Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kotosjichin, Grigorij - Kotou (Kou-tou) - Koträdet - Kotsiubinskyj, Mychajlo - Kottbus, Cottbus - Kotte - Kottepalmer - Kotteri - Kottonisering - Kottonolja - Kottvivlar - Koturn - Kotyledoner - Kotzebue, Alexander von - Kotzebue, August von - Kotzebue, Otto von - Kotzebuesundet - Kouang-tchéou-wan, Kuang-chou-wan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1277
Kotou—Kouang-tchéou-wan
1278
i Riksarkivet och därefter i Uppsala
univ.-bibl. (1838) originalskriften, dit skänkt av
J. G. Sparfwenfeldt. Originalet utkom 1906
i 4:e uppl.; den svenska övers, utgavs 1908
med inl. av G. Adde. Jfr uppsats av H. Hjärne
i Hist. Tidskr. 1881; ry. monogr. av A. I.
Markevitj (1895). G. Ae.
Kotou (Kou-tou), kinesisk ceremoni,
bestående i knäfall och huvudets nedböjande tre
gånger mot marken såsom symbol för
underkastelse under en överordnad. Kravet på
denna ceremonis utförande av europeiska
sändebud till kinesiska hovet framkallade flera
gånger diplomatiska tvister, innan det på
1870 talet definitivt uppgavs. (B. Kgn.)
Koträdet, se B r o s i m u m.
Kotsiubi’nskyj, M y c h a j 1 o, lillrysk
författare (1864-—1913). Skrev företrädesvis
noveller från Ukraina och angränsande länder;
på sv. föreligger samlingen »1 vilt äktenskap»
(1909; ny uppl., »Berättelser från Ukraina»,
1919).
Ko’ttbus, C o’t t b u s, stad i preuss. prov.
Brandenburg, i Niederlausitz, vid Spree;
50,072 inv. (1925). Livlig industri:
klädesfabriker, ull- och kamgarnsspinnerier,
tillverkning av mattor, hattar m. m. Högre
textilindustriskola. Flyghamn.
Kotte, se Barrträd.
Kottepalmer, se Cycadales.
Kotteri, föi troligt lag, grupp av vänner;
samling av personer, vilka verka (ensidigt)
för visst (själviskt) syfte; klick.
Kottoniséring (av eng. cotton, bomull),
framställning av surrogat för bomull ur avfall av
lin och hampa, sker genom utlösning av
in-krusterande ämnen medelst behandling i
syror och alkalier. G. H-r.
Kottonolja, se Bomullsfröolja.
Kottvivlar, se T a 1 1 v i v 1 a r.
Kotu’rn (grek. ko’thornos, lat. cothu’rnus),
eg. ett slags stövel, som passade båda fotterna,
därefter en fotbeklädnad med mycket hög
sula, som begagnades av tragiska skådespelare
för att höja gestalten. K. infördes enl.
uppgift av Aischylos. M. Pn N-n.
Kotyledöner, bot., se Hjärtblad.
Ko’tzebue [-bo], Alexander von,
rysktysk målare (1815—89), son till Aug. v. K.
Var i sin ungdom militär och blev känd
genom skickligt men opersonligt hållna
krigs-målningar. Flera ha ämnen från svensk-ryska
krig: »Slaget vid Poltava», »Ryska truppers
tåg över Hvarken 1809» m. fl., utförda i
München på beställning av Nikolaus I och
placerade i Vinterpalatset. G-g N.
Ko’tzebue
bo|, August von, tysk [-författare (1761—1819). K. var ämbetsmannason
från Weimar, stod 1781—90 i rysk tjänst,
adlades 1785, var president i Estlands
guverne-mentsmagistrat och skrev i Reva] sitt
berömda skådespel »Menschenhass und Reue»
(1789; »Verldsförakt och ånger». 1791). En
kort tid var han hovteaterföi fattare i Wien,
häktades av okänd anledning 1800 vid ett
besök i Ryssland och sändes till Sibirien men
vann senare kejsar Pauls ynnest, utnämndes
till dir. för tyska hovteatern i Petersburg och
fick ett gods i förläning. Efter mordet på
kejsaren lämnade K. Ryssland. I sin och
Ord, som saknas under
Merkels tidskr. Der Freimütige (1803—05)
angrep han Goethe och romantikerna och
predikade hat mot Napoleon i flera tidskrifter
(1808—12), blev 1813 rysk generalkonsul i
Königsberg, var 1816
anställd i ryska
ut-rikesdep., bosatte sig
senare i Weimar och
sände ryske tsaren
rapporter om tyska
tillstånd och
stämningar. På grund av
sina angrepp mot den
patriotiska rörelsen
gjorde han sig hatad
av ungdomen; 23 mars
1819 dödades han i
Mannheim av en
student, Karl Sand.
K. skrev över 200 teaterstycken, i allm.
sceniskt verkningsfulla; han slösade med
pikanta och bjärt sensationella effekter.
Framför allt lade han an på tårkörtlarna, och det
moraliserande i hans framställning växlade
med sensualism. »Dygden» är hos K. blott en
känslosam godhjärtenhet; han var en ytterst
framgångsrik publikfriare och saknade
konstnärligt samvete. Även i Sverige, där 100 av
K:s pjäser uppförts, var han mycket populär;
av dramer, som givits i Stockholm, må
nämnas »Cora» (tr. 1794, uppf. 1810), »Indianerne
i England» (1792), »Johanna af Montfaucon»
(1802), »Korsfararne» (1804, tr. 1819). Bättre
voro hans lustspel, av vilka flera ännu göra
lycka, t. ex. »Grefvarne Klingsberg» (uppf.
1805, tr. 1827) och »De tyska småstadsboerne»
(uppf. 1807 och på tyska av Reinhardt i Sthlm
1920), som satiriserar kälkborgarna. 1798—
1802 utgåvos »Nyare theaterstycken» av K. i
2 bd. En högst tacksam läsekrets funno hans
känslosamma romaner, bland vilka »Die
Lei-den der Ortenbergischen Familie» (2 bd, 1785;
»Ortenbergska fa nillens lidande», 3 bd, 1793)
är mest beryktad. K. utgav dessutom
reseskildringar, självbiografi m. m. Monogr. av H.
Döring (1830), Ch. Rabany (1893) och L. F.
Thompson (1926). K. W-g.*
Ko tz< bue [-bo], Otto von, rysk
sjöofficer (1787—1846), son till Aug. von K.,
medföljde 1803—06 A. J. v. Krusenstern på
dennes världsomsegling och ledde 1815 en
expedition, som bl. a. skulle söka över Beringssund
gå n. om Amerika till Hudsonviken.
Härunder fann han en mängd öar i Stilla havet
ävensom Kotzebuesundet men måste
återvända. 1823—26 företog han en tredje
världsomsegling. Sina färder skildrade han i
»Ent-deckungsreise in die Südsee und nach der
Berings-Strasse» (3 bd, 1821) och »Neue Reise
um die Welt 1823—26» (2 bd, 1830; sv. övers.
1831). O. Sjn.
Ko’tzebuesundet [-bo-], från Beringssund på
Alaskas västkust inträngande vik (se kartan
vid Alaska). I dess inre del
Eschscholtzvi-ken. en skyddad ankarplats.
Kouang-tchéou-wan, K u a n g-c h o u - w a n,
franskt arrendeområde i kin. prov.
Kuang-tung; omfattar ett mindre område kring
viken av samma namn och några öar; 842
kvkm, 205.850 inv. (1925), därav ung. 250
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
