Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
Kristian—Kristianisera
90
Kristian (ty. Christian) a v Braunschweig
(1599—1626), tredje son till en hertig av
Braunschweig-Wolfenbüttel, valdes 1616 till
biskop i Ualberstadt men gick i nederländsk
och pfalzisk
krigstjänst. K. blev 20
juni 1622 slagen av
Tilly och Cérdoba vid
Höchst men lyckades
förena sig med Ernst
av Mansfeld. Han
miste vänstra armen
vid Fleurus (29 aug.).
Åter slagen av Tilly
vid Stadtlohn
1623,inföll han för tredje
gången i n. v.
Tyskland vid börian av
Kristian IV:s krig med
kejsaren men avled kort därpå. K. var en
tapper men våldsam och äventyrlig krigare.
Kristian, furstar av Holstein-Gottorp.
1. K. Albrekt, hertig (1641—94), son
till hertig Fredrik III, som han 1659
efterträdde. Genom freden i Köpenhamn 1660
stadfästes Roskildefredens bestämmelse om
full suveränitet för
hertigen över det
got-torpska Slesvig, och
det goda förhållandet
till Danmark
beseglades ytterligare
genom förlikningen på
Glücksburn; 1667 och
K. A:s giftermål med
konung Fredrik III:s
dotter, men Danmarks
förvärvande av
Olden-burg 1670 avlägsnade
på nytt K. A. från
kungariket. Då
Kris
tian V 1675 började krig med Sverige, lät
han därför fängsla K. A. och tvang denne att
avsäga sig suveräniteten. Genom freden i
Lund 1679 fick han sina rättigheter tillbaka,
och då danska trupper 1684 besatte hans
sles-vigska landsdel, sökte han stöd hos Sverige
och kom 1689 åter i besittning av hela sitt
område. K. A. upprättade 1665 Kiels univ.,
som därför fick namnet »Christiana
Albertina». Från K:s två söner härstammade den
äldre och de två yngre gottorpska linjerna.
Till den förra hörde det 1762—1917 i
Ryssland härskande kejsarhuset; av de senare
regerade den ena i Sverige 1751—1818, den
andra i Oldenburg 1773—1918.
2. K. August,
prins (1673—1726),
son till K. Albrekt.
Blev 1705 furstbiskop
av Lybeck och styrde
1702—-16 i sin
omyndige brorson Karl
Fredriks namn de
gottorpska länderna.
Under det stora
nordiska kriget lät K. A.
leda sig av G. H.
Görtz (se d. o.),
lovade Danmark
neutrali
tet men förde samtidigt förhandlingar med
Sverige och öppnade 1713 fästningen
Tön-ningen för Stenbock, varefter Danmark
indrog den gottorpska delen av Slesvig. K. A.
var fader till konung Adolf Fredrik av
Sverige. P. E-t.
Kristian, hertig av Zweibrücken (1722—
75), tillhörde den pfalziska linjen
Birkenfeld-Bischweiler, som efter svensk-pfalziska
linjens utslocknande, 1731, kom i besittning av
hertigdömet Zweibrücken. Han uppfostrades
under en svensk guvernör, tillträdde
regeringen 1740 och förde en utmärkt styrelse.
På franskt initiativ uppställdes K. som
kandidat vid tronföljarvalet i Sverige 1742
—43. En mängd hattar förklarade sig för
honom, men ryska kejsarinnans önskan
medförde furstbiskop Adolf Fredriks val. (Å. S-n.)
Kristian August, hertig av Augustenborg,
som svensk kronprins Karl August, se
Karl. sp. 379.
Kristian II:s arkiv, den i Kristian II:s
kansli bildade samling av arkivalier, som vid
hans flykt från Danmark 1523 fördes till
Nederländerna och senare där tillväxte bl. a.
med dit av den landsflyktige norske
ärkebiskopen Olav Engelbrektssön 1537 medförda
handlingar. Dessa arkivalier hamnade
omsider i provinsarkivet i Amberg, där de först
1825 återupptäcktes. Den norske emissarien
G. F. Lundh lyckades genom ett hänsynslöst
diplomatiskt spel 1829 förmå bayerska
regeringen att utlämna hela arkivet till Norge,
som vid en 1834 genomförd delning mellan de
tre nordiska länderna behöll den ojämförligt
största delen. Sveriges del av handlingarna
förvaras från 1879 i Riksarkivet. I det
svenskdanska arkivbytet 1929 ingingo de i
vederlaget för det till Sverige återbördade
Sture-arkivet. En stor del av handlingarna har
utgivits av Sveriges ombud vid delningen 1834,
N. J. Ekdahl (3 bd, 1835—36; bihang 1842),
och av C. F. Allén i »Breve og aktstykker til
oplysning af Christiern den andens og
Frede-rik den förstes historie» (1854). — Jfr R. M.
Bowallius i Meddelanden från Svenska
Riks-Archivet, I: 3 (1879), och V. A. Secher i
Med-delelser fra det Danske Rigsarkiv, I (1906—
18). H. B-n.
Kristian den fjärdes stil, se Dansk
konst, sp. 506 och bild 10.
Kristian Fredrik (Christian F re
de-rik) var det namn, som sedermera konung
Kristian VIII av Danmark bar 1814 som
Norges konung.
Kristiänia, se Oslo.
Kristianiadalen, Akersdalen,
Oslo-dalen, den halvcirkelformiga dalsänkan
kring Oslo, begränsad i n. av Holmenkollen,
Grefsenåsen m. fl. höjder. . Genomflytes av
Frogner-, Akers- och Loenälvarna. I
vidsträcktare bemärkelse omfattar K.
kustlandet kring inre Oslofjorden med öar.
KrLtianiafjorden, se Oslofjorden.
Kristiania stift, se Oslo bispedömme.
Kristianiasväng, se Skidlöpning.
Kristiania universitet (off. Det k o n
ge-lige Frederiks universitet), se
Oslo.
Kristianisera, kristna, göra till kristna.
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
