Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konvojkommissariatet - Konvojreglemente - Konvokation - Konvolut - Konvulsion - Konvulsivisk - Koo, Wellington - Kooperation - Kooperatism - Kooperativ - Kooperativa förbundet (KF)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1181 Konvojreglemente—Kooperativa förbundet 1182
societeten ooh tre extra led. Från 1815 till
upphörandet 1867 var det ett slags unionelit
ämbetsverk (ett statsråd vid norska
statsråds-avd. i Stockholm hade där säte och stämma).
Konvojreglemente, se Konvoj 1.
Konvokatiön (eng. convocation, eg.
sammankallande, av lat. convocäre, sammankalla),
kyrklig representationsform i England. 1295
fick engelska kyrkan regelbundet sin särskilda
kyrkliga representation, som snart delades på
två efter de bägge kyrkoprovinserna
(Canterbury och York). Biskoparna och abboterna
bildade Upper house (»överhus»), övriga
prelater, capitulares och lägre prästerskap
Lo-wer house (»underhus»). K:s uppgift var att
besluta för prästerskapet i
beskattningsfrå-gor; men de fingo även till en tid stort
religiöst och politiskt inflytande. Sedan 1717
ble-vo de ej sammankallade förrän 1847
(Canterbury) och 1859 (York). Sedan dess fingo de
ökad betydelse, tills de i viss mån ersattes av
det 1919 inrättade Church assembly (se
England, sp. 841). De äga dock alltjämt sin
gamla rätt (att utfärda canons) och sammanträda
efter kunglig kallelse. Hg Pl.
Konvolut, brevomslag; papper, inlagda i ett
sådant.
Konvulsiön (lat. convu’lsio), kramp (se d. o.).
Konvulsivisk, krampaktig.
Koo, Wellington, kinesisk diplomat (f.
1887). Har varit sändebud i Washington 1915
—21 och London 1921—22, Kinas ombud vid
Washingtonkonferensen 1921—22 samt
utrikesminister 1922—24 och 1926—27.
Kooperation, samverksamhet, samarbete, den
sedan ett el. annat årtionde före sekelskiftet
alltmer gängse benämningen för ekonomisk
samverksamhet i föreningar (se
Kooperativ förening) med ändamål att främja
medlemmarnas ekonomiska intressen genom
att i stort och planmässigt organisera deras
inköp av livsförnödenheter el. avsättning av
yrkesalster o. s. v. Man skiljer mellan
konsumentkooperation och
producentkooperation, tjänande
konsumenter i deras hushållning, resp, producenter i
deras yrkesutövning, i senare fallet såsom
anskaffnings- el. inköps-, resp, avsättnings- el.
försäljningsföreningar; blandformer
förekomma. Till konsumentkooperation hänföras
konsumtionsföreningar (se d. o.) och Kooperativa
förbundet (se d. o.) samt bostadsföreningar
(se B o s t a d s f r å g a n, sp. 954), andra
bygg-nadsföreningar, elektriska
distributionsför-eningar m. fl. Producentföreningar ha främst
betydelse inom jordbruket och dess binäringar
(se Lantmannakooperation), men
dessutom förekomma kreditföreningar,
stuve-riföreningar, tidnings- och tryckeriföreningar
samt allehanda (andra)
arbetarproducentför-eningar (fr. o. m. enkla arbetslag t. o. m.
an-delsföretag av mindre eller större omfattning,
såsom andelsmejerier, andelsslakterier etc.).
Kooperativ verksamhet i skilda former har i
olika länder länge förekommit, men en
planmässig kooperativ rörelse har först i senare
tid vunnit utbredning och styrka samt,
särskilt såsom konsumtionsföreningsrörelse och
lantmannakooperation ävensom under form
av kreditkassor o. dyl., fått ekonomisk och
social betydelse i alla kulturländer, inom vissa
(Danmark, Finland, England) större, inom
andra (Förenta staterna) mindre än i Sverige. I
Ryssland har den stora kooperativa
sammanslutningen Centrosojus (se d. o.) fått särskilt
stor betydelse för utrikeshandeln under
bol-sjevikregimen (jfr Ryssland, handel). —
Litt.: K. Petander, »Kooperationen och
samhällsutvecklingen» (1926); se f. ö. under
artiklar, till vilka här hänvisats, samt Beatrice
(Potter) Webb, »Gooperative movement in
Great Britain» (1891; flera uppl.). E. F. K. S-n.
Kooperati’sm, samhällsuppfattning, som
utvecklats och omfattas inom kooperativa
föreningar, särskilt konsumtionsföreningar. K.
är grundad på och syftar till den enskilda,
under fri konkurrens arbetande
förvärvshushåll-ningens (»vinsthushållningens») successiva
ersättande med en kooperativt organiserad
konsumenthushållning (»behovshushållning»),
omfattande alla samhälleligt betydelsefulla
grenar av ekonomisk verksamhet, dels direkt
genom kooperativa föreningar, dels indirekt
genom staten. — Litt.: A. örne,
»Kooperatis-men» (1921); T. Wretman, »Socialisering
genom kooperation, en kritisk granskning»
(1926); E. Lindahl, »Det kooperativa
programmet» (i Ekonom. Tidskr. 1926). E. F. K. S-n.
Kooperativ, som har avseende på
kooperation.
Kooperativa förbundet (KF) bildades 1899
såsom ett gemensamt upplysnings- och
propagandaorgan för konsumtionsföreningar (se
d. o.) i Sverige. 1904 började KF anskaffa
varor åt dessa och har sedermera i sina
stadgar såsom ändamål angivit: 1) att för de till
förbundet anslutna medlemmarnas räkning
bedriva partihandel och produktion; 2) att
sprida kunskap om varför och huru
konsumenterna måste organisera sig; 3) att bevaka
konsumentorganisationernas intressen på
lagstiftningens område; 4) att uppsamla
sparmedel. Till medlemmar i förbundet antagas
konsumentföreningar och
försäkringsförening-ar. Varjp medlem deltager i KF med minsten
insats på 50 kr. Konsumentförening skall
tillhöra KF:s distrikt, som äro ett för Stockholms
stad och ett för varje län, organ för den
lokala propagandan m. m., med rätt att utse
led. och suppleanter i KF:s förvaltningsråd,
som i sin tur väljer KF:s styrelse och ordf,
i KF, liksom anslutna föreningar inom
distrikt (län) genom ombud vid distriktsmöten
utse distriktsstyrelse m. m. KF arbetar på
en organisationsavd., under vilken sortera
tidningsavd. (se Konsumentbladet och
Kooperatören), bokförlag, arkiv m. m.
och organisationer för administrativa och
propagandauppgifter (Svenska hushållsföreningen,
Kooperativa kvinnogillesförbundet m. fl.), och
en affärsavd. med underavdelningar. 1927 års
verksamhetsberättelser upptaga en
varuförsäljning under året på nära 120 mill. kr.,
representerande något över 40 % av anslutna
896 föreningars omsättning, som tills, m. KF:s
uppgick till mera än 405,8 mill. kr., med netto
18,2 mill. kr. (inräknat KF:s dotterföretag).
Sammanlagda bokförda värdet av
fastigheterna översteg 3.5 mill. kr., förutom över 11,1
mill. kr. i dotterföretagens: margarinfabrik
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
