Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korpulens - Korpuskularteori - Korr. - Korrekt - Korrektion - Korrektiv - Korrektur - Korrelat - Korrelation - Korrespondens - Korrespondenslära - Korrespondensundervisning - Korrespondent - Korrespondenten Landskrona Tidning - Korrespondera - Korresponderande ledamot - Korridorsystem - Korrigera - Korrosion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1239
Korpulens—Korrosion
1240
Korpule’ns (av lat. co’rpus, kropp), fetma.
— K o r p u 1 e’n t, fet, fetlagd.
Korpuskulärteorl, fys., se Ljus.
Korr., förk. för korrektur el. för korrigerat.
Korre’kt, riktig, regelrätt; av god ton.
Korrektion, rättelse, bestraffning; (text-)
förbättring; tukt. — Korrektionshus,
tukthus.
Korrektiv, medel till rättelse el. förbättring.
Korrektur (lat. correctüra, förbättring),
förk. korr., pappersavdrag från en uppsatt
tryck form, spalt el. mindre trycksats, i vilket
fel rättas och ev. ändringar göras.
Rättelserna göras i marginalen och utmärkas vanl.
genom vissa allmänt brukade
korrekturtecken (se provsida på sp. 1238). Bland
övriga korrekturfel, som icke upptagits i
provsidan, märkas bröllop (ett ord eller en
ordgrupp upprepas av misstag) och 1 i k (ett
eller flera ord överhoppas). Även vid
klichétryck förekomma korrekturavdrag.
Korrelät, gramm., kallas det ord, varpå ett
(följande) ord, vanl. ett pronomen, syftar, t.
ex.: boken, som du talte om, är slutsåld
(boken k.); stundom kallas båda orden
(varandras) k. — Adj.: Korrelati v.
Korrelativa ord, ord, som hänvisa till
varandra.
Korrelation. 1. (Biol.) Organens beroende av
varandra med avseende på form och
beskaffenhet. K. framkallas av den inbördes samverkan
mellan de särskilda organen hos ett och
samma djur och medför, att förändring av
ett organ framkallar förändringar hos de
andra. E-k N-d.
Korrelationsdiagram. Korrelationstabell.
(En punkt motsvarar 1 %.) (Procentuell fördelning.)
Korrelationssambandet mellan två
statistiska variabler.
2. (Mat.) Mellan två statistiska
variabler, £ och r], anges k. genom en
kor-rel a tio n sf un k tio n, F (x, y), vars
betydelse är följ. Sannolikheten för att
samtidigt variabeln £ antager ett värde mellan
x och x + dx och variabeln y ett värde mellan
y och y+dy är given genom uttrycket
F (x, y) dx dy.
På liknande sätt definieras den »multipla»
k. mellan fler än två statistiska variabler,
fi, genom en korrelationsfunktion
F (xi, xs ... xa).
I praktiken motsvaras
korrelationsfunktio-nen av en korrelationstabell och kan
även åskådliggöras genom ett k o r r e 1
a-tionsdiagram (se ovanstående bild).
Under vissa enkla förutsättningar kan gra-
Ord, som saknas under
den av statistiskt samband mellan två
statistiska variabler mätas genom ett tal, som
benämnes
korrelationskoefficien-t e n. Detta tal, som varierar mellan 0 och
1, är större, ju starkare observationerna äro
hopade kring en rät linje, vilken grovt anger
sambandet mellan variablerna. Det är
emellertid olämpligt att draga alltför vittgående
slutsatser av korrelationskoefficientens värde,
och det bör framför allt betonas, att en
kor-relationskoefficient, som är ganska nära 0,
icke utesluter ett synnerligen intimt samband
mellan variablerna. Hm.
Korresponde’ns [även -da’ps], brevväxling,
brevsamling; brev (från annan ort), som
publiceras i tidning(ar); sammanhang,
överensstämmelse.
Korrespondenslära, se S w ede n bo r g, E.
Korrespondensundervisning, en på senare
årtionden införd studieform, varvid den
studerande under stark självverksamhet tillägnar
sig kunskaper, vanl. genom förmedling av ett
s. k. korrespondensinstitut. Detta
ger eleven olika frågor och uppgifter, rättar
därefter svaren och ger nya anvisningar för
vidare studier. Undervisning i denna form
har fått vidsträckt utbredning och meddelas
dels i form av kurser till studentexamen
m. m., dels som specialutbildning i olika
ämnen, handelslära, juridik, teknologi o. s. v. K.
infördes i Sverige 1898 av H. S. Hermod. (se
Hermods korrespondensinstitut).
Korresponde’nt, brevskrivare.
1. Person, som från annan ort (i in- el.
utlandet) förser en tidning med nyheter.
2. (Band.) a) Den person, som huvudsaki.
eller uteslutande har att sköta
handelskor-respondens (se d. o.) på ett kontor, b) Person
eller firma, med vilken ett företag står i
regelbunden förbindelse. K. H. A.
Korrespondenten Landskrona Tidning, se
Landskrona Tidning.
Korrespondera, brevväxla; svara mot,
överensstämma med. •
Korresponderande ledamot, medlem av
akademi el. samfund, vilken ej äger rätt att
deltaga i överläggningar el. beslut.
Korridorsystem, det byggnadssätt för
kaserner, sjukhus, skolor, fängelser o. a.
offentliga byggnader, där de särskilda lokalerna
äro belägna utmed korridorer.
Korrigera [-Je’-], rätta, göra rättelser.
Korrosion. 1. (Metallogr.) Metallernas på
kemisk väg skeende söndergnagande. K. har
stor ekonomisk innebörd, då t. ex. en
avsevärd del av järnproduktionen härigenom
för-störes. Risken för k. ökas, i samma mån
svårreducerade metaller, ss. aluminium el.
magnesium, användas.
Järnets k. benämnes röstning, kopparns
ä r g n i n g. Vid den förra bildad rost utgör
ferrihydrat, ärg basiskt kopparkarbonat.
Huvudbetingelse för k. är vattenbeläggning på
metallens yta. Skadlig är k. särskilt om den
angriper lokalt (»fräthål»); jämnt angrepp av
hela ytan spelar mindre roll (t. ex. vid vanlig
kemisk upplösning). K. är oftast att
tillskriva elektrokemisk inverkan (av lokalelement);
enstaka heterogena ställen, av något o ä d 1
a-r e karaktär, angripas under utsändande av
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
