Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krampa - Kramsfågel - Kran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
Krampa—Kran
10
Genomskärning av
kranhus med
kran-kik.
Krampa, se K r a m 1 a.
Kramsfågel (av ty. Krammetsvogel, trast),
benämning på flera arter småfåglar, vilka
tillhöra tättingarna och nyttjas som föda, t.
ex. trastar, sidensvansar och domherrar.
Kran. 1. Ett slags för rörledningar
avsedd ventil, som stänges eller öppnas
genom vridning av en s. k. k r a n k i k. Denna,
en metallkon, vars koniska yta exakt passar
i motsvarande hålighet i
ett k r a n h u s, är försedd
med en genomgångsöppning,
som genom kikens vridning
inställes i förhållande till
kranhusets genomlopp och
sålunda möjliggör öppnande
el. stängande av
rörledningen. Alltefter
konstruktionen skiljer man på
vanliga, vinkel- och t r
e-vägskranar.
2. (Lyftkran.) Maskin
för att lyfta och förflytta
laster. Alltefter k:s
konstruktion kan lasten flyttas i en
el. flera riktningar el.
utefter en cirkelperiferi. K.
indelas i fasta och f a
r-bara; många krantyper
förekomma av båda slagen.
Man skiljer på k. med överhängande
kranbalk (svängkranar m. fl.) och
travers- el. 1 ö p k r a n a r. De
förstnämnda ha antingen en horisontal kranbalk,
i vilket fall lastens förflytting sker genom
dennas svängning utefter en cirkelperiferi
— ev. även radiellt medelst en 1 ö p v a g n
på balken —, eller ock en snett uppstående,
fällbar utliggare, som ställes i större eller
mindre vinkel mot horisontalplanet
(vippkranar). I löpkranar sker lastens
förflyttning genom uteslutande rätliniga rörelser
hos kranbalken och en på denna anordnad
löpvagn. Längre transporter av lasten eller
själva k:s förflyttning ske vid f a r b a r a k.
merendels på räler direkt eller genom att k.
är placerad på en vagn eller en ponton.
Kranar drivas med handkraft, rem- el. andra
transmissionselement, tryckvatten, pressluft,
ånga eller numera vanligast med elektrisk
kraft. Helt maskindrivna elektriska k. kunna
ha ända till fyra motorer. — Alltefter
ändamålet kan man skilja på en mängd olika k.,
hamn-, kaj-, byggnads-, järnvägs- och
verk-stadskranar m. fl. — Enbart fasta k. äro bl. a.
väggkranar, vippkranar (derrickkranar,
saxkranar), vanliga magasinskranar (vinschar)
och jättesvängkranar. Antingen fasta eller
farbara äro bl. a. svängkranar, bockkranar,
konsolkranar, portalkranar och löpkranar.
Principen och det mest karakteristiska för de
vanligaste k. framgå av bild 1—13. — S. k.
velocipedkranar äro transportabla
svängkranar, som upptill löpa mot två
skenor, nedtill på en. P o r t a 1 k r a n a r nyttjas
ofta på kajer med godstrafik,
emedan’»portalen» kan anordnas med minsta utrymme över
ett eller flera järnvägsspår, på vilka trafiken
kan pågå utan hinder. Derrickkranar,
som äro ett slags vippkranar, brukas mycket
som kaj- och pontonkranar. Löpkranar
äro vanliga inom verkstäder och fabriker
Bild 1. Vanlig svängkran för handkraft. - Bild 2. Velocipedkran. — Bild 3. Farbar svängkran för
ångkraft. — Bild 4. Löpkran (tremotorskran). — Bild 5. Vippkran. — Bild 6. Saxkran. — Bild 7. Derrickkran.
Bild 8. Farbar bockkran för handkraft. - Bild 9. Byggnadskran. - Bild 10. Portalkran. — Bild 11. Pon
tonkran. — Bild 12. Jättekran. — Bild 13. Brokran.
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
