Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kramář, Karel - Kramfors - Kramfors a.-b. - Kramhandel - Kramla el. Krampa - Kramp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
Kramfors—Kramp
8
Sulfitfabriken vid Kramfors. Flygfotografi.
bindelser med andra slaviska folk, även
utanför Donaumonarkien. Under världskriget
dömdes K. 1916 till döden för högförräderi
men benådades till långvarigt fängelsestraff
och frigavs 1917. Vid Österrikes upplösning
hösten 1918 var han president i
tjeckisk-slovakiska nationalrådet i Prag och var till juli
1919 Tjeckoslovakiens förste
ministerpresident. Han är i parlamentet ledare för
natio-naldemokratiska partiet. K. har utgivit flera
arbeten i statsvetenskap och politik samt ett
kritiskt verk om bolsjevismen, »Ruskå krise»
(Ryska krisen; ty. övers. 1925). A. A-t.
Kramfors, municipalsamhälle och
träindustriort i Gudmundrå socken, Västernorrlands
län, vid Ångermannaviken, 35 km n. n. v.
om Härnösand; station på
Härnösand—Sollefteå järnväg; 95 har, 1,358 inv. (1929), med
förorter omkr. 5,000 inv., huvudsaki. vid
Kramfors a.-b:s (se nedan) fabriker, vilka
ligga invid K. K:s tax.-värde å fast egendom
utgjorde 1928 1,645,000 kr., den bev.-tax.
inkomsten 1,312,530 kr.
Kramfors a.-b., gr. 1886, äger sågverk,
sulfat- och sulfitfabrik i Kramfors (se ovan),
sulfatfabrik i Frånö (se d. o.), sågverk i
Järv-ed (Arnäs socken) och elektr. kraftstation
vid Edsele (se Edsele kraftverk) i
Västernorrlands län samt stora skogsarealer
efter Ångermanälven. Aktiekap. (1929) 15,3
mill. kr., omkr. 1,525 arb. Årstillv. 25,000
stds trävaror, 80,000 ton kemisk trämassa,
1,5 mill. 1 sulfitsprit, 200 ton flytande harts,
150 ton terpentin. Bolaget anslöts 1929 till
Kreuger & Tolls nordsvenska trävarukoncern
(Svenska cellulosa-a.-b.). Litt.: J.
Manner-heim, »Kramfors aktiebolag» (1928). G. H-r.
Kramhandel (av Ity. Kråm[e], tälttak),
handel med kram, d. v. s. diverse smärre,
billigare varor; minuthandel.
Kramla el. K r a m p a tillverkas i olika
storlekar av järn i U-form (med båda
skänk-larna tillspetsade). Kramlor av grövre gods
brukas till att sammanhålla stenar i en mur
(t. ex. kaj- el. terrassmur) el. bjälkar i en
bro (underslag och stöd) el. slås i flottnings-
timmer som fäste för
kät-tingar. Kramlor el. m ä
r-1 o r av järntråd nyttjas
tills, m. kast- el.
stormhake (till dörr el. fönster)
el. slås i en karm för att
mottaga en låskolv el.
nyttjas till fästande av
ledningstråd. E.L-k.
Kt amp, ofrivilliga
mus-kelkontraktioner till följd
av abnorm retning, som
träffar motoriska
nervbanor. Man skiljer mellan
klonisk och tonisk k. Vid
den kloniska (av grek,
klo-nei’n, skaka) varar varje
kontraktion endast någon
sekund; sammandragning
och förslappning av
musklerna växla oupphörligt,
varav en skakning av
kroppsdelen blir följden.
Omfattar detta tillstånd
ett större område, talar man man om k
on-v u 1 s i o n. Tonisk k. (av grek, tonün,
spänna) utmärkes däremot av långvariga
kontraktioner (minuter, timmar, dagar). K.
förekommer vid många nervsjukdomar. Som
ex. kan anföras följande:
Epileptifor-m a kramptillstånd, som vanl. äro kloniska
och ofta äro utbredda över hela eller halva
kroppen; de förekomma vid epilepsi,
organiska hjärnsjukdomar, uremi,
förgiftningar m. m. Tremor, oscillerande, finvågiga
darrningar el. skakningar, som förekomma
med för resp, sjukdom karakteristiskt
utseende vid paralysis agitans, Basedowska
sjukdomen och multipel skleros m. fl. Särskilt
förekommer tremor hos gamla personer och
hos alkoholister. Liknande benägenhet »att
darra på händerna» finner man även hos
nervösa personer. Av toniska k. kan nämnas
den i tuggmuskulaturen vid stelkramp
(tris-mus). Hysteri kan vara förbunden med k. av
både klonisk och tonisk art. Den s. k. v a
d-k r ampen uppkommer vanl. om natten och
beror på olämpligt läge, som framkallat tryck
på nerv, blodkärl el. muskel. En annan
relativt vanlig krampform är skrivar sju
kan, skrivkramp, som består i att vissa
muskler ej kunna samarbeta, vilket
omöjliggör att hålla i en penna, spela piano o. dyl.
Det rör sig mera om funktionell spasm än
verklig k. Då överansträngning är orsaken,
är vila det viktigaste botemedlet för denna
form.
K. hos barn (eclampsia infantum) äro
relativt vanliga och ha ibland sin orsak i en
allmänt stegrad retbarhet hos barnets hjärna.
Så t. ex. kan man se »feberkramper» i början
av akuta febersjukdomar, ofta vid sådana i
hjärnan (barnförlamning i tidigt stadium;
hjärninflammation, encephalitis), eller kan det
röra sig om en från matsmältningskanalen
utgången autointoxikation. Olämplig
näringstillförsel spelar stor roll. Ofta angripas
raki-tiska barn, hos vilka k. är uttryck för en
individuellt stegrad allmän överretbarhet i
nervsystemet (spasmofili). E. L-g.
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
