Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korallrot - Korallträ, Barakara - Korallöar - Koran - Korasin el. Chorazin - Korban - Korbiskopar - Korcha - Korčula - Korda - Kordax - Kordecki, Augustin - Kordelierernas klubb - Kordelin, Alfred - Korderoj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Korallrot—Korderoj
1211
Korallrot, Corall(i)orrhi’za tri’fida (C.
innöta), en omkr. 2 dm hög, blekt brungul
saprofytisk orkidé, med köttig, förgrenad
jordstam utan rötter och med blommor i gles
klase, små, smutsgula, med vit underläpp och
grönt fruktämne. Den växer på skuggiga,
fuktiga platser (i kärrkanter m. m.) i
skogar här och där i hela Sverige. G. M-e.
Korallträ, B a rak a ra, ett mycket hårt
virke, som erhålles av Erythrina
coralloden-dron och i snittet är bärnstensgult men i
luften blir rött. Jfr även Erythrina.
Korallöar, ögrupper av korallrev (se d. o.).
K. i inskränkt bemärkelse utgöras av de s. k.
a t o 1 1 e r n a, långt ute i oceanen belägna
ringrev, som omsluta en grund sjö, lagunen.
Stundom utgöres den gamla kärnan i en
atoll av en vulkankägla, som från
havsbottnen höjt sig upp mot vattenytan.
Koran (arab. qur’än, recitation, uppläsning),
muhammedanismens heliga urkund. K., som
är avfattad på arabiska, innehåller
Muhammeds uppenbarelser. Redan under
Muhammeds närmaste efterträdare, Abu Bekr, 632—
634, föranstaltades en samling av de spridda
koranverser, som de rättrogna dels bevarat
i minnet, dels skriftligen upptecknat, men
den fullständiga koranredaktionen förskriver
sig först från den tredje kalifen, Osmän, 644
—656. Då man ej längre kunde avgöra i
vilken ordning de olika kapitlen uppenbarats,
och innehållet ej kunde läggas till grund,
emedan alldeles olika ämnen ofta avhandlas
i samma kapitel, ordnades de efter längden,
så att de längsta i allm. fingo sin plats i
början och de kortaste i slutet. En mängd olika
läsarter finnes. K. är något mindre än N. T.
Den indelas i 114 kap. (arab, süra), vart och
ett med en särskild överskrift, i de flesta fall
vald på måfå efter något enstaka ord, som
mer eller mindre tillfälligtvis förekommer i
texten, t. ex. »stjärnan», »grottan»,
»elefanten» o. s. v. K. är skriven på den av
araberna så omtyckta, efter vissa regler
rimmade prosan. Till sv. har k. fullständigt
översatts av J. F. S. Crusenstolpe (1843), C. J.
Tornberg (1874) och K. V. Zetterstéen (1917).
Se även »Enzyklopaedie des Isläm» (1927) och
där anförd litt. Jfr Islam och M u h a
m-m e d. K. V. Z.*
Korasin [kårasTn] el. Chorazin (se
Matt. 11: 21) motsvaras av en 3 km n. om
Kapernaum (se d. o.) och 270 m över
Genne-sarets sjö belägen ruinort, Keräze. Rester av
en med motiv från vinodlingen rikt
utsmyckad synagoga visa den forna judiska
bebyggelsen. Se G. Dalman, »Orte und Wege Jesu»
(3:e uppl. 1924), s. 163 ff. E. A.
Korbän, hebr., offergåva el. varje gåva till
helgedomen. Se Mark. 7: 11, enda stället, där
ordet i sin hebr. form förekommer i N. T.;
jfr parallellstället i Matt. 15: 5. Jesus tadlar
en lagtolkning, varigenom en son kunde
undandraga sina föräldrar en dem
tillkommande materiell hjälp genom att beteckna
den som »offergåva». E. A.
Korbiskopar (av grek, chöra el. chöros,
landsbygd, och epi’skopos, biskop, lat.
chore-pi’scopi), »lantbiskopar», »lydbiskopar»,
kallades i gamla kyrkan till skillnad från stads-
1212
biskoparna de präster, som hade uppsikt över
församlingarna inom särskilda kretsar på
landsbygden. Vid 300-talets mitt trädde
vanliga presbyterer i deras ställe. De k., som
omtalas i Karl den stores rike, voro däremot
hjälpbiskopar, vilka utan egen dieces vigdes
att biträda de ord. biskoparna i stora och
svårskötta stift. De försvunno på
900-talet. (Hg Pl.)
Korcha, se K o r i t s a.
Korcula [kå’rtsola], it. Curzola, en av
Dal-matiska öarna, Jugoslavien, i Adriatiska
havet (se kartskiss till Dalmatien); 259
kvkm, 20,340 inv. (1921). På n. ö. kusten
hamnen K. (7,144 inv.).
Ko’rda (grek, chordé). 1. (Mus.) Sträng på
ett instrument, ton. —, 2. (Mat.) Den räta
linje, som förenar två punkter på en
cirkelperiferi. Diametern är cirkelns största k.
Ko’rdax, se Dan s, sp. 487.
Kordecki [kårde’tski], Augustin, polsk
nationalhjälte (1603—73), från 1650 prior i
klostret Czgstochowa - (se d. o.). Han ledde
1655 framgångsrikt dess försvar mot
svenskarna och skildrade 1657 på latin
belägringen i »Nova Gigantomachia». A. A-t.
Kordelièrernas klubb, sällskap under
franska revolutionen. Invånare i det distrikt av
Paris, där kordelierklostret låg (se C o r
de-l i e r s), grundade i juli 1790 en klubb, som
sammanträdde i klostrets kyrka och kallades
Club des cordeliers. K. leddes först av Danton
och Desmoulins och rivaliserade med
jakobin-klubben. Efter upploppet 10 aug. 1792 drog
sig Danton ur k., Marat och Hébert fingo
makten, och k. yrkade nu på skärpning av
skräckväldet och gynnade kulten till
förnuftets ära. Därigenom kom den i strid med
Danton och Robespierre. K. försvann efter
hébertisternas fall (mars 1794). — Litt.: A.
Bougeart, »Les cordeliers» (1891); A.
Matti-nez, »Le club des cordeliers» (1910).
Kordelln, Alfred, finländsk donator (1868
—1917). Började diversehandel i Raumo,
utvidgade sin rörelse och blev delägare i flera
industrier samt storgodsägare. Han innehade
bl. a. Jokkis gods med tillhörande industrier,
det av honom uppförda slottet Kultaranta
(se d. o.) samt var intressent i sågverks- och
rederiföretag. Han mördades av ryska
soldater. K:s testamente upptog donationer till
flera allmännyttiga ändamål. Största delen
gick till en stiftelse (A. K:s allmänna
framstegs- och bildningsfond), vars stadgar
utarbetades efter hans död. Dess styrelse
representerar finskspråkiga lärda och
konstnärliga sammanslutningar. Stiftelsen
underhåller två finskspråkiga professurer i
juridik vid Helsingfors univ. samt utdelar
belöningar och understöd åt enskilda personer och
föreningar för verksamhet på vetenskapens,
litteraturens, konstens och folkupplysningens
områden, varvid bör beaktas »stiftelsens
grundläggande idé, att det finskt-nationella
kulturarbetet bör givas stöd». Fonden
uppgår f. n. (1929) till över 50 mill. fmk; 1929
utbetalades i understöd 1,2 mill. fmk. H. E. P.
Kordero’j, i Sverige gängse benämning på
melerade, randiga el. rutiga tyger av ylle el.
halvylle till enklare manskläder. G. H-r.
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
