Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
Kreuznach—Kria
46
rikisk-ungerska neukreuzern (från 1858)
utgjorde 1I1OO gulden. —
Förkortnings-tecken för kreuzer är xr. — 1632
präglades i Säter och Nyköping kopparmynt
av 1 k:s valör (se bild 2), avsedda för
de svenska härarna i Tyskland, och i
Tyskland för Gustav II Adolf av silver
20-, 15-, 10- och 3-kreuzerstycken i
Nürnberg samt 4-kreuzerstycken i Fürth
och Würzburg. Hs Hd. (A. W-dt.)
Kreuznach [kråTtsnalj], Bad
Kreuznach, stad i preuss. Rhenprovinsen,
reg.-omr. Koblenz; 26,355 inv. (1925).
K. ligger på båda sidor av Nahe. Inom
K. mynnar Ellerbach i Nahe; vid deras
sammanflöde höjer sig Kauzenberg,
krönt av en borgruin. Från romartiden
kvarstå ruiner av ett kastell. K. äger många
saliner och soolkällor, som förr blott nyttjades
för saltutvinning. Först 1817 upptäcktes deras
hälsobringande egenskaper; utom brom- och
jodhalt har senare i dem även påvisats radium.
K. besökes årligen av 15,000—20,000
brunns-och badgäster, som söka bot mot skrofler,
gikt, ischias m. m. För utvinning av radium
finns en fabrik. Beredning av musserande vin,
livlig vinhandel.
Kreuzzeitung [kräi’tstsåitori], eg. N e u e
P reu s s i s e h e Z e i tu ng (efter sin
titelvinjett, ett järnkors, vanl. kallad K.), i
Berlin 1848 av O. v. Bismarck m. fl. uppsatt,
strängt konservativ tidning. Bland nuv.
med-arb. märkes prof. O. Hoetzsch.
Krevad (se K r e v e r a), en sprängladdad
artilleriprojektils sönderspringande, sker
antingen i luften (se Luftkrevad),
omedelbart vid projektilens anslag mot marken eller
sedan den inträngt ett stycke däri. En
bri-sansgranats krevad (se Granat) kallas
numera vanl. b r i s a d. G. af W-dt.
Krevadavstånd, Krevadhöjd, Krevadkon, se
Luftkrevad.
Krevadpatron, en med limdränkta
hamp-snören omlindad krutladdning, som antändes
med ett fyrrör. K. brukas vid artilleriet för
att under övningar i inskjutning, riktning,
avståndsbedömning o. dyl. markera en
projektils krevad. G. af W-dt.
Krevèra (lat. crepäre), springa sönder,
explodera, spricka. -— Jfr Krepera.
Kreüger [kry’gor], Henrik, civilingenjör,
högskollärare (f. 1882 24/e); se släktart.
Kreuger.
Utexaminerades från Tekniska
högskolan 1904,
innehar sedan 1908 egen
ingenjörsbyrå i
Stockholm för
konsulterande verksamhet inom
byggnadsfacket, var
1909—-11 t. f. prof, i
väg- och
brobyggnads-lära samt blev 1914
ord. prof, vid
Tekniska högskolan i
byggnadsteknik. K. har
särskilt gjort
under
sökningar om byggnadskonstruktioners
värme- och ljudisolerande egenskaper samt
akustiken i offentliga lokaler. G. H-r.
Bild 2. Kopparkreuzer, präglad 1632 i Säter.
Kreüger [kry’gor], Johan Henrik, amiral
(1782—1858); jfr släktart. Kreuger. Var
född i Finland, blev 1804 underlöjtnant vid
Sveaborgs eskader, deltog i finska kriget
samt kriget i
Tyskland 1814 och blev s.
å. major vid flottan.
1815—16 var han
befälhavare på
handelsfartyg till Brasilien
samt utverkade där
tullsänkning för
svenska varor.
Hemkommen blev han led. av
Konvojkommissariatet
1818 och
Sjöförsäk-ringsöverrätten 1820.
Han fick 1822 i
uppdrag att som svensk-
norskt ombud i Marocko bilägga tvister mellan
sultan Soliman och svensk-norske
generalkonsuln samt att vara befälhavare över
svensk-norska eskadern där. Han vistades en tid i
Tanger och Mogador och vann sultanens
ynnest. K. blev 1823 överstelöjtnant, 1825 led.
av Förvaltningen av sjöärendena, 1841
kon-teramiral, var 1841—52 chef för Förvaltningen
av sjöärendena samt blev 1850 viceamiral och
1857 amiral. Led. av Vet.-akad. 1857. K.
verkställde lyckade försök med av honom
uppfunna undervattensminor. Han skrev bl. a.
det värderika arbetet »Sveriges förhållanden
till barbareskstaterna i Afrika» (2 bd, 1856).
Kri (eng. cree), en betydande algonkinstam
(se Algonkiner) i Kanada, som bebodde
skogstrakterna s. v. om Hudson bay. Enär
deras land ej varit begärligt för européerna
och då de varit vänligt sinnade mot såväl
engelsmän som fransmän, ha de till sen tid
levat ganska ostörda. 1776 beräknades deras
antal till 15,000, samma antal som nu (det
uppges en tid på 1800-talet efter
koppepidemien ha nedgått under 3,000). Hälften av
dem lever ännu i viss mån sitt ursprungliga
nomadiserande jägar- och fiskarliv; de övriga
bo i reservationer i Manitoba. S. L-é.
Kria (grek. chrei’a}, urspr. = sentens;
öv-ningsuppsats (»skolkria»). Förr avfattades
sådana krior vanl. i anslutning till ett i
forntidens grekiska och romerska retorsskolor
brukligt schema och hade då som ämne en
sentens av någon författare eller ock en av
någon person utförd handling, varur en
allmän sederegel kunde härledas. A. M. A.*
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
