Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristidskommissioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
Kristidskommissioner
100
1914. Till en början förutsattes, att de
huvudsakligen skulle få planläggande och
rådgivande uppgifter. Under trycket av de
alltjämt skärpta svårigheterna tillväxte
sedermera kommissionsväsendet såväl genom
upprättandet av nya k. som genom vidgande av
de redan beståendes befogenheter och
utbyggande av deras organisation, så att vid väi
Ids-krigets slut kristidsadministrationen bildade
ett ytterst vidlyftigt och svåröverskådligt nät
av tillfälliga centrala myndigheter med deras
underlydande såväl statliga som kommunala
organ. K. blevo mycket impopulära; man
trodde allmänt, att k. föranledde
statsingripandena och därigenom åstadkommo brist på
varor. — De viktigaste k. voro följ.:
Statens livsmedelskommission
tillsattes i aug. 1914 för att omhänderha
erforderliga statliga åtgärder för försörjningen
med livsmedel m. m. (ss. bränsle och lyse för
den enskilda hushållsförbrukningen).
Kommissionen såg som sina förnämsta uppgifter
att vidmakthålla importen av livsmedel
(särskilt brödsäd), fodervaror och gödselmedel, att
reglera exporten av livsmedel, vilket
förnämligast skedde genom exportförbud och licenser
(om det s. k. kompensationssy ste met
se d. o. 2) samt att motverka prisstegringen
på konsumtionsförnödenheter. När den
tilltagande varubristen nödgade till
konsum-tionsregleringar och andra kraftigare
statsingripanden, övertogos dess
förvaltningsuppgifter av folkhushållningskom
mission en (se d. o.) från sommaren 1917.
Statens industrikommission
tillsattes likaledes i aug. 1914 med uppgift att
medverka till åtgärder för att i möjligaste
mån uppehålla den industriella verksamheten.
Så länge importen av industriens råvaror
och material var något så när
tillfredsställande, var industrikommissionens
verksamhet ganska begränsad, men då
avspärrnings-åtgärderna fr. o. m. 1916 började bli mer
kännbara, blevo dess ingripanden av större
omfattning. De bestodo förnämligast av
exportregleringar och åtgärder för främjande av
import, delvis genom inköp för statens
räkning, beslag på och utransonering till
näringsidkarna av industriella råvaror och
förnödenheter i samband med försök till
prisregleringar samt att åstadkomma och utprova
er-sättningsvaror m. m. Till ransonering av
allmänhetens inköp skred kommissionen endast
i fråga om textilvaror (några månader under
1918). Av den genomförda regleringen av
rätten till bensininköp för motordrivna fordon
hade allmänheten emellertid stark känning.
— Kommissionens avveckling vidtog i början
av 1919 och var slutförd sommaren 1920.
Den under våren 1915 stegrade betydelsen
av exportförbuds- och den därmed
sammanhängande licenspolitiken framkallade i juni
s. å. tillsättandet av statens
handels-kommission, som skulle förbereda alla
handelspolitiska åtgärder. Utom
handhavan-det av exportförbuden och
kompensationssystemet (se d. o. 1) skötte kommissionen
kontrollen av de utfästelser i skilda riktningar,
som de krigförande makterna avfordrade
svenska importörer. Genom k r i gs h a n-
de Is lagen (april 1916) lades nämligen
enskildas ekonomiska överenskommelser med
och utfästelser till främmande makt under de
svenska myndigheternas kontroll och avsågs
även att hindra utländsk övervakning av det
svenska näringslivet. Kommissionen handhade
tillämpningen av tonnagelagarna, genom
vilka infördes statligt övervakande av huru den
svenska handelsflottan begagnades till
fraktfart på främmande hamnar m. m. Sedan
först det s. k. modus-vivendiavtalet och
därefter det stora handelsavtalet avslutats med de
associerade makterna våren 1918, tillkom det
handelskommissionen att disponera tillgängligt
svenskt tonnage dels för införsel till Sverige
av de importtillåtna varukvantiteterna, dels för
den avtalade fraktfarten i de
fördragsslutan-de makternas tjänst. Kommissionen hade
därjämte att kontrollera fördelningen av
importvarorna. I samband med de handelspolitiska
restriktionernas successiva avveckling kunde
handelskommissionen upplösas hösten 1919.
Statens bränslekommission (förk.
B. K.) hade en mera begränsad uppgift än de
förut omnämnda kommissionerna men var
däremot den enda, som själv för statens
räkning bedrev produktiv verksamhet av stora
mått. Först beredde bränsleförsörjningen
blott i prishänseende större svårigheter. De
statliga åtgärderna ombesörjdes då av resp,
livsmedels- och industrikommissionerna.
Kraftigare ingripande och mer enhetlig ledning
syntes av nöden, när kolimporten i början av
1917 hotade att helt avstanna. Om
industrien. kommunikationsväsendet och de enskilda
hushållen i stor omfattning överginge från
kol- och koks- till vedeldning, måste allvarlig
bränslebrist befaras, om icke staten ingrepe
för att i tid åstadkomma ökad vedavverkning.
Den våren 1917 tillsatta B. K. fick en svår
uppgift, särskilt sedan riksdagen avslagit
proposition om allmän tjänsteplikt (se Civil
värnplikt), vilken just hade till främsta
syfte att trygga tillgången på arbetskraft för
bränsleanskaffningen. För att kunna
garantera tillfredsställande tillgång på bränsle
igångsatte B. K. inom olika delar av landet en
synnerligen omfattande avverkning, varvid
höga arbetslöner bjödos. Lämpliga
skogsarealer erhöllos genom tillämpning av
förfogandelagarna (se d. o.). Det av
riksvärderings-nämnden mot B. K:s förslag åsatta
inlösnings-priset för skog på rot var emellertid så högt,
att konkurrens från enskildas sida blev
lönande (många industriföretag anordnade
avverkning för eget behov) och avsättning
för de stora mängderna avverkad ved
endast med svårighet kunde vinnas.
Huvudsyftet med B. K :s verksamhet, att
tillgodose bränslebehovet, nåddes visserligen,
men det ekonomiska resultatet blev
synnerligen dåligt. Svårigheter att centralt leda
och övervaka den stora produktionsapparaten
medverkade också härtill. Sedan
kolimporten åter kommit i gång, beslöts därför B. K:s
avveckling (nov. 1918), och de hopade
vedlagren såldes sedan långt under
produktionskostnaderna; sammanlagt beräknas B. K:s
verksamhet för statsverket ha medfört en
förlust av omkr. 130 mill. kr.
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
