Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
Kretisk kultur
36
Bild 1. Målad vas med liljor.
vid randen av den stora slätt (Messara), som
här öppnar sig, en rad palats och småstäder
på n. och ö. kusten av ö. Kreta: Gurnia,
Mochlos. Pseira (amerikanska expeditioner),
Mallia (en fransk
expedition), Zakro
(en engelsk
expedition) m. fl. V.
delen av Kreta
visar däremot en
anmärkningsvärd fattigdom på fynd
från denna tid.
Genom
daterba-ra fynd av kretiska
föremål i Egypten
och av egyptiska
föremål på Kreta
vinnes en absolut
datering. Om den
arkeologiska
periodindelningen se
Egeisk kultur;
här må dock
anmärkas, att termen
»minoisk», som Evans givit burskap, endast
betecknar bronsåldern på Kreta, icke dess
stenålder, och att de tre minoiska perioderna ej fullt
stämma överens med de stora kulturavsnitten.
Mäktiga lager från neolitisk tid finnas
under palatsen i Knossos och Faistos; keramiken
är handgjord, med inristade ornament eller
utan dylika, i början grov, senare finare. Spår
av hus ha icke påträffats; hyddorna ha
förmodligen varit av förgängligt material.
Denna keramik fortsätter in i början av
den minoiska tiden, bronsåldern eller i
början rättare kopparåldern, men den
tidigmi-noiska tidens andra period visar betydande
framsteg. Fernissan uppfinnes, brännugnen
kommer i bruk, olika dekorationsmaner
uppträda, och kärlen visa bisarra former.
Talrikt förekomma under denna och den följ,
tredje perioden vackra kärl av olika brokiga
stensorter; deras förebilder äro egyptiska.
Det egyptiska inflytandet framträder särskilt
i massgravarna på Messaraslätten, vilka
tillhöra den tidigminoiska tidens tredje period
och användas in i den mellanminoiska tidens
första period: skarabéer, elfenbenssigill; dock
finns även en babylonisk sigillcylinder från
Chammurapis tid bland fynden. Samtidigt
finnes på n. kusten (Pseira, Mochlos) ett
annat gravskick, familjegravar, i vilka
talrika fynd, bl. a. av guldsmycken, gjorts.
Olikheten i gravskick torde antyda en olikhet
i samhällsskick.
Ett stycke fram
i den
mellanminoiska tidens första
period uppträder
fullt utvecklad en
egenartad, tekniskt
högt fulländad
keramik med starkt
stiliserade
ornament i brokiga
färger, vilken efter
den första
fyndorten kallas K a m a-
Bild 2—3. Kretisk skrift.
reskeramik (se Egeisk kultur, bild
3); efterbildning av metallkärl är tydlig.
Denna stil härskar även under andra
perioden och visas av fynd i Egypten vara sam-
Bild 4. Fragment av en väggmålning från Knossos.
tidig med 12:e dynastien (ung. 2000—-1800;.
Kamarestiden är Kretas första stora
kultur-blomstring. I dess början grundlädes palatsen,
särskilt de båda största, i Knossos och Faistos
(senare grundligt ombyggda), och en bildskrift
uppstod.
Mot slutet av den mellanminoiska tidens
andra period vek den polykroma
dekorationen för enfärgad, vit på mörk grund eller
mörk fernissfärg på lerans naturliga ljusa
grund. En naturalistisk stil uppstod, som
behärskade den mellanminoiska tidens tredje
och den senminoiska tidens första period (se
bild 1 och Egeisk kultur, bild 4), den
fornkretiska konstens högsta blomstringstid.
Vasmåleriets motiv äro hämtade från
växtvärlden och havets djurvärld.
Väggmålningarna visa djur- och människoframställningar.
Konsten är genomgående småkonst;
monumental skulptur saknas. Till mindre
skulptur nyttjades elfenben och fajans. Mycket
talrika äro sigill och sigillringar av
halvädelstenar el. guld med ingraverade, ibland
figurrika framställningar, ofta av religiös
innebörd. De främsta metallarbetena äro funna
på Greklands fastland, dit de importerats,
t. ex. de båda guldbägarna med
tjurframställningar från Vafio, guldskålen med ett
Bild 5. Väggmålning, visande tjurhornssymboler och
kolonner.
K, torde sökas under C.
Ord, som saknas under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
