Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koreanska språket - Koreasundet - Koregi - Koren, Johan - Koren, Kristian Brinch - Koren-Wiberg, Johan Christian - Koreografi - Kores - Korfanty, Wojciech - Korff, Hermann August - Korff, Johann Albrecht von - Korfu, Kerkyra, Corcyra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1219
Koreasundet—Korfu
1220
ej konsonantgrupper; äldre diftonger ha i
stor utsträckning blivit enkla vokaler.
Språket är i likhet med japanskan polysyllabiskt
(osammansatta ord kunna ha två el. flera
stavelser) och flekterande, varvid dock
stammen blir oförändrad. Ändelserna äro ofta
postpositioner, adverb, konjunktioner, som
påhängas substantiv- el. verbstammar och
därvid ofta modifieras efter eufoniska lagar.
På så sätt kan man hos substantiven räkna
med sju »kasus» och hos verben med ett
oerhört rikligt böjningssystem, komplicerat bl. a.
av parallella system för tilltal av
överordnade, jämlikar el. underordnade. K. har
massor av kinesiska lånord, som utvecklat sig
efter koreanska ljudlagar. Ända in i nyaste
tid har ren litterär kinesiska varit
kurial-språk i K. och även litteraturspråk med
undantag för en mager och obetydlig roman- och
novellitteratur på ren koreanska. Skriften är
därför ännu den rent kinesiska men
uppblandad med en inhemsk koreansk. Först på
1440-talet lanserades den nuv. koreanska skriften,
som i motsats till Kinas och Japans är en
verklig bokstavsskrift.
Litt.: De av missionärerna på Korea
utarbetade verken »Dictionnaire
coréen-fran-cais» (med en lexikalisk, en grammatisk och
en geografisk del, 1880) och »Grammaire
coré-enne»(1881); H. N. Allen, »Korean tales» (1889);
Underwood, »Introduction to the korean
spöken language» (1890); J. Scott,
»English-corean dictionary» (1891) och »Korean
manual» (2:a uppl. 1893); J. S. Gale, »A
korean-english dictionary» (1897); A. Eckardt,
»Ko-reanische Konversations-Grammatik» (1923)
och »Der Ursprung des koreanischen
Schrif-tes» (1928). H. A. (B. Kgn.)
Koreasundet förbinder Japanska havet med
östkinesiska havet. I K. ligger ögruppen
Tsushima; se kartorna vid Kina o. Japan.
Koregi, grek., se K o r a g.
Koren, Johan, norsk zoolog (1809—85).
Blev 1845 konservator vid den
naturvetenskapliga avd. av Bergens museum. K.
publicerade — oftast tills, m. andra zoologer -—
många och värdefulla bidrag till den nordiska
havsfaunan. Bland hans skrifter må
nämnas »Ichtyologiske bidrag» (1844; tills, m.
M. v. Düben), »Öfversigt af Skandinaviens
echinodermer» (s. å.), »Bidrag til
pectinibran-chiernes udviklingshistorie» (1851—52; tills,
m. D. C. Danielsson) och »Bidrag til de norske
gephyreers naturhistorie» (s. å.). (E-kN-d.)
Koren, Kristian Brinch, norsk
arkivman (f. 1863). Blev 1891 stiftsarkivarie i
Trondhjem och 1912 riksarkivarie. Han har
utgivit lokalhistoriska och genealogiska
skrifter samt »Om kilder til Norges historie i
middelalderen i engelske arkiver» (i
Universitets- og skole-annaler, 1893). J. J-n.
Koren-Wiberg, Johan Christian, norsk
kulturhistoriker (f. 1870). Debuterade som
målare 1887 och har i ord och bild skildrat
sin födelsestad, Bergen (»Det tyske kontor»,
1899, »By og brygge», 1912, »Bergensk
kul-turhistorie», 1921). K. har sedan 1909 stått
i spetsen för Bergen kunsthåndverksskole.
Han är dir. för det av hans far grundlagda
Hanseatiske museum, som han skildrat i »Det
hanseatiske museum i 50 år» (1922). K. är
även vitter författare. M. H.
Koreografi, danskonst; beskrivning av steg
och rörelser samt noter till en dans. — Adj.:
Koreografis k.
Kores, namn i G. T. på K y r o s (se d. o.).
Korfa’nty, Wojciech, polsk politiker (f.
1873). Blev efter juridiska studier i Berlin
och Breslau red. för polska tidningar i
Ober-schlesien. K. tillhörde 1903—18 preussiska
lantdagen, 1903—12
samt 1918 tyska
riksdagen, förde med
agitatorisk kraft
polackernas talan och adrog
sig därvid
fängelsestraff. Vid den tyska
katastrofen nov. 1918
var han en av ledarna
för den polska
samlingen i Tysklands ö.
delar och
organiserade som polsk
kommissarie i
Oberschle-sien 1920 två
res
ningar där. 1919 invaldes K. i polska
nationalförsamlingen, 1922 i sejmen och var några år
en av högerns mest framträdande krafter,
1923 vicepresident i Witos’ ministär. A. A-t.
Korff, Hermann August, tysk
litteraturhistoriker (f. 1882), sedan 1925 prof, i
Leipzig, medutgivare av Zeitschrift für
Deutsch-kunde. Bland K:s verk, som behandla nyare
litteraturhistoria, märkas »Scott und Alexis»
(1907), »Voltaire im litterarischen
Deutsch-land des 18. Jahrhunderts» (2 bd, 1917), »Geist
der Goethezeit» (I 1923, II: 1 1927),
»Humanismus und Romantik» (1924), »Die
Lebens-idee Goethes» (1925) och »Die Dichtung von.
Sturm und Drang» (1928). R-n B.
Korff, Johan n A 1 b r e c h t von, baron,,
rysk diplomat (1697—1766). Blev rysk
minister i Stockholm 1745, vid en tidpunkt, då den.
svenska politiken råkat i starkt beroende av
den ryska men hattarna eftersträvade
frigörelse därifrån. K. eggade med frikostig pung
mössorna till en hänsynslös kamp om
makten, varvid han lät tanken på stöd av ryska,
maktresurser framskymta. Samtidigt förde
han en synnerligen påträngande officiell
de-monstrationspolitik mot motståndarna inom,
regeringen, särskilt tronföljaren Adolf Fredrik
och kanslipresidenten C. G. Tessin. Nov.
1746-uppmanade han den förre i ett taktlöst
strafftal att skilja sig från Tessin och hattarna.,
K:s framfart utlöste en reaktion, som
resulterade i hattpartiets fullständiga seger och.
stränga förföljelser mot flera av K:s vänner.
På begäran av konung Fredrik flyttades han
då, dock under hedrande former, till
Köpenhamn. — K:s depescher från Stockholm, en
viktig men på grund av hans fanatiska
läggning icke alldeles tillförlitlig källa, finnas i
avskrift i sv. Riksarkivet. T. S-g.
Korfu’, K e’r k y r a, C o r c y r a. 1. Den
största och nordligaste av Joniska öarna (se
d. o.) utanför Albaniens kust; 712 kvkm,
101,477 inv. (1928). Den bergiga ön når högst
i n. (Pantokrator 906 m); mot s. blir den lägre
och smalare. Mer än hälften av ön
täckes
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
