Danmark 1895 oeh den första svenska,
Ilvilans k., i närheten av Malmö 1898. 1929
voro 826 k. i verksamhet. Se N. Hansson,
»Kontrollföreningarnes arbetsfält» (4:e, helt
omarb. uppl. 1926). II. J. Dft.
Kontrollkontoret, kontor inom
Järnvägsstyrelsen, vilket kontrollerar uppbörden för
trafik och telegrambefordring, uppgör
månatlig trafikrapport, uträknar varje i samtrafik
med statsbanorna deltagande
transportförvaltnings andel i den gemensamma
fraktin-komsten m. m. K:s chef har titeln
överkontrollör. — En motsvarighet till K. (i
fråga om samtrafik, som ej berör statsbanorna)
är Enskilda järnvägarnas kontrollkontor i
Stockholm, bildat 1917. F. P.
Kontroll- och justeringsstyrelsen övertog
1908 den verksamhet, som förut innehafts av
Kontroll- och justeringsbyrån
inom Finansdep. och dessförinnan av
Justeringsstyrelsen, jämte kontroll av
normalpapper, normalbläck m. m., vilken
kontroll sedan 1920 tillhör Statens
provnings-anstalt. K. bestod av en överdir. och tre led.
Justeringsväsendet skildes 1910 från K., som
sedan kallades Kontrollstyrelsen (se
d. o.), och överflyttades till Myntverket,
sedan kallat Mynt- och justering
s-verket (se d. o.). Ldht.
Kontrollrådet, se Kontrollstyrelsen.
Kontrollstationer för nautiska instrument
ha bl. a. till uppgift att undersöka
kompasser och f a rty gs 1 a n terno r. Sjökarteverket
har för detta ändamål k. i Stockholm,
Göteborg, Malmö, Kalmar och Sundsvall. Vidare
finnas k o m pas sk o n t ro 11 i n j e r anordnade i
vissa större trafikleder för att bereda
sjöfarande tillfälle till kontroll av kompassens
deviation samt
kronometerjämförel-s e r. Tidsignalering med tidkula äger rum i
Karlskrona och Stockholm. Sjöfarande kunna
jämföra sina kronometrar med medeleuropeisk
tid på sådana telegrafstationer, som från
Stockholms observatorium få sina ur
automatiskt inställda, vilket sker varje måndag kl.
8,30. För fartprov finnas distansbanor,
s. k. mätta milar, på åtskilliga platser. L-r.
Kontrollstyrelsen. I samband med 1855 års
brännvinslagstiftning inrättades i Civildep. en
byrå för kontrollen av
brännvinsförfattning-arnas tillämpning. Den överfördes 1874 till
Finansdep. som en byrå för kontrollen av
till-verkningsavgifter, fick överinseendet över
vit-betssockertillverkningen, kallades från 1885
Kontroll- och justeringsbyrån,
övertogs 1908 av Kontroll- och
justeringsstyrelsen, som från 1910, sedan
överinseendet över justeringsväsendet
avskilts, benämnes Kontrollstyrelsen.
K., vars verksamhet under åren betydligt
utvidgats, omorganiserades 1924. Den
består enl. instr. 27 juni 1924, ändrad 27
juni 1929, av en överdir. och två
byråchefer. Därjämte finnas en förste aktuarie,
en förste byraingenjör, två förste
byråinspektörer, en laborator, en sekr. m. fl.
tjänstemän. K. tar befattning med ärenden
ang. försäljning av rusdrycker och
pilsner-dricka, handeln med skattefri sprit samt
införsel, tillverkning oeh försäljning av vissa
alkoholhaltiga preparat. Den utövar
kontrollen över tillverkning och beskattning av
brännvin och maltdrycker, tobaksodling i
riket och beskattning av inom riket
tillverkad bensin. K. har vid sin sida dels
Kontrollrådet, vars led. utses av K.
m:t, för avgivande av yttranden m. m. i
ärenden, som hänsk jutits till rådet, dels av K. m:t
utsedda denatureringssakkunniga.
K. lyder under Finansdep. Se K o n t r o
1-1 ö r 2. Ldht.
12 3 4
Kontrollstämplar: bild 1 för svenskt guldarbete, 2 för
svenskt silverarbete, 3 för importerat guldarbete, 4
för importerat silverarbete.
Kontrollstämpling av en vara medelst
anbringande av stämpel eller märke, som anger
finhet, datum el. dyl., företages av myndighet
el. institution antingen för att intyga kvalitet
o. s. v. eller ock för att hindra olaglig
försäljning, för beskattningsändamål m. m.
Dylik k. företages exempelvis på vissa matvaror,
ss. fläsk, kött, ägg (för kontrollering av
färskheten), smör (särskilt vid export). K. av
sprit- och tobaksvaror sker genom påsättning
av banderoll (se d. o.).
Enl. svensk lag skall k. av föremål av guld,
silver oeh platina ske, innan föremålen
utbjudas till försäljning. Nu gällande
kontrollförordning är av år 1912 (med senare tillägg);
förordningen om k. av platina är från 1923. K.
utföres av Mynt- och justeringsverket i
Stockholm och av verkets ombud i landsorten. Utom
med kontrollstämpeln tre kronor skall ett
salufört inhemskt arbete vara försett med
tillverkarens namnstämpel, ortsmärke och
årsbokstav, föremål av guld även med
karatstämpel. Ortsstämpeln, som numera vanl.
består av en initial, samt årsstämpeln kunna
få uteslutas, om föremålet är litet. Är
föremålet så litet, att stämplar ej få plats,
kontrolleras i alla fall halten, och tillverkaren får
ansvara för att halten ej understiger den
lägsta tillåtna. Föreskrifterna om k. gälla ej
guld- och silvermynt. Avgiften för k.,
kontrollavgift, går till statskassan.
Redan 1275 påbjöds i Frankrike, att en
stämpel med stadens (tillverkningsortens)
märke skulle slås på föremålen. Äldsta kända
föreskrift om stämpel med mästarens märke
är utfärdad 1335 i Florens. Liknande
förordningar om k. funnos även i England och
Tyskland under 1200-talets senare hälft.
Stämplarna garanterade, att föremålet var fullödigt;
staden oeh mästaren gingo i borgen härför.
I Sverige påbjöds 1485, att
guldsmedsmäs-taren skulle sätta sitt märke på sina arbe-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
