Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krabbe, Christopher - Krabbe, Jörgen - Krabbe, Tyge - Krabbe-Carisius, Hans - Krabbor - Krabbspindlar - Krabbtaska - Kræmer, von, ätt - Kræmer, Anders Robert von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1285
Krabbe, J.—Kræmer, A. R. v.
1286
väckte detta partiets misshag och ledde till
att han nedlade sitt folketingsmandat.
Under sin länga riksdagstid tog K. bl. a.
ledande del i förhandlingarna om militära,
juridiska och ekonomiska frågor. P. E-t.
Krabbe, Jörgen, frih., skånsk jorddrott
(1633—78); jfr Krabbe, danska adelsätter,
1. Var anställd i danska kansliet men
avlade efter Roskildefreden ed till svenska
kronan. Han bevistade 1664 års riksdag, då han
naturaliserades (K. af Krageholm). Jan.
1676 blev han frih. (ointroducerad). Under
skånska kriget blev K. ett politiskt offer för
svenska regeringens misstro mot skånska
adeln, anklagades för högmålsbrott, dömdes
nov. 1676 från liv, ära och gods samt
arkebuserades jan. 1678 i Malmö. Jfr M.
Weibull i Samlingar till Skånes Historia
1870. (B. H-d.)
Krabbe, Ty ge, dansk riksmarsk (1474—
1541); jfr Krabbe, danska adelsätter, 1.
Var 1503 riddare, förlänades 1507 med
Hälsingborgs slott, slog 1510 Äke Hansson Tott
och hans svenska ryttare samt var 1512
riksråd. Då Kristian II 1520 fråntagit honom
Hälsingborg, var K. en av de ledande vid
dennes fördrivande, blev 1523 riksmarsk och
återfick Hälsingborg. 1525 kuvade K.
bondeupproret i Skåne och förföljde Kristian II :s
anhängare. Som ledare för katolska
adels-partiet önskade K. ej Kristian III:s val.
Under grevefejden bidrog K. till lybeckarnas
nederlag vid Hälsingborg 1535. Han föll
snart därpå i onåd, återfick 1536 riksmarsks
titel men måste lämna Hälsingborg till sin
svärson Peder Skram. E. Ebg.*
Krabbe-Carlsius, Hans, dansk diplomat
(1771—1845). Tillhörde en borgerlig släkt
Krabbe och antog 1831 efter sin mor
tilläggsnamnet Carisius. K. blev 1814 danskt
sändebud i Stockholm och förde där 1819
underhandlingarna om avvecklingen av Norges
statsskuld till Danmark. 1831—42 var han
utrikesminister. E. Ebg.*
Krabbor, Brachyüra, utgöra en grupp av de
tiofotade kräftdjuren och utmärkas av att
bakkroppen är liten, platt och uppfälld mot
undersidan av den breda, platta framkroppen.
Antennerna äro korta. De flesta k. finnas i
havet, där de i regel vistas på bottnen och
förflytta sig springande, vanl. med ena sidan
först. Alla leva av rov eller döda djur. Många
äga förmågan att, då de angripas, avsnöra ett
eller flera ben, isom sedan återbildas. Ungarna
genomgå flera larvstadier, då de simma
omkring fritt. Gruppen Notopoda utmärkes av
att de bakre benparen äro små och förskjutna
uppåt. Med dem fasthållas över ryggen
stycken av svampar o. dyl., varmed djuren maskera
eller skydda sig. Hit hör den i Medelhavet
allmänna Dromia vulgaris. Till Oxyrliyncha
hörande k. utmärkas av framåt avsmalnande,
trekantig kropp och långa ben. Oftast äro
djuren övervuxna av på ryggskölden
fastsittande alger o. dyl., isom de själva anbringat i
maskeringssyfte. Vid Sveriges västkust
förekommer hövre krabban, TJyas araneus,
och på djupare vatten den högröda
trollkrabban, Lithodcs mala. De största nu
levande k. äro de japanska jätte k ra b-
Ord, som saknas under
Krabbtaska, Cancer pagurus.
borna, släktet Kaempfferia, från Stilla
havet. Deras oerhört långa ben ha en
spännvidd av intill 5 m. Till Cyclometopa, med
bred, framtill avrundad bröstsköld, höra s i
m-krabborna, släktet Portunus, med platta
bakre benpar, vilka användas som simredskap.
Flera arter finnas vid Sveriges västkust. Den
allmännaste krabban såväl där som i alla
europeiska hav är strandkrabban,
Carci-nus moenas, vilken lever på täml. grunt
vatten. I Sverige brukas den stundom som
agn men ätes i Sydeuropa. I Sverige ätes
k r a b b t a s k a n, Cancer pagurus, som är
allmän på stenig botten runt Nordsjön. Den
kan nå en vikt av ända till 6 kg. Hit höra även
några i sötvatten levande k., t. ex.
flodkrabban, Potamon fluviatile, som finnes i
Italien. Till Catometopa med mer el. mindre
fyrkantig framkropp höra några former, som utan
att vara parasiter leva i andra ryggradslösa
djur. Vid Sveriges västkust finnes den lilla
Pinnotheres pisum, som vistas innanför
skalen av en mussla, märrskalet (Modiola). På
stränderna av tropiska hav leva de med en
jättelik och en förkrympt klo samt ofantligt
lång-skaftade ögon utrustade f äk t a r
krabborna, släktet Uca, medan de likaledes
tropiska landkrabborna, släktet
Gccarci-nus, vistas i skogarna ofta långt från havet;
dit bege de sig endast för att fortplanta sig
och återvända sedan till land. T. P.
Krabbspindlar, se Spindeldjur.
Krabbtaska, ise Krabbor.
Kræmer, von, svensk-finländsk ätt, urspr.
från Westfalen. I Sverige adlades en gren
1662 (C re mer, i Finland Kræmer; jfr
O. Durchman i Personhist. Tidskr. 1921). en
annan 1691 med namnet von K.
(immatriku-lerad på Finlands riddarhus 1818). R. F. v.
K. (se nedan) blev 1837 friherre.
Kræmer, Anders Robert von, frih.,
skriftställare, godsägare (1825—1903), son till
R. F. v. K. Tog i Uppsala kansliexamen
1843. blev underlöjtnant vid Andra
livgardet 1844 samt tog avsked som major i armén
1865. K. blev frih. vid faderns död, 1880.
Han bevistade alla riksdagarna 1850—66,
var 1877—94 som led. av Första kammaren
en av denna kammares mest framstående
debattörer. Han var led. av bevillnings-,
konstitutions- och statsutskottet samt av
särskilda utskottet vid urtiman 1892 och hade
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
