Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kornett (militärt) - Kornett (mässingsinstrument) - Kornfibla - Kornflingor - Kornfluga - Korngold, Erich Wolfgang - Kornilov, Lavr Georgevitj - Kornisch - Kornjordloppa - Kornknarr el. Ängsknarr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1231
Kornett—Kornknarr
1232
Kornett.
vilken det ålåg att föra standaret. Titeln har
nu i alla arméer ersatts av underlöjtnant
el. dyl. C. O. N.*
Korne’tt. 1. (Fr.
cornet å pistons.)
Ett
mässingsinstrument, utbildat
på 1850-talet ur
posthornet. Brukas
mest i stämningen
B, Ess och A. K.
är vanlig i
mili
tärorkester. — 2. En blandad stämma i
orgeln. T. N.
Kornfibla, bot., se S c o r z o n e r a.
Kornflingor, kvarnprodukt av skalade,
krossade, ångpreparerade och pressade
kornkärnor; torde numera knappt användas i
Sverige. — K. förekommer även som felaktig
övers, av amerik. corn-flakes (eg.
sädes-flingor), majsflingor.
Kornfluga, Siphone’lla (Chlörops)
pumiliö-nis, en 3—4 mm lång, täml. klumpig, gul
fluga med tre breda, svarta längsband på
mel-lankroppens ryggsida och brungul bakkropp
med en mörk fläck på vardera sidan framtill.
K. är en av sädesslagens farligaste fiender i
Sverige, så t. ex. förstörde den 1883—84 större
delen av Gotlands kornskörd till ett värde
av omkr. 2 mill. kr. Flugorna framkomma i
maj—början av juni och lägga ägg särskilt
på kornplantorna. Larverna intränga mellan
bladslidorna till det ännu dolda axet, så att
dettas tillväxt avstannar. De i början av
aug. fullbildade flugorna lägga ägg på
höst-sädesbrodden. Som skyddsmedel använder
man tidig sådd av vårsäden och sen sådd av
höstsäden. I. T-dh.
Korngold [kä’rngålt], Erich Wolfgang,
österrikisk tonsättare (f. 1897), son till
musikkritikern i Wien Julius K. (f. 1860).
Framträdde redan vid 14 års ålder med stora
ork ester ver k och
sceniska kompositioner.
Särskilt hans båda
ungdomsoperor »Der
Ring des Polykrates»
och »Violanta»
(München 1916; Sthlm 1918)
vunno allmänt
erkännande. Av hans andra
verk för scenen
märkas musik till
Shake-speares »Mycket
väsen för ingenting»
samt operorna »Die
tote Stadt» (1920)
och »Das Wunder des Heliane» (1926). K.
blev 1919 dirigent vid stadsteatern i
Hamburg men har sedan 1926 huvudsaki. varit
bosatt i Wien. Urspr. påverkad av R. Strauss
och M. Reger, har K. sedan mera närmat sig
Schönbergskolan. Han har dock visat flera
självständiga drag och kan knappast räknas
till atonala skolans trognaste anhängare.
Hans musik har stundom manlig kärvhet,
parad med gedigen utarbetning. K. har även
komponerat flera symfoniska verk (t. ex.
symfoniska uvertyren »Sursum corda») och
kammarmusik. T. N.
KornFlov [-laf ], Lavr Georgevitj,
rysk militär (1870—1918). Var
artilleriofficer och tjänstgjorde länge i Turkestan, deltog
i rysk-japanska kriget och var 1907—11
militärattaché i Peking.
Vid världskrigets
början förde K. en
infanteridivision i
Ga-lizien, tillfångatogs
men flydde 1916 och
blev chef för 20:e
armékåren. Vid
revolutionen mars 1917
blev han chef för
Petersburgs militärdistrikt men återvände
till fronten i rnaj, där
han inom kort blev högste befälhavare över
hela ryska krigsmakten. K. råkade
emellertid i fiendskap med A. F. Kerenskij (se d. o.),
sökte intaga Petersburg och tillrycka sig
makten (9—12 sept. 1917), men detta
misslyckades, och K. sattes i fängelse. Snart åter
fri, slöt han sig till kosackgeneralen Kaledin
i s. Ryssland. Han stupade under en strid
i Kaukasus. M. B-dt.
KornFsch (fr. corniche), avslutande eller
krönande listverk, således dets. som tak-,
huvud- el. kransgesims (se G e s i m s).
Kornischer kallas även profilerade lösa lister att
hänga gardiner på.
Kornjordloppa, se Jordloppor.
Kornknarr el. Ä n g s k n a r r, Crex crex,
tillhör fam. rallar av ordn. tranfåglar,
Grui-formes. Kroppen är hoptryckt från sidorna,
halsen ej särdeles lång, näbben kort och
hoptryckt, benen täml. kraftiga. Längden är
omkr. 28 cm. Färgen är ovan svart och
gråbrun, på vingarna och sidorna rödbrun.
Bröstet och strupen äro blågrå. Hos honan äro
färgerna mindre klara. K. finnes över hela
Sverige, ehuru mindre allmänt norrut, och
vistas helst på ängar och åkrar. Under
försommaren låter den särskilt på kvällar och
nätter höra sitt välbekanta knarrande läte.
Den springer snabbt men flyger ogärna. Födan
utgöres huvudsaki. av insekter och sniglar,
varför den är en avgjort nyttig fågel. Äggen
Kornknarr, Orex crex.
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
