Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
Kreuger & Toll—Kreuzer
44
Stockholm 1896 har han målat en mängd
motiv därifrån, arbetshästar, åkarstationer,
snöskottning, på senaste tiden stämningar från
Söder och Mälaren, sol eller sommarkväll i
glada, ljusa färger. Lugnt, intimt studium,
konsekvens i hållningen äro jämte aldrig
svikande målarglädje genomgående element i hans
jämna, frodiga, solida verksamhet. Han har
även utfört väggmålningar, ölandsmotiv i
Östermalms folkskola och »Midsommar vid
Slussen» i Matteuis’ folkskola. Inom karikatyren
har han sitt eget område i »Historiska
baksidor», en följd skämtbilder i olja. K. är rikt
representerad i svenska samlingar,
Nationalmuseum, hos prins Eugen, i Thielska galleriet
(ett 30-tal småbilder), Göteborgs, Norrköpings,
Malmö m. fl. museer samt i Helsingfors,
Köpenhamn och Oslo. I »Små konstböcker» n:r
20 finnas 60 reproduktioner (1925). G-g N.
Kreuger & Toll [kry’gor-], a.-b., bildat 1911
av civilingenjören Ivar Kreuger (se d. o.) med
ett aktiekap. av 1 mill. kr. för att övertaga
den av honom och ingenjören Paul Toll 1908
grundade betongbyggnadsfirman med samma
namn, har sedermera efter 1917 utvecklats
till ett stort holdingbolag för de
världsomfattande industri- och finansintressen de av
Kreuger skapade el. sammanlänkade
företagen (Kreugerkoncernen) representera. Därvid
blev såsom ett dotterbolag avskilt Kreuger
& T o 11 s byggnads a. - b., som fortsätter
den ursprungliga entreprenadrörelsen inom
byggnadsfacket. Huvudbolaget har genom
olika nyteckningar erhållit ett aktiekap. av
nominellt 76 mill. kr., fördelat i ett mindre
antal s. k. A-aktier med 1 röst och ett större
antal s. k. B-aktier med 1hooo röst för aktie.
Dessutom har bolaget mobiliserat högst
betydande belopp för sin rörelse genom utgivande
av obligationer, däribland en för Sverige ny
form, skuldbrev med föränderlig ränta (s. k.
participating debentures}. Sammanlagt
uppgives bolagets obligationsskuld (1929) till
nominellt omkr. 140 mill. kr. i form av nämnda
slags debentures och 50 mill. doll. med fast
ränta. Denna för svenska förhållanden
ovanligt höga omslutning innebär i väsentlig grad
en investering av internationellt kapital och
är ett uttryck för de nära förbindelser
Kreuger lyckats knyta med världsfinansen. Inom
bolagets verksamhetsområde falla bl. a. den
svenska tändstickstrusten (se Svenska
t ä n d s t i c k s - a. - b.), fastighets- och
tomtaffärer i Sverige och Tyskland (a.-b.
Huvudstaden i Stockholm m. fl. företag),
järngruvindustri (huvudsaki. intressen i
Trafik-a.-b. Grängesberg-Oxelösund), träindustri (se
Svenska cellulosa -a. - b.),
vattenkraftindustri (Hammarforsens kraft-a.-b.),
stora intressen i in- och utländska
bankföretag, penning- och emissionsinstitut
(Skandinaviska kredit-a.-b. i Stockholm, Swedish
american investment Corporation i New York,
N. V. Financieele maatschappij Kreuger &
Toll och Administratie maatschappij voor
al-gemeene nyverheids waarden i Amsterdam).
Bolaget synes betrakta såsom en
huvuduppgift att bli en finansieringscentral för den
svenska storindustriens utländska
operationer. G. H-r.
Kreugerkoncernen [kry’gor-], se Kreuger,
Ivar, och Kreuger & Toll, a.-b.
Kreüsa (grek. Kre’usa, lat. Creüsa), dotter
till konung Priamos i Troja, förmäld med
Ae-neas. K. omkom vid Tröjas fall.
Kreutz [kräits], Heinrich, tysk
astronom (1854—1907), 1883 observatör vid
obser-vatoriet i Kiel, 1891 e. o. prof, i Kiel, från
1897 utgivare av Astronomische Nachrichten.
K. ägnade sig särskilt åt bestämning av
kometernas banor. C. S-én.
Kreutzer [kräiTsor], Konradin, tysk
tonsättare (1780—1849), teaterkapellmästare i
Wien och Köln. Skrev flera operor;
berömdast blev »Das Nachtlager in Granada» (1834;
»Nattlägret i Granada», Sthlm 1860). Hans
manskvartetter, de flesta från 1820-talet,
ble-vo mycket omtyckta; i Sverige sjungas ännu
t. ex. »Die Kapelle» och »Der Tag des Herrn».
Kreutzer [ty. uttal kråPtsor; fr. uttal
krötzä’r], Rodolphe, fransk tonsättare
och violinist av tysk släkt (1766—-1831).
violinprofessor vid
konservatoriet i Paris
1795, kapellmästare
vid Stora operan 1816;
hyllades som
samtidens främste på sitt
instrument. Av hans
omkr. 40 operor
uppfördes i Stockholm
»Paul och Virginie»
1794 och »Lodoiska»
1795. K. utgav en
mycket berömd
violin-skola samt
komponerade konsertverk m. m.
för violin. Beethoven tillägnade honom sin
»Kreutzersonat» (A dur, op. 47). — Biogr.
av H. Kling (1898). T. N.
Kreutzwald [krö’jtsvalt], Friedrich,
estländsk skald, folkminnesforskare (1803—
82), stadsläkare i Vöru (Werro), son till en
estnisk livegen. Som konstpoet var K.
banbrytande inom estniska litteraturen, framför
allt genom det lyriskt-episka diktverket
»Lembitu», men har sin största betydelse som
samlare och utforskare av de estniska
folksagorna; han blev utformaren av esternas
stora nationalepos, »Kalevipoeg» (se d. o.), och
därigenom den egentlige skaparen av esternas
nationalkänsla. G. D-ll.
Kreuzer [kräPtsar; sv. uttal krö’jtsor], ett
mindre silvermynt, som vid mitten av
1200-talet började präglas i Tyrolen och fick
namn av det kors (ty. Kreuz), som förekom
på myntet; de
äldsta ha ett
dubbelt kors, så
ordnat, att det
övre korsets
armar stå i
vinklarna mellan
det undres (se
bild 1). K. blev
till slut ett
skiljemynt av koppar, som ännu under
1800-talets senare hälft användes i Österrike och
Sydtyskland. I Tyskland var 1 k. = 1/6o
gulden = 1/90 thaler = 4 pfennige. Den öster-
Bild 1. Silverkreuzer från
1440-talet, Tyrolen.
Ord,
som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
