Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
Kristianstads län—Kristidskommissioner
98
dergått smärre förändringar. Red. är sedan
1918 S. Olofson (f. 1878).
Kristianstads län omfattar n. och ö.
Skåne; 6,45 6,05 kvkm, därav 6,242,80 kvkm land,
245,988 inv. (1929), 39 inv. per kvkm.
Residensstad: Kristianstad.
Folkmängd: 90,335 inv. 31 dec. 1751, 116,681 inv.
1800, 189,627 inv. 1850, 219,166 inv. 1900.
Befolkningens fördelning efter yrken (1920) :
Jordbruk med binäringar 47,3 %, industri och
hantverk 25,6 %, handel och samfärdsel 9,9 %, allmän
tjänst och fria yrken 3,4 %, husligt arbete 3,7 %,
f. d. yrkesutövare m. fl. 10,i %.
Landarealen, fördelad efter ägoslag (1927) :
Trädgård 3,782 har (0,6 %), åker o. a. odlad jord 237,738
har (38,1%), naturlig äng 20,217 har (3,2%),
skogbärande mark 285,937 har (45,8 %), övrig mark
76,606 har (12,3 %).
Brukningsdelar (1919) : 24,583 st. (med i
medeltal 10,1 har åker), varav 4,492 brukas av
arrenda-torer. 17,481 st. ha 0,26—10 har åker (tills. 70,322
har), 6,658 ha 10—50 har åker (tills. 130,003 har)
och 444 över 50 har (tills. 48,634 har).
Skörd (medeltal ton 1921-25) : Vete 20,655, råg
62,653, korn 13,637, havre 55,563, blandsäd 65,062,
baljväxter 2,977, potatis 274,948, sockerbetor 173,023,
foderrotfrukter 476,933, hö 176,591.
Husdjur (1927) : 44,854 hästar, 169,501
nötkreatur, 22,746 får, 645 getter, 220,556 svin, 713,773
höns, 11,549 bisamhällen.
Mejerihantering (1927) : 61 andels-, 4 gårds-och 25
uppköpsmejerier; tillv. smör 7,176 ton, ost 320 ton.
Skog (enl. riksskogstax. 1928) : Skogsproduktiv
mark 262,000 har; kubikmassa 15,s mill. kbm (57,8
per har); årstillväxt 794,000 kbm (2,94 per har).
Industri (1927) : 616 arbetsställen, 9,253 arb.
Kommunikationer: För allmän trafik öppnade
järnvägar 733 km, därav 128 km statens (delar av
linjerna Nässjö—Malmö och Västkustbanan) ; 578 km
enskilda normalspåriga (Hälsingborg—Hässleholms,
Häss-leholm-Markaryds, Kristianstad-Hässleholms, Malmö
—Simrishamns, Skåne—Smålands, Sölvesborg—Olofström
—Älmhults, Ystad-Brösarps, Ystad-Eslövs,
Ystad-Gärsnäs-S:t Olofs, Ängelholm—Klippans och ö.
Skånes järnvägar) samt 27 km enskilda smalspåriga
(delar av Blekinge kustbanor). Vägar (1926): 623
km lands- och 2,408 km bygdevägar.
Omnibuslin-jer (1929) : Koncessionerade 1,512 km, trafikerade
1,447 km.
Sjöfart: I K:s hamnar ankommo och avgingo 1927
3,753 fartyg om tills. 802,960 nettoton, därav 887
om 202,560 ton i utrikes fart.
Indelning (1929): Städer: Kristianstad,
Ängelholm, Hässleholm, Simrishamn. Fögderier:
Ängel-holms, Hässleholms, Broby, Kristianstads, Tollarps,
Simrishamns. Domsagor: Ingelstads och Järrestads,
Gärds och Albo, Villands, Ö. Göinge, V. Göinge, N.
Äsbo, S. Åsbo och Bjäre. Härad: Järrestad,
Ingel-stad, Albo, Gärd, Villand, Ö. Göinge, V. Göinge, N.
Åsbo, S. Åsbo, Bjäre. 143 lands- och 2
köpingskom-muner samt del av Hishults (se d. o.) kommun; 23
municipalsamhällen.
K. är tätast bebyggt på slättbygderna kring
Kristianstad, Simrishamn och Ängelholm,
vilka räknas bland Sveriges förnämsta
jordbruksbygder. Det milda klimatet medger på
lerjordarna en betydande odling av höstvete,
tvåradigt korn och sockerbetor (råsockerbruk
i Ängelholm och Karpalund, saftstation vid
Gärsnäs); på Kristianstadsslättens sandjordar
odlas potatis, humle och största mängden
tobak i Sverige. K. är ett av landets förnämsta
fruktodlingsområden. Boskapsskötsel och
mejerihantering stå högt, särskilt svinskötseln (3
svinavelsstationer); vid Bäckaskog
fåravels-station för cheviotfår. Fisket räknar f. n.
endast omkr. 330 yrkes- och 220
binärings-fiskare. K. har ett stort antal smärre mek.
verkstäder. Kol brytes vid Nyvång och
Hyl-linge, »svart granit» vid Immeln, kaolin i Ivö
(se d. o.); vid Ormastorp har anlagts en elektr.
ångcentral för tillvaratagande av sämre
kolsorter. Betydande tegeltillverkning på skilda
platser, pappersbruk bl. a. vid Klippan. K.
har Sveriges flesta brännvinsbrännerier (ett
70-tal med tills, omkr. 400 arb.), tills, m.
jästfabrikerna sammanslutna till Sveriges
brän-neriidkareförening med säte i Kristianstad.
Nämnas må även yllefabrik i Kristianstad
och garverier i Simrishamn, Ängelholm och
Klippan. Av sjöfarten gå omkr. 75 % över
Kristianstad (Åhus). Folkhögskolor finnas i
önnestad, Tomelilla och Munka-Ljungby,
lantbruksskola vid Bollerup; därjämte flera
lantmannaskolor. Länssanatorium: Broby (se
d. o.); länslasarett i Kristianstad, Simrishamn
och Ängelholm. K. tillhör Södra
arméfördel-ningsområdet (delat på Malmöhus norra och
Hallands inskrivningsområden). Tills, m.
Blekinge län valkrets till Första kammaren (10
representanter) och egen valkrets till Andra
kammaren (9 representanter). — K. och
Malmöhus län tillkommo 1719 efter att från
1680 tills, ha bildat ett guvernement. De
1720 fastställda gränserna gälla i huvudsak
alltjämt. G. R-ll.
Kristianstads Läns Tidning, Nya
Skånska Posten K. L. T., tidning i
Kristianstad, utkommer sedan 1908 som daglig
morgontidning (med sex n:r i veckan). 1830—59
utgavs av C. G. Hjertman (d. 1859)
Skånska P o s t e n, följd av Nya Skånska
Posten, vilken 1899 förenades med K. L. T.,
som uppsatts 1896. Tidningens huvudred, är
sedan 1906 E. Björck (f. 1879 23/7); dess
politiska ståndpunkt är högerns.
Kristianstad—Åhus järnväg, se
Kristianstad— Hässleholms järnvägar.
Kristiansund, stad i Möre fylke, Norge, på
tre små öar i havsbandet; 15,083 inv. (1929).
Är medelpunkt för fisket i n. Möre och har
stor utförsel av fisk, särskilt klippfisk, och
fiskeriprodukter. Djup, rymlig och
vindskyd-dad hamn. Platsen hette förr Lille Fosen och
var tullstation under Trondhjem till 1742, då
den fick stadsprivilegier och sitt nuv. namn.
Kristiansö, Christians ö, den största
av Ertholmene, 18 km n. ö. om Bornholm; 79
inv. (1921), huvudsaki. fiskare. Fyr,
livräddningsstation och hamn. Ruiner finnas av
befästningar, uppförda 1684 och nedlagda 1855.
Kristian Tyrann, se Kristian, sp. 82.
Kristian Vilhelm, prins av Brandenburg
(1587—1665). Sedan 1598 ärkebiskop av
Magdeburg, antog han 1614 titeln
»administratör» men förjagades 1629 av Wallenstein och
begav sig till Sverige. Med Gustav II Adolf
vände K. åter till Tyskland, tillfångatogs
1631 av Tilly i Magdeburg och förmåddes
1632 att övergå till katolicismen. I
westfaliska freden (1648) erhöll han områdena
Lo-burg och Zinna s. om Magdeburg. (Å. S-n.)
Kristi bloddroppar, sv. namn på Fuchsia.
Kristidskommissioner kallas med ett
gemensamt uttryck de extraordinära centrala
statsorgan, åt vilka överlämnades en del
egenartade och oförutsedda uppgifter, som genom
världskriget pålades det allmänna och ej
an-sågos lämpligen kunna uppdragas åt den
ordinarie statsförvaltningen.
De första k. tillsattes i Sverige redan i aug.
XII. 4
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
