Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kooperativa förbundet (KF) - Kooperativ förening - Kooperatör - Kooperatören - Kooptation - Koordinataxel - Koordinater - Koordination - Koordinationsteori - Koordinatsystem - Koordinera - Kootenay - Kop - Kopaissjön - Kopaivabalsam - Kopal - Kopek - Kopera, Feliks - Kopernikus, Nikolaus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kooperativ förening—Kopernikus
1183
(i Norrköping), kvarnar (vid Stockholm, i
Göteborg), skofabrik (i Örebro), gummifabrik (i
Gislaved); dessutom äger KF kemisk-teknisk
fabrik, är intresserat i Kristianstadsortens
nya slakteriförening o. s. v. Balansräkningen
slutade 1927 på 75,730.000 kr. med 18,i mill.
eget kapital. KF:s inlåningsrörelse visade vid
årsslutet 1927 en sammanlagd behållning om
42,2 mill. kr., medan anslutna föreningar
samtidigt placerat över 2,1 mill. kr. i KF:s
in-dustrifondsbevis. ömsesidiga
brandförsäk-ringsföreningen Samarbete hade över 2 och
livförsäkringsanstalten Folket över 26 mill.
kr. försäkringsfond. KF är delägare i
Nordisk andelsforbund (se d. o.) samt
representerat i Internationella kooperativa
partihandelsföreningen, till vilken initiativet togs
1920 och 26 nationella medl. av samma slag
som KF äro anslutna. E. F. K. S-n.
Kooperativ förening är
ekonomiskförening (se d. o.), öppen med inträdesrätt
för envar, som är i tillfälle att utnyttja dess
verksamhet, och i sina angelägenheter
tillämpande lika rösträtt (i centralförening efter
anslutna föreningars medlemstal). 1911 års
lag om ekonomiska föreningar drar knappast
en bestämd gränslinje mellan kooperativa och
icke-kooperativa. Nyssnämnda definition ges i
skattelagarna, som på dessa villkor medge rätt
till avdrag för pristillägg, rabatt eller annan
sådan utdelning (»återbäring») i förhållande
till gjorda försäljningar eller köp åt samtliga
kunder. Se vidare 1928 års
kommunalskattelag § 29 mom. 2 samt anvisningar (10) till
§29. E.F. K. S-n.
Kooperatör, deltagare i kooperativ
verksamhet; jfr Kooperation.
Kooperatören, tidskrift för den kooperativa
rörelsen i Sverige, utg. av Kooperativa
förbundet (se d. o.) från hösten 1904.
Kooptatiön, fyllnadsval, som vid uppstående
vakans i en förening, korporation o. s. v.
förrättas av de återstående ledamöterna.
Koordinataxel, se Koordinatsystem.
Koordinäter, se K o o r d i n a t s y^ t e m.
Koordination. 1. (Gramm.) Samordning av
satser el. satsdelar. Motsats: su bo rdi
nation, underordning.
2. (Log.) Förhållande mellan begrepp,
motsatt förhållandet över- och underordning.
Koordinerade begrepp ingå sålunda som
arter under ett och samma släktbegrepp, men
det ena är icke art av det andra. Järn och
guld t. ex. äro koordinerade begrepp under det
överordnade begreppet metall. G. O-a.
Koordinationsteori, kem., se Werner, A.
Koordinatsystem. En punkts läge i planet
eller rymden kan entydigt bestämmas genom
vissa storheter, s. k. koordinäter.
Uppritas t. ex. i planet två varandra under rät
vinkel skärande räta linjer, är en punkts läge
fullt bestämt genom angivande av dess
avstånd till de båda linjerna, varvid man
genom plus- och minustecken angiver på vilken
sida om resp, linje punkten är belägen. De
båda linjerna benämnas koordinataxlar
(x- och ?/-axel) och bilda tills, det
rätvinkliga el. cartesiska k. Linjernas
skärningspunkt kallas o r i g o (se Analytisk
geometri, bild 1). Punktens avstånd till
1184
x- och y-axlarna kallas o r d i n a t a, resp,
abskissa. En punkts läge är också fullt
bestämt, om man anger dess avstånd till en
viss fix punkt, origo, och den vinkel, som
dess föreningslinje med origo bildar med
en given fast linje genom origo. Avståndet
till origo kallas r ad ius vector och
vinkeln amplitud; systemet benämnes det
polära k. Mellan koordinaterna i de båda
här omnämnda systemen gälla vissa enkla
relationer, varigenom man mycket lätt —
genom koo r d i n a 11 r a ns f o r m a t i oner
— kan övergå från det ena systemet till det
andra. Analoga system gälla även för
rymden, där det polära systemets motsvarighet
utgöres av det s. k. s f ä r i s k a k. (jfr D i
s-t a n s 1), där de bestämmande elementen äro
dels en radius vector och dels dennas
lutnings-vinklar mot två mot varandra vinkelräta plan.
Exempel på dylikt k. äro longitud och latitud.
Jfr Analytisk geometri. T. B.
Koordinera, samordna. —
Koordinerade satser, sinsemellan förbundna
huvudsatser eller bisatser av samma grad.
Kootenay [kö’tinéi], vänsterbiflod till
Columbia (se d. o.) i British Columbia, Kanada,
under mellersta loppet i Montana och Idaho,
U. S. A. Omkr. 650 km lång. I floddalen
guld- och järnförekomster.
Kop, boll., se K o p j e.
Kopäissjön, sjö i Beotien, Grekland, nu
torrlagd. Mottog vatten genom källor,
regnbäckar samt floderna Kefissos och Melas och
hade om vintern vid högsta vattenstånd en
utsträckning av 230—250 kvkm, 97 m ö. h.,
men var om sommaren nästan torr. Redan
under antiken gjordes ansatser till sjöns
torrläggning, som dock verkställdes först 1883—
94. Genom torrläggningen ha 24,000 hektar
jord erhållits för odling.
Kopalvabalsam, Ba’lsamum copawae,
balsam, som fås ur stammen av Copaifera
offici-nalis, C. guianensis m. fl. arter av Copaifera
(se d. o.). Den avsättes i vida balsamgångar,
som genomdraga stammens ved. K. har
egendomlig. balsamisk lukt och skarp, bitter smak.
Den består av en flyktig olja samt harts och
begagnas som läkemedel (i piller el. kapslar),
mest mot kronisk katarr i urinröret (kronisk
gonorré). C. G. S.
Kopäl, benämning på en del hårda och
svårsmälta, bärnstensliknande hartser, som fått
användning i lack- och fernissindustrierna.
Kopèk, ryskt skiljemynt under tsaitiden
= 1/too rubel (1,92 öre).
Kope’ra, F e 1 i k s, polsk konsthistoriker
(f. 1871), chef för nationalmuseet i Krakau.
Utom en rad arbeten om museisamlingar har
K. bl. a. skrivit en omfattande historia över
polska målarkonsten, »Dzieje malarstwa
pol-skieg-o» (3 bd. 1925—29). A. A-t.
Kope’rnikus, Nikolaus, polsk-tysk
astronom (1473 19/2—1543 24/s), son till en köpman
i Thorn av tysk härkomst. K. banade väg för
en ny uppfattning av hela vår världsbild, av
genomgripande betydelse för astronomien. K.
inskrevs 1491 vid Krakaus univ., där han
studerade teologi och medicin samt även
ägnade sig åt matematiska och astronomiska
studier. Från 1496 fortsattes studierna un-
Ord,
som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
