Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kopparföreningar - Kopparförgiftning - Kopparglans, Chalkosin el. Grå kopparmalm - Kopparhydroxid - Kopparindigo - Kopparkarbonat - Kopparkis, Gul kopparmalm, Chalkopyrit - Kopparklorid, Kopparklorur - Kopparkompaniet - Kopparlasur, Azurit el. Chessylit - Kopparlegeringar - Kopparmalm, Kopparmalmer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kopparförgiftning—Kopparmalm
1195
död. Ej sällan ha matförgiftningar (av skämt
kött, korv eller fisk) feltolkats såsom
kopparförgiftningar. Fall, vilka uppfattats som
kronisk kopparförgiftning, torde ha orsakats av
bly. Insprutas vissa k. i kroppen, visa de sig
mycket giftiga. C. G. S.
Kopparförgiftning, se
Kopparföreningar.
Kopparglans, Cha 1 k o si n el. Grå
kopparmalm, mineral av kopparsulfur, Cu2S,
med nära 80 % Cu. Kristalliserar rombiskt
(se Kristallsystem) med hexagonal
ha-bitus, är till färgen svartaktigt blygrå och
har hårdheten 2,5—3 (se Hårdhetsskala)
samt spec. v. 5,5—5,8. I utlandet är k. på
många ställen ett viktigt
kopparmalmsmine-ral. — Se även Kopparmalm. N. Zn.
Kopparhydroxld, se Kopparföreningar.
Koppari’ndigo, miner., se Covellin.
Kopparkarbonät, se Kopparföreningar.
Kopparkis, Gul kopparmalm, Ch a
1-k opy r i t, ett av de viktigaste
kopparmalms-mineralen, bestående av koppar, järn och
svavel, Cu Fe S2, med nära 35 % Cu. K.
kristalliserar tetragonalt (se Kris tal Isy ste m).
K. är mässingsgul —- färgen drager något i
grönt, och på 1700-talet fick mången
kopparkis namnet »gulgrön kopparmalm» —,
an-löper guldgult el. brokigt samt har grönsvart
streck, hårdheten 3,5—4 (se
Hårdhetsskala) och spec. v. 4,1—4,3. K. liknar
sva-velkis, tills, m. vilken den förekommer, men
skiljes därifrån genom mindre hårdhet och
genom färgen. Jfr Kopparmalm. N. Zn.
Kopparklorld, Kopparklorür, se
Kopparföreningar.
Kopparkompaniet, det övliga namnet på ett
21 dee. 1619 av Gustav II Adolf för 3 år
privilegierat kompani för handel med svensk
koppar (dess off. namn var Svenska
handelskompaniet). Redan 1615 hade
likartade privilegier givits, utan att då något
kompani torde ha trätt i verksamhet. 1619
års privilegier däremot följdes av kompaniets
bildande; instruktion för styresmännen är av
1 jan. 1620. Kompaniet fick ensamrätt att
upphandla koppar vid berget, dock med
förbehåll för konungen, hans mor och bror att
få göra uppköp där »till eget behov».
Oktro-jen förnyades 30 dec. 1622 på 4 år och 12 juni
1626 på 12 år. K. fick dessutom 1625
till-låtelse att prägla kopparmynt, vilket också
s. å. påbörjades vid kopparverket i Sala
(sedermera flyttat till Avesta). I oktrojen och
kontraktet om kopparmyntning var
emellertid det pris K. skulle ge för kopparn rent
för högt. Då sedermera kopparpriset sjönk
utomlands, så att k. ej utan stora förluster
kunde sälja sitt magasinerade lager och
bergsmännen samtidigt ansatte det med sina krav
på betalning, blev ställningen ohållbar, och
K. upphävdes på nyåret 1628. Det avstod då
sina privilegier, kopparförråd m. m. åt
kronan, som å sin sida garanterade participanterna
deras kapital som en svenska kronans skuld.
— Ett nytt kopparkompani oktrojerades 9
jan. 1636 men upplöstes på delägarnas
begäran 1638, varvid kronan övertog en dryg
andel av kompaniets skulder och gottgjorde
participanterna med gods. Handeln med
kop
1196
par frigavs därpå fr. o. m. 1 jan. 1639. På
1680-talet voro båda kompaniernas
affärstransaktioner med kronan föremål för räfst.
— Om k. och den svenska kopparhandeln
under här berörda tid se G. Wittrock, »Svenska
handelskompaniet och kopparhandeln under
Gustaf II Adolf» (1919). J. F. N.*
Kopparlasür, A z u r i t el. Chessylit,
ett glasglänsande, djupblått (lasurblått)
mineral av ett basiskt kopparkarbonat,
2CuCO3 • Cu(0H)2, med omkr. 55 % Cu. K.,
som på sina ställen i utlandet är ett viktigt
kopparmalmsmineral, har brukats även som
färg men har den nackdelen, att den
småningom övergår till grön malakit. Liksom
denna utgör k. en omvandlingsprodukt av
andra kopparmineral. På 1700-talet
betecknade (i Sverige) k. det mineral, som nu kallas
brokig kopparmalm. N. Zn.
Kopparlegeringar. De viktigaste k. äro
olika slag av bronser, ss.
konstgjutnings-brons, mynt- och medaljbrons,
maskinbronser, kanonbrons m. fl. (se Brons).
Aluminiumbrons (se
Aluminiumlegeringar) innehåller 90—95 % koppar. Om
lagermetaller, mässing och n y s i
1-v e r se dessa ord. Konstantan (se d. o.)
och nickelin ha mycket stor användning
som elektriska ledningsmaterial. Deras
elektriska egenskaper äro näml, så gott som
oberoende av temp. Nickelin består av 56 %
koppar, 31 % nickel och 13 % zink. En k.,
som på senare tid fått stor användning för
hushålls- och industriella ändamål, är m
o-n e 11 m e t allen. Den utgöres av 67 %
nickel, 28 % koppar och 5 % andra metaller och
erhålles i denna sammansättning direkt ur en
kanadensisk malm. Monellmetallen utmärker
sig genom stor motståndskraft mot kemisk
och fysikalisk inverkan. Den är hård som
stål och mycket seg. I. B.
Kopparmalm, Kopparmalmer, i
naturen förekommande anhopningar av
koppar-haltiga mineral, varur koppar kan framställas
med ekonomisk fördel.
Kopparmalmsminera-len utgöras av dels sulfidmineralen kopparkis,
kopparglans och brokig k. samt covellin och
ku-banit jämte falerts och enargit (3Cu2S . As2Ss),
i vilka båda senare antimon el. arsenik ingår,
dels gedigen koppar, dels oxidiska mineral
(t. ex. kuprit) och ett antal vattenhaltiga
sådana, näml, karbonaten malakit och
kop-parlasur, silikaten chrysokolla och dioptas
samt kloriden atakamit och sulfatet
brochan-tit, CuSO4.3Cu(OH)2.
Flertalet kopparmalmsfyndigheter torde
kunna sägas ha haft eruptiva processer i
vidsträckt mening att tacka för sin bildning.
Omedelbart knutna till eruptiver äro sålunda
malmer, uppkomna genom magmatisk
diffe-rentiation (se Mag m a), t. ex. förekomster
i gabbrobergarter av s. k. nickelhaltig
mag-netkis, i vilka jämte magnetkis och
nickelmineralet pentlandit även plägar ingå något
kopparkis, så att malmerna bearbetas på både
nickel och koppar. Stora, i ekonomiskt
hänseende mycket viktiga sådana förekomster
finnas i Sudburyområdet i Kanada; i
Sverige ha tidtals brutits smärre fyndigheter
av denna typ, t. ex. Kleva, Ruda och Kuså.
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
