Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
91
Kristianopel—Kristianstad
92
Gatubild från Kristianopel.
Kyrkan i Kristianopel.
Kristianopel. 1. Socken på Blekinge läns
östkust, östra härad; gräns mot Kalmar län
är Brömsebäck; 91,90 kvkm, 2,788 inv. (1930).
Jämn, bördig och lövskogsrik jordbruksbygd;
vid havet även skogplanterade flygsandsfält.
2,605 har åker, 5,175 har skogs- och
hag-mark. Pastorat i Lunds stift, östra kontrakt.
Jfr nedan. — 2. Köping i K:s socken; 11
har, 106 inv. (1930), tax.-värde å fast
egendom 80,600 kr. (1928), bev.-tax. inkomst 30,720
kr. Rester finnas av den forna stadsmuren,
uppförd 1603—06. K. började anläggas 1600
av Kristian IV nära den forna staden
Ava-skär (se d. o.), befästes starkt samt fick
stads-privilegier 1622 och 1648. Under
Kalmarkriget överrumplade svenske tronföljaren Gustav
Adolf 25 juni 1611.K. En dansk styrka
besatte 25 sept. 1676 K. men måste 22 febr.
1677 dagtinga. Därefter raserades
fästningsverken, och borgarna befalldes avflytta. K:s
nuv. kyrka i korsform påbörjades 1618 och
inreddes på 1620-talet. Litt.: W. Anderson,
»K.» (i Tidskrift för Konstvetenskap 1923—
24); uppsats av A. Hallenberg i Blekinge
Hembygdsförbunds Årsbok 1927.
Kristians amt, se O p 1 a n d, fylke.
Kristiansand, stad på Norges sydkust,
Vest-Agder fylke, vid Otras (Torridalselvens)
utlopp i Nordsjön; 18,467 inv. (1929).
Stiftsstad i Agder bispedömme, residensstad för
fylket samt förnämsta hamn för Sorlandet.
Stort statshospital och sanatorier. K.
förbin-des genom järnväg till Byglandsfjord med
Setesdalen och skall anslutas till
Sörlands-banan; därjämte flera viktiga billinjer. K.
grundlädes av Kristian IV, som 1641 utsåg
tomter för stadens anläggning. Trots stora
privilegier på Stavangers bekostnad
uppblomstrade K. egentligen först vid
1800-talets början, främst genom skeppsbyggeri,
sjöfart och kaperier. — Platsen, den enda
goda hamnen mellan Oslofjorden och
Bokn-fjorden, har av gammalt varit befäst, och
försvarsverken på Flekkeröy, Odderöy m. fl. ha
förebyggt fientlig ockupation; så avslogs ett
engelskt anfall 1807. De äldre befästningarna
nedlades 1872; på 1900-talet fick K. moderna
befästningar, vilka slopades 1928. Litt.: E.
Jensen, »Christiansands krönike» (1919). M. H.
Kristiansands stift, se Agdér
bispedömme.
Kristiansborg, se Christiansborg.
Kristiansd’or [-dä’r], äldre danskt
guldmynt, i värde motsv. 14 kr. 75 öre.
Kristiansfeld, köping i Haderslev amt,
Danmark, 12 km n. ©m Haderslev; 673 inv. (1925).
Anlädes 1773 av herrnhutare, som där hade
en berömd uppfostringsanstalt.
Kristianshaab [-hä’b], Christianshaab,
dansk koloni på Grönlands v. kust, vid
Disko-bukten; 510 inv. (1921), därav 5 européer.
Grundades 1734.
Kristianshavn, Christianshavn, se
Köpenhamn.
Kristianstad [-Ja’n- el. -stia’n-], stapelstad
i n. ö. Skåne och säte för länsstyrelsen i Kris-
Utsikt över Kristiansand.
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
