Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kopparbergs län - Kopparbergs och Hofors sågverks a.-b. - Kopparfällning - Kopparföreningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kopparbergs och Hofors sågverks a.-b.—Kopparföreningar
1193
Krylbo—Norbergs och
Stockholm—Väster&s-Bergsla-gens järnvägar) samt 88 km smalspåriga (Byvalla—
Långshyttans samt delar av
Dala—Ockelbo-Norrsun-dets och Sävsnäs järnvägar). Vägar (1926): 1,567
km lands- och 1,726 km bygdevägar. Busslinjer
(1929) : Koncessionerade 1,647 km, trafikerade
1,499 km.
Indelning (1929): Städer: Falun, Avesta,
Ludvika, Hedemora, Säter. Fögderier: Falu, Hedemora,
Västerbergslags, Västerdals, Nedansiljans,
Ovansil-jans. Domsagor: Hedemora, Falu, Västerbergslags,
Nås och Malungs, Nedansiljans, Ovansiljans. Härad
och tingslag: Folkare, Hedemora, Falu n. tingslag,
Falu s. tingslag, Västerbergslag, Nås, Malung,
Leksand och Gagnef, Rättvik, Orsa, Mora, Älvdal, Särna
och Idre. 48 lands- och 4 köpingskommuner; 5
municipalsamhällen.
Inom K. har en oerhört stark uppdelning
av jorden ägt rum, och flerstädes är
ägosplittringen lika svår som på tegskiftets tid.
Särskilda skiftesbestämmelser gälla; endast
en mindre del av länet har undergått laga
skifte, men utredning pågår. I oskiftade
kommuner bor befolkningen i allm. samlad i
mycket stora byar. Inom K. brötos 1,945,612 ton
järnmalm 1927 och tillverkades 116,752 ton
tackjärn. Gruvdrift, främst vid Grängesberg,
Idkerbergsfältet och Falu gruva (se dessa ord),
samt metall- och maskinindustri livnära tills.
14,6 % av inv. Större järnverk finnas vid
Domnarvet, Avesta, Långshyttan, Horndal,
Fors, Nyhammar och Stjärnsund, mek.
verkstäder i Ludvika m. fl. orter, sågverk främst
i Korsnäs och Mora Noret, pappersbruk i
Grycksbo och Kvarnsveden. Till följd av
gruvdriftens och industriens stora transportbehov
är järnvägarnas längd, 1,175 km, större
än i något annat län. I K. finnas 5
folkhögskolor: Fornby, Brunnsvik, Mora, Malung
och Sjövik. Länslasarett finnas i Falun,
Smedjebacken, Mora, Avesta och Ludvika,
sanatorium (Högbo) invid Falun och hospital
vid Säter. K. tillhör Västerås stift, Norra
arméfördelningsområdet. Länet bildar
valkrets med 6 representanter i Första och 9
i Andra kammaren. Litt.: »Skiftesfrågan i
Dalarna. Dess nuvarande läge», av
kommissionen för Dalarnas indelning i skifteslag
(1921). Se vidare Dalarna. G. R-ll.
Kopparbergs och Hofors sågverks a.-b.,
grundat 1854, omfattar i Gävleborgs län
sågverk och sulfatfabrik m. m. vid Norrsundet
(se d. o.), järnverk vid Jädraås (700 inv.;
Ockelbo socken) samt i Kopparbergs län
sågverk vid Linghed (se S v ä r d s j ö) och
Korsnäs (se d. o.). Aktiekap. 20 mill. kr., 1,050
arb. (1928), årstillv. 13,000 stds sågade, 2,000
stds hyvlade trävaror och 38,000 ton
sulfatcellulosa. Huvudkontor: Vij bruk, Ockelbo.
Bolaget äger även Storviks sulfit-a.-b. och
tills, m. Stora Kopparbergs bergslags-a.-b.
Vintjärns gruvbolag.
Kopparfällning, ett slags kliché för
bildtryck. Se Ga 1 v ano t e k n i k, sp. 358.
Kopparföreningar. Salterna av tvåvärdig
koppar kallas kupriföreningar el.
koppar(2)-föreningar, salterna av
envärdig koppar kallas kuproföreningar
el. koppar (l)-föreningar.
Kuprisal-terna äro i vattenhaltigt tillstånd blå el.
gröna, i vattenfritt vita el. gulaktiga. Såväl
kupro- som kuprisalter bilda med ammoniak
och med cyankalium komplexa salter (se
1194
Komplexa föreningar). Tillsätter
man ammoniak till ett löst kopparsalt, blir
lösningen djupt blå till följd av bildning av
den komplexa ionen Cu (NH4)4. — K o p p
ar-o x i d u 1, kuprooxid, Cu2O, är en tegelröd, i
vatten olöslig förening, som bildas vid svag
oxidation av koppar och erhålles genom
reduktion av komplexa k., t. ex. Fehlings
lösning’ (se F e h 1 i n g). Ko ppa r oxid,
kupri-oxid, CuO, fås genom glödgning av koppar,
kopparhydrat, -karbonat el. -nitrat som ett
svart pulver. — K op par hyd r ox id,
kup-rihydroxid, Cu(0H)2, erhålles som en
mörkblå, geléartad fällning, om en lösning av ett
kuprisalt försättes med natrium- el.
kalium-hydroxid. Kopparsulfur, Cu2S, erhålles
genom direkt förening av koppar och svavel,
kopparsulfid, svavelkoppar, Gu S,
erhålles som en svart fällning, om ett lösligt
kuprisalt försättes med vätesvavla. — Med
klor ger koppar två föreningar, k o p p
ar-k 1 o r u r, Cu2Cl2, och kopparklorid,
Cu Cl2. — Kopparsulfat, kuprisulfat,
koppar(2)-sulfat, kopparvitriol, Cu SO4.5 H2O,
utgöres av vackra, blå, i vatten lättlösliga
kristaller och nyttjas som bad vid
elektroly-tisk utfällning av koppar, till
träkonservering, tills, m. kalk (Bordeauxvätska, 1
d. kopparsulfat, 1 d. släckt kalk, 50 dir vatten)
för besprutning (se d. o.). Doppas ett
järnföremål ned i en kopparsulfatlösning,
överdrages det med en tunn kopparhinna (se
Elektrokemi). På så sätt förkoppras
t. ex. järnspik. Den vackra gröna färgen på
i handeln saluförda konserverade grönsaker
(ärter, bönor m. m.) erhålles genom tillsats
av små mängder kopparsalter. Kopparhalten
får dock ej vara högre än 2 mg i 100 g av
varan för att ej verka skadlig. —
Koppar-ferrocyanid, ferrocyankoppar, Cu (CN)gFe,
nyttjas bl. a. i s. k. semipermeabla membraner
(se Osmotiskt tryck). —
Schwein-furtgrönt, kejsargrönt, patentgrönt, är
ett dubbelsalt av koppararsenit och -acetat.
Användes förr som grön målarfärg, nu
endast för att bespruta träd och buskar i syfte
att befria dem från skadliga organismer. —
Scheeles grönt är koppararsenit. —
Kopparkarbonat bildas, när
kopparföremål ärga (se Koppa r). I. B.
Kopparsalter äro giftiga för alger och
svampar och brukas därför mot
svampsjukdomar på vin, potatis o. dyl. men synas
gynna högre växters utveckling. Måttliga
doser äro för människor och de högre djuren
föga giftiga. Kopparsalter, t. ex.
kopparsulfat, verka i fast form eller i stark
lösning etsande, i utspädd lösning adstringerande
och antiseptiskt. Intages 0,1—0,5 g, retas
nervbildningar i magslemhinnan, varigenom på
reflexväg kräkning uppstår (se K r ä k m
e-d e 1). Kopparmetall (nedsvalda
kopparslantar) verkar ej giftigt men däremot
kopparoxid och lösliga k. Akut
kopparförgift-n i n g är sällsynt. Den orsakas stundom av
medelst kopparsalter grönfärgade konserver
(bönor, pickels) el. genom kokning av sur
frukt el. dyl. i otillräckligt förtenta
kopparkärl och yttrar sig i (blågröna) kräkningar,
knip, diarré, svaghet, kramp och någon gång
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
