Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koralldjur - Koraller - Korallkalksten - Korallormsläktet - Korallrev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1209
Koraller—Korallrev
1210
Korallorm, Elaps corallinus.
mångenstädes förekommande, självlysande
sjöpennan, Pennatula phosphorea, med
polyperna sittande i två rader. II.
Hexa-corallia omfatta former, där veckbildningen
i det inre är sextalig. Skelett saknas hos
havsanemonerna el. sjörosorna
(Actiniaria), vilka ej bilda kolonier. De
blom-liknande djuren bli stundom decimeterstora.
Med sina kraftiga tentakler förmå de gripa
och uppäta även mindre fiskar. Många äro
praktfullt färgade. Några arter leva i
symbios (se d. o.) med eremitkräftor. Allmänna
former vid Sveriges västkust äro den ända
till 2 dm långa havsnejlikan, Metridium
dianthus, och den mindre, vackert strimmiga
Sagartia viduata. Till stenkorallerna,
Madreporaria, med starkt utvecklat
kalk-skelett, hör flertalet revbyggande k. Vissa,
ss. svampkorallerna, t. ex. släktet Fungia,
bilda ej kolonier, men mellan dem och de
greniga korallkolonierna finnas alla
övergångar, ss. hjärnkorallerna, släktet
Maean-drina, med slingrande rader av från varandra
ofullständigt avsnörda djur. De flesta k. leva i
varma hav, men en även i nordiska hav
levande form är Lophohelia. För att trivas
fordra dessa djur klart vatten, och korallrev
bildas därför ej i hav, där stora floder mynna.
De viktigaste revbyggande k. tillhöra
släktena Acropora och Porites. T. P.
Octo- och Hexacorallia framträdde först
under trias. Till en särskild ordning,
Tetra-corallia, sammanföres en del nu utdöda, från
nutida former avvikande k., vilka hade sin
största utveckling under silurtiden. I
Gotlands silur förekommer bl. a. släktet
Cyatho-phyllum. En ofta till k. räknad ordning,
Tabulata, var rikligt representerad under
paleo-zoisk tid fr. o. m. ordovicium men utdog
redan under krittiden. Hit höra bl. a.
släktena Favosites (se d. o.) och Halysites (se
Kedjekorall). R. H-gg.
Koraller, dets. som koralldjur (Anthozoa).
Korallkalksten, se Kalksten.
Korallormsläktet, E’laps (Micrürus), tillhör
giftsnokarna av ormfam. snokar och omfattar
ett trettiotal i de varma delarna av Amerika
levande arter. Alla äro jämförelsevis små
Ord, som saknas under
former och livnära sig av smärre däggdjur,
kräldjur o. dyl. Kroppen är praktfullt
tvär-bandad i rött, svart, grönt el. gult. Trots sin
giftighet äro de flesta ofarliga för människan.
Endast harlekinormen, E. fulvius, från
Centralamerika och s. ö. Nordamerika är känd
för att vara verkligt farlig. T. P.
Koraller på barriärrevet vid Australiens nordöstra kust.
Korallrev, grund eller bankar av kalksten,
som nå upp till eller något över havsytan,
väsentligen uppbyggda av skeletten från
koralldjur (se d. o.) el. andra fastsittande
djurformer samt kalkalger (se d. o., sp. 164)
tills, m. skal av musslor, snäckor o. a. på
revet levande djur, allt hopkittat av
kalkslam och -sand. K. uppbyggas alltid från
grunt vatten antingen nära kusten el. i öppna
havet, och man indelar dem därför i
kustrev och barriärrev å ena sidan och
ringrev el. a t o 11 e r (se Korallöar)
å den andra. Kustreven smälta samman med
stranden, barriärrev följa kusten på långa
sträckor (t. ex. Stora Barriärrevet längs
Australiens östkust).
K:s bildning förklarade Darwin på så sätt,
att de uppstodo på områden, där havsbottnen
var stadd i sjunkande, så att kustrev först
bildades, vilka sedan vid havsbottnens
sänkning övergingo i barriärrev och ringrev.
Djupborrningen på Funafuti (se d. o.) har i stort
sett lämnat stöd åt Darwins teori. — Litt.:
Ch. Darwin, »The structure and distribution
of coral reefs» (3:e uppl. 1889); W. M. Davis,
»The coral reef problem» (1928). K. A. G.
Atoll i Stilla havet.
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
