Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kors - Kors (socken) - Korsar - Korsaren - Korsband - Korsbenet - Korsberga (Jönköpings län) - Korsberga (Skaraborgs län) - Korsbetningen - Korsblomma - Korsblomman, Kristlig Kalender - Korsblommiga växter, Kruciferer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1243
Kors—Korsblommiga
1244
hakkors se d. o. — Se även
Korsfästelsen och Krucifix; jfr uppsatser av O.
Montelius i Nordisk Tidskr. 1901, 1904, 1907
och av H. Fleetwood i Svenska Dagbladet
3 april 1920. H. W-n.
2. (Mus.) Se Höjning 3; jfr Förtecken.
3. (Anat.) Bäckenets bakvägg hos
människan utgöres av fem till ett ben
sammansmälta ryggkotor, korsbenet (lat. os
sac-rum, det heliga benet). Trakten där bakom
kallas korset, trakten där ovanför
korsryggen.
4. (Veter.) K. el. K r u p p a, den del av
bålen, som har bäckenet till underlag och
framåt begränsas av en linje mellan yttre
höftknölarna, nedåt av en linje från yttre
höft- till sittbensknölen. E. T. N.
Kors, socken i Estland, se
Estlands-svenskar, sp. 1088.
Korsar (it. corsa’ro), urspr. av
barbaresk-staterna utrustat kaparfartyg, sedermera
ka-parfartyg i allm.; sjörövare.
Korsären. 1. Norsk skämttidning, som
började utkomma våren 1894 och som bl. a.
innehållit teckningar av A. Bloch och O.
Gul-bransson. — 2. Se C o r s a r e n.
Korsband, vissa postförsändelser, som
befordras mot ett särskilt, lägre porto. K. skola
avlämnas öppna (»under band»), så att
innehållet lätt kan undersökas. De få icke
innehålla brev eller anteckning, som har
egenskap av verklig och personlig skriftväxling,
ej heller frimärken — makulerade eller ej —
eller något genom tryck frambragt
representativ av ett penningvärde. Har brev eller
annat icke tillåtet skriftligt meddelande
förstuckits i k. eller finnes dylikt meddelande
på försändelsen eller dess omslag,
uppenbarligen i avsikt att undandraga detta
postfunktionärs uppmärksamhet, är avsändaren
förfallen till 5 kr. böter. — Såsom k.
befordras trycksaker och varuprov
samt affärshandlingar. Trycksaker
skola vara frambragta på papper, pergament
eller papp medelst boktryck, gravyr, litografi
eller eljest på lätt igenkännlig mekanisk väg
(ej genom kalkering, stämpel eller
skrivmaskin). Vissa ändringar och tillägg få göras
för hand eller på mekanisk väg. Så är det
bl. a. tillåtet att angiva avsändares och
adressats namn och adress m. m., att rätta
tryckfel, att göra ändringar och tillägg i
korrektur, överstryka eller understryka vissa ord,
att på tryckta visitkort, illustrerade kort,
jul-, nyårs-, påsk- och pingstkort med högst
fem ord tillföra lyckönskningar etc. och att
på tidningsurklipp ange tidningens titel,
datum och nummer samt att ifylla siffror i
för detta ändamål i den tryckta texten
lämnade tomrum. Vid avlämning samtidigt av
ett större antal trycksakskorsband av
sinsemellan lika vikt och format (m as skor
s-b a n d) erhålles på vissa villkor rabatt på
avgiften, som då ej redovisas med frimärken.
— Tidningar, som i k. sändas från utgivaren,
kunna gå efter särskild taxa, som beräknas
efter den sammanlagda vikten av samtliga på
en gång avlämnade försändelser, oberoende av
dessas antal. Dylika försändelser benämnas
utgivarkorsband och frimärkas icke.
Tidningskorsband av viss minimivikt, vilka av
de dagliga tidningarna regelbundet sändas till
kommissionärer (ko m m i s si on ä r sk o r
s-b a n d), draga lägre porto än andra
utgivarkorsband. — Varuprov får icke äga
han-delsvärde. På omslaget eller innehållet få
angivas bl. a. fabriks- el. handelsmärke,
nummer och pris samt uppgifter om vikt, mått och
storlek. — Såsom affärshandlingar
taxeras bl. a. rättegångshandlingar,
fraktsedlar, fakturor, manuskript och vissa
försäkringsbolagens handlingar. — Högsta
medgivna vikt för trycksaker och affärshandlingar
är 1 kg, för varuprov 500 g. E. G-e.
Korsbenet, se Kors 3.
Korsberga, socken i Jönköpings län, östra
härad, vid länsgränsen, s. om Vetlanda; 122,02
kvkm, 1,481 inv. (1929). Höglänt skogssocken
(intill 310 m ö. h.), bebyggd huvudsaki. på
höjderna. 1,394 har åker, 9,122 har
skogs-och hagmark. Inom K. idkas vård av
sinnessjuka i enskilda hem och på anstalten
Tomtebo, koloni till Växjö hospital. Ingår i K.,
Lemnhults och S. Solberga pastorat i Växjö
stift, östra härads kontrakt.
Korsberga, socken i Skaraborgs län,
Var-tofta härad, v. om Hjo; 43,32 kvkm, 949 inv.
(1929). Omfattar längs Tidan och dess biå Yan
odlad slättbygd samt i ö. delar av Hökensås
(Hallåsen; 255 m ö. h.). 1,949 har åker, 1,789
har skogs- och hagmark. Ingår i Fröjereds,
K. och Fridene pastorat i Skara stift, Kåkinds
kontrakt.
Korsbetningen, se Visby.
Korsblomma. 1. K., Kristi
korsblomma, Passionsblomma, Passiflöra,
hu-vudsakl. sydamerikanskt släkte av fam.
Pas-sifloraceae. Dess arter äro i regel
klätterväx-ter med stamklängen, spiralställda, oftast
handflikiga blad och vanl. stora, praktfulla
blommor. Innanför de fem kronbladen finns
en bikrona av vanl. brokiga, vid basen ofta
sammanvuxna trådar, vilka stråla ut som en
»gloria». Frukten är ett bär. — I varmare
länder odlas många arter, dels för de
välsmakande frukterna (grenadilla), t. ex. P.
edu-lis och P. quadrangularis, dels för de vackra
blommorna, t. ex. P. racemosa och P. coerulea.
Särskilt den sistnämnda förekommer ofta
även i Sverige. G. M-e.
2. (Byggnk.) Se Gotik, sp. 864 och bild 3.
Korsblomman, Kristlig Kalender,
utgavs i Stockholm 1865—1921 varje jul och
redigerades 1865-—1901 av Lina Berg (se
Berg, C. O.), därefter av E. Rang.
Korsblommiga växter, Krucifèrer,
Cruciferae, Siliquösae, fam. bland
koripeta-lerna, sammanfallande med Linnés klass
Tet-radynamia. K. ha blommor i klase (el. kvast)
med fyrtaligt dubbelt hylle, sex ståndare,
därav fyra längre. Frukten kallas skida
och är vanl. en kapsel, mera sällan en nöt
el. ett slags klyvfrukt. Hit höra bortåt 2,000
arter, nästan uteslutande örter med
spiralställda blad. De äro talrikast i
Medelhavsländerna; i Sverige finnas omkr. 80 arter, av
vilka flera äro sällsynta, ss. k a 1 k k r a
s-s e n, Braya supina.
K. innehålla vanl. skarpa, flyktiga, fröna
även feta oljor. Till kryddor användas senap
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
